1.2 Arbetsmiljöns påverkan på de stora folksjukdomarna

Psykisk ohälsa

I september 2021 rapporterade elva procent av befolkningen i Stockholms län besvär som tyder på depression, och tio procent hade besvär som tyder på ångestsyndrom. Totalt hade 15 procent av befolkningen besvär som tyder på något av tillstånden, viket innebär att tillstånden överlappar varandra (19). Det visar att nära 370 000 personer i Stockholms län har någon eller båda dessa besvär. Depression bidrog till tre procent av hela sjukdomsbördan i Stockholms län och ångest med två procent (7).

Ångest har ett samband med osäkra sysselsättningar och långa arbetsdagar.

En rad förhållanden i arbetslivet har i många studier visat sig ha samband med psykisk ohälsa. Depressionsrelaterade besvär är framför allt kopplade till en obalans mellan arbetets krav och kontroll eller ansträngning och belöning, osäkra sysselsättningar, våld och hot samt mobbning. Ångest har ett samband med osäkra sysselsättningar och långa arbetsdagar. Det finns också ett samband mellan utmattningssyndrom (burnout) och låg kontroll, psykologiska krav, lågt socialt stöd i arbetet, låg belöning, hot och våld samt låg organisatorisk rättvisa (20).

Manlig psykolog med en patient. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.
Manlig psykolog med en patient. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.

Hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-kärlsjukdomar omfattar sjukdomar i hjärta och blodkärl såsom hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke. I Stockholms län insjuknar varje år cirka 70 000 personer och 4 400 avlider i denna typ av sjuklighet. Hjärtinfarkt och stroke bidrar mest, med cirka åtta procent respektive fyra procent av hela sjukdomsbördan i länet (7). Män drabbas i betydligt högre utsträckning än kvinnor, och risken att insjukna stiger med åldern.

De viktigaste riskfaktorerna som går att förebygga är rökning, diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck samt arbetsmiljöfaktorer. I en svensk studie från 2007 (21) beräknades arbetet orsaka 20 procent av dödsfallen i hjärtinfarkt. Jobbstress, skiftarbete, motoravgaser och andra förbränningsprodukter samt passiv rökning var faktorer med ett starkt orsakssamband.

Kvinnlig läkare med ett hjärta i bakgrunden.Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.
Kvinnlig läkare med ett hjärta i bakgrunden.Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.

Beräkningar visar att närmare 500 dödsfall i ischemisk hjärtsjukdom i åldersgrupperna 25–74 år i Sverige skulle kunna förebyggas genom att ta bort arbetsrelaterade risker. För Stockholms län skulle drygt 80 dödsfall till följd av ischemisk hjärtsjukdom kunna förebyggas genom att eliminera dessa risker.
I Stockholms län insjuknande dessutom drygt 300 i stroke, och uppskattningsvis tolv avled i stroke på grund av stress i arbetslivet.

Ont i kroppen

Sju procent av boende i Stockholms län uppgav 2018 att de led av svår värk i skuldror, nacke och axlar. Sådana besvär var vanligare bland kvinnor än män (nio respektive fyra procent). Motsvarande siffror för svår värk i nedre delen av ryggen var åtta procent, varav tio procent bland kvinnor och sex procent bland män (28). Det innebär att drygt 171 000 personer i länet lider av svåra nacksmärtor och drygt 195 000 av svår värk från nedre del av ryggen. Denna typ av smärtor bidrar till en ansenlig mängd av den totala sjukdomsbördan. Smärta i nedre del av rygg bidrog med 3,9 procent och ont i nacken med 2,5 procent (7).

Kvinnlig arbetare som håller bägge händerna mot ländryggen. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.
Kvinnlig arbetare som håller bägge händerna mot ländryggen. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.

Förutom livsstilsfaktorer och ärftlighet bidrar riskfaktorer i arbetet i stor utsträckning till besvär i muskler och leder. Fysiskt tungt arbete är en känd riskfaktor för besvär i rörelseorganen. Forskning har visat att manuell hantering av bördor, och mer specifikt tunga lyft, att arbeta med framåtböjd och/eller vriden rygg, samt att utsättas för helkroppsvibrationer i arbete, ökar risken att drabbas av ryggbesvär (22–25). Vad gäller besvär från nacke och axlar ökar risken att drabbas vid arbete med framåt- eller bakåtböjd nacke, med armarna upplyfta, med repetitiva rörelser för armarna samt kraftkrävande arbete för nacke och axlar (23, 25). Även höga kvantitativa krav och obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet har visat sig öka risken för sådana besvär.

