1. Introduktion

Att vara utan arbete, arbeta under osäkra anställningsvillkor eller inom riskfyllda yrken är olika aspekter av arbetslivet som alla påverkar hälsan. Region Stockholms arbetshälsorapport 2024 beskriver arbetslivet ur dessa aspekter. Risker för ohälsa är ojämnt fördelade bland olika grupper. Riskerna kommer därför att beskrivas utifrån kön, ålder och födelseland.

 

Illustration i monokromt beigesvart av men man som balanserar på en hög med skrot
Illustration i monokromt beigesvart av men man som balanserar på en hög med skrot.

Rapporten vänder sig till dig som har inflytande över arbetslivet i länet exempelvis genom en arbetsgivarorganisation, ett fackförbund, en myndighet, ett företag eller inom företagshälsovården. Den vänder sig också till alla som på olika sätt är intresserade av arbetslivet i länet. Vår förhoppning är att resultat i rapporten ska fungera som en grund för förebyggande åtgärder genom att identifiera områden och grupper med ökad risk, där åtgärder bör fokuseras.

Mål för en hälsosam arbetsmarknad och arbetsmiljö

Institutioner

institutionerResurs 1.svg

Olika nationella och internationella institutioner som har visioner och mål om arbetsmiljö.

Regional utvecklingsplan

I Region Stockholms regionala utvecklingsplan 2050 är ett av fyra övergripande mål att bli en öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region. Ett delmål är att skillnaderna i förväntad medellivslängd mellan olika socioekonomiska grupper och kommuner ska minska och att medellivslängden ska öka för samtliga. Ett annat delmål är att förvärvsfrekvensen hos befolkningen mellan 20–64 år ska vara väl över 80 procent för både kvinnor och män och att gapet mellan inrikes- och utrikesfödda ska minska. Fram till 2026 är regionala prioriteringar inom målet bland annat att nå en jämlik och förbättrad folkhälsa och att bidra till att sluta hälsogapet samt att underlätta matchning på arbetsmarknaden (1).

Nationella folkhälsomål

Den nationella folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa i befolkningen har brutits ner i åtta delmål där flera kan kopplas till arbete och hälsa. Målområde två berör kunskaper, kompetenser och utbildning. Målområde tre har fokus på arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö medan målområde fyra rör inkomster och försörjningsmöjligheter (2).

Regeringens arbetsmiljöstrategi

På nationell nivå finns regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025 (prop. 2011/12:1) vilken strävar mot att kvinnor och män ska ha goda arbetsvillkor och möjligheter till utveckling i arbetet. Strategin syftar även till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt förhindra att människor utestängs från arbetslivet. De övergripande målen delas in i fyra delmål: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad utan fusk och brott (3).

Internationella strategier

De regionala och nationella strategierna sammanfaller i hög utsträckning med internationella. Ett sådant fall är de strategiska prioriteringarna för arbetsmiljö 2021–2027 som har fastställts av Europeiska kommissionen (4). Ett annat är de globala målen, Agenda 2030, som FN:s medlemsstater antog 2015. Agenda 2030 är en handlingsplan med 17 mål för omställning till ett hållbart samhälle. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt beskrivs i mål åtta. Där uttrycks vikten av bra och jämlika arbetsvillkor för kvinnor och män, samt för personer med funktionsnedsättning. Agenda 2030 ska även motverka arbetslöshet, tvångsarbete, barnarbete och människohandel. Utöver det behandlas vikten av att främja en trygg och säker arbetsmiljö (5).

En stigande andel gamla och mycket gamla i befolkningen gör att det är viktigt att ha ett friskt åldrande och ett hållbart långt arbetsliv

Den demografiska förändringen med längre livslängd och en stigande andel gamla och mycket gamla i befolkningen gör att det är viktigt att ha ett friskt åldrande och ett hållbart långt arbetsliv. WHO leder FN-initiativet ”Decade of Healthy aging” (2021–2030) där man bland annat arbetar mot åldersbaserad diskriminering samt för att äldre ska kunna delta i ett produktivt arbete och även kunna ta del av utbildning (6).

Referenser kapitel 1

1. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Region Stockholm. Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen. RUFS 2050. Europas mest attraktiva storstadsregion [Internet]. Stockholm: Region Stockholm; 2018 [citerad 14 mars 2024] s. 248. Report No.: 2018:10. Tillgänglig vid: http://www.rufs.se/globalassets/e.-rufs-2050/rufs_regional_utvecklingsplan_for_stockholmsregionen_2050_tillganglig.pdf

2. Folkhälsomyndigheten. Tema folkhälsa.Nationella folkhälsomål och målområden. [citerad 15 mars 2024].  Tillgänglig vid: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/

3. Regeringskansliet. En god arbetsmiljö för framtiden. [Internet] Regeringskansliet; 2021 [citerad 15 mars 2024]. Tillgänglig vid: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/arbetsmiljostrategin-2021-2025/

4. European Agency for Safety and Health at work. EU Strategic Framework on Health and Safety at Work 2021-2027 | Safety and health at work EU-OSHA. [Internet]. [citerad 15 mars 2024]. Tillgänglig vid: https://osha.europa.eu/en/safety-and-health-legislation/eu-strategic-framework-health-and-safety-work-2021-2027

Senast ändrad 2024-06-05

Publicerad: 2024-05-31