9. Metod

Folkhälsoenkäten

Region Stockholms folkhälsoenkät 2021 skickades till 47 621 individer (16 år eller äldre), 48 procent (22 927 deltagare) av dessa besvarade enkäten. Enkätdata länkades till sociodemografiska registerdata, till exempel utbildning och födelseland, som förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB) (2).
Information om yrke finns registrerat i folkhälsoenkäten genom två olika källor, dels från arbetsgivare som rapporterar yrkestillhörighet för sina anställda till SCB, dels genom att personerna i enkäten ombads ange sitt yrke och sina arbetsuppgifter. Informationen från båda dessa källor kodades enligt SSYK12 (Standard för svensk yrkesklassificering) som är en standard inom den officiella statistiken.

Då SSYK12-information om yrke från arbetsgivare jämfördes med individernas egen information fann vi att överenstämmelsen var låg mellan dessa källor. Detta kan delvis bero på att arbetsgivarens inrapporteringar kan vara upp till fem år gamla. Personerna kan därför ha hunnit byta yrke. Yrkesverksamma kan ha flera titlar i sitt jobb som att till exempel vara byggnadsingenjör, projektledare och chef. Olika informanter kan därför ange olika uppgifter. På grund av den låga överensstämmelsen valde vi att koda individernas yrke manuellt. Vi valde en lämplig yrkeskod genom att jämföra yrket och den beskrivning av arbetsuppgifterna som den svarande valt med den yrkesinformation som arbetsgivaren rapporterat till SCB.

I SSYK12 finns yrken kodade på fyra olika nivåer. Nivå ett är den mest övergripande yrkesgruppen (exempelvis Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens), nivå två är mer avgränsat (exempelvis Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom hälso- och sjukvård), nivå tre är ytterligare mer specificerat (exempelvis Sjuksköterskor) och nivå fyra har den högsta detaljnivån (exempelvis Röntgensjuksköterskor). I Arbetshälsorapport 2024 beskrivs yrken på nivå tre som i SSYK motsvarar 147 yrkesgrupper.

Yrkesuppgifter fanns i enkäten för 7340 kvinnor och 6501 män. För kvinnorna fanns uppgifter från 115 yrkesgrupper och för män från 121 grupper. Enbart yrkesgrupper med minst 20 svar ingår i analyserna. Efter att de med 19 eller färre svar tagits bort kvarstod 57 yrkesgrupper för kvinnor och 66 för män. I analyserna på yrkesgrupper ingår efter detta 6980 kvinnor och 6081 män.

Analyserna av de sysselsatta inkluderar följande grupper: tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda, egenföretagare, sjukskrivna sedan mer än 30 dagar, samt tjänst- eller föräldralediga. Detta resulterade i 6423 män och 7237 kvinnor. I somliga analyser ingår även de 225 män och 263 kvinnor som uppgett att de är arbetssökande eller ingår i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
De som besvarat enkäten kan skilja sig från befolkningen vad gäller egenskaper som kön, ålder och utbildningsnivå. Resultaten har därför justeras med hjälp av så kallade kalibreringsvikter för att bättre representera hela befolkningen.

Andra datakällor

I rapporten har vi även hämtat information från nationella register som Statistikmyndigheten SCB och Försäkringskassan (FK) tillhandahåller. Från SCB har vi hämtat data från Yrkesregistret. De uppgifterna ligger till grund för yrkesstatistiken, vars syfte är att beskriva yrkesutövanden bland sysselsatta inom olika branscher och samhällssektorer, samt följa yrkesutvecklingen över tid. Statistiken redovisar till exempel antalet anställda med ett visst yrke, fördelat på yrke, ålder, kön och utbildning. Statistiken innehåller även fördelning av de utövande yrken på bransch, sektor, län och kommun med mera (3).

Från FK har vi hämtat information om ersättning som årligen betalats ut i form av sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måtten relaterar till antal försäkrade och kan användas för att följa sjukfrånvarons utveckling (4).