Cancer

I Stockholms län inträffar årligen totalt cirka 15 000 nya cancerfall, lika fördelat mellan könen. Antalet cancerdödsfall i Stockholms län är ca 4 100, lika fördelat mellan män och kvinnor. Bland kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen och bland män dominerar prostatacancer. Årligen inträffar ca 2 000 nya fall av vardera av dessa cancerformer i Stockholm län (26). De främsta arbetsrelaterade riskerna för cancer är skiftarbete, och att utsättas för asbest, kvarts, diselavgaser, omgivningstobaksrök, svetsrök, solstrålning eller radon. Beräkningar gjorda utifrån dessa risker visar att arbetsorsakade cancerdödsfall i Stockholms län är mellan 175 och 350 per år. Då de arbetsrelaterade riskerna framför allt förekommer i yrken där majoriteten av anställda är män, är antalet arbetsrelaterade dödsfall i cancer högre bland män än bland kvinnor.

Utbildning

Störst andel bland män och kvinnor i Stockholms län har genomgått gymnasieskola som högsta utbildning följt av högskola. En något högre andel bland kvinnor har examen från högskolan.

Figur 2 visar andelar med olika utbildningsnivå bland män och kvinnor i Stockholms län. Informationen är hämtad ifrån Region Stockholms folkhälsoenkät. I figuren framgår att 10 % av männen och 8 % av kvinnorna hade grundskola som högsta utbildning, 53 % av männen och 48 % av kvinnorna hade gymnasium som högsta utbildning och 37 % av männen och 44 % av kvinnorna hade examen från högskola.
Figur 2. Andelar med olika utbildningsnivå bland män och kvinnor i Stockholms län (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021). Figur 2 visar andelar med olika utbildningsnivå bland män och kvinnor i Stockholms län. Informationen är hämtad ifrån Region Stockholms folkhälsoenkät. I figuren framgår att 10 % av männen och 8 % av kvinnorna hade grundskola som högsta utbildning, 53 % av männen och 48 % av kvinnorna hade gymnasium som högsta utbildning och 37 % av männen och 44 % av kvinnorna hade examen från högskola.

 

Sysselsättningskvalitetens påverkan på hälsa

Låg sysselsättningskvalitet, det vill säga låg grad av sysselsättningstrygghet, en otillräcklig inkomst och brister avseende rättigheter och skydd är starkt kopplade till ohälsa. Låg sysselsättningstrygghet uppstår exempelvis till följd av korta anställningar, oförutsägbart schema och ofrivilligt deltidsarbete. Otillräcklig inkomst kan uppstå både som en konsekvens av deltidsarbete och för att lönen är låg. Brist på rättigheter och skydd uppstår exempelvis genom avsaknad av kollektivavtal och sämre tillgång till social- och arbetslöshetsförsäkringar.

De som har låg sysselsättningskvalitet löper 20 procent ökad risk att dö i förtid jämfört med de med en anställning med hög kvalitet. Det finns även en ökad risk för psykisk ohälsa som depression, ångest och missbruk. Arbetsolyckor är mer vanligt förkommande och det finns studier som visar på en ökad risk för stroke hos män som har låg sysselsättningskvalitet.

De drivande faktorerna som skapar denna ohälsa är otryggheten och den låga inkomsten som leder till stress. Låg inkomst kan också innebära sämre möjligheter till en bra bostad och hälsosamma beteende så som en varierad kost, motion och att hämta ut mediciner (27).

De yrken där låg sysselsättningskvalitet var vanligast i Sverige 2017 var barnskötare (24,8 procent), restaurang- och köksbiträden (23,2 procent) och vårdbiträden (22,7 procent) (27).

Manlig förskolepersonal läser en saga för två barn. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.
Manlig förskolepersonal läser en saga för två barn. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.

I denna rapport redovisas tidsbegränsat anställda jämfört med tillsvidareanställda, egenföretagare och ibland arbetslösa. Alla tidsbegränsade arbeten är inte osäkra eller kopplade till ohälsa, men uppdelningen ger en fingervisning om sysselsättningsvillkorens samband till olika aspekter av arbete och hälsa.

Referenser kapitel 1

1. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, Region Stockholm. Regional utvecklingsplan för stockholmsregionen. RUFS 2050. Europas mest attraktiva storstadsregion [Internet]. Stockholm: Region Stockholm; 2018 [citerad 14 mars 2024] s. 248. Report No.: 2018:10. Tillgänglig vid: http://www.rufs.se/globalassets/e.-rufs-2050/rufs_regional_utvecklingsplan_for_stockholmsregionen_2050_tillganglig.pdf

2. Folkhälsomyndigheten. Tema folkhälsa.Nationella folkhälsomål och målområden. [citerad 15 mars 2024].  Tillgänglig vid: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/

3. Regeringskansliet. En god arbetsmiljö för framtiden. [Internet] Regeringskansliet; 2021 [citerad 15 mars 2024]. Tillgänglig vid: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/arbetsmiljostrategin-2021-2025/

4. European Agency for Safety and Health at work. EU Strategic Framework on Health and Safety at Work 2021-2027 | Safety and health at work EU-OSHA. [Internet]. [citerad 15 mars 2024]. Tillgänglig vid: https://osha.europa.eu/en/safety-and-health-legislation/eu-strategic-framework-health-and-safety-work-2021-2027

Senast ändrad 2024-06-05

Publicerad: 2024-05-24

Till toppen