Att erbjuda medborgarna grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster ingår som en del av den allmänna välfärden. Det innebär att dessa tjänster ska vara tillgängliga för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar. Att ha råd med tandvård, hälso- och sjukvård och att hämta ut nödvändiga läkemedel betraktas som en viktig del av denna välfärd.
Arbetet påverkar hälsan på flera sätt. Utöver den faktiska arbetsmiljön så är inkomst en viktig faktor som påverkar möjligheten till hälsosamma beteenden, som att äta en varierad kost, men även möjligheten att söka vård och att hämta ut läkemedel på apoteket. I detta avsnitt redovisar vi andelar bland sysselsatta och arbetslösa som avstått tandvård, läkarbesök och/eller att hämta ut mediciner på grund av dålig ekonomi.
Både bland män och kvinnor är det genomgående högre andelar bland de arbetslösa än bland de som har ett arbete eller eget företag som rapporterade att de har avstått från att gå till tandläkare* eller sjukvård eller från att att hämta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi. Bland de sysselsatta har de med en tidsbegränsad anställning den högsta andelen som avstår detta av ekonomiska skäl. Genomgående är det en större andel kvinnor än män som rapporterade att de på grund av dålig ekonomi avstått från att besöka tandläkare, sjukvården eller att hämta ut medicin.
Figur 30. Andelar med bland sysselsatta och arbetslösa som rapporterar att de har avstått vård på grund av dålig ekonomi, män och kvinnor (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021).
Figur 30 visar andelar bland sysselsatta och arbetslösa män och kvinnor som rapporterar att de har avstått att besöka tandläkare, sjukvård eller att hämta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi. Sysselsatta är indelade i tillsvidareanställda, tidsbegränsat anställda och egenföretagare. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Genomgående rapporterar högre andelar bland de arbetslösa än de sysselsatta att de avstått tandvård, sjukvård och att hämta ut läkemedel. Bland de sysselsatta är det genomgående bland de med tidsbegränsade anställningar som högsta andelarna rapporterar att de avstått vård på grund av ekonomin.
De yrkesgrupper inom vilka de högsta andelarna rapporterade att de avstått från vård, tandvård eller att hämta ut medicin var:
För män: “snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl.”, “vårdbiträden”, samt “undersköterskor”, med andelar från 34 till 31 procent (Figur 31).
För kvinnor: “kockar och kallskänkor”, “lastbils- och bussförare” samt “djuruppfödare och djurskötare”, med andelar från 39 till 36 procent (Figur 32).
Figur 31. De 10 yrkesgrupper bland män med högst andel som rapporterar att de har avstått tandvård, läkarbesök och/eller att hämta ut mediciner pga. dålig ekonomi (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021).
Figur 31 visar de 10 yrkesgrupper bland män med högst andel som rapporterar att de har avstått tandvård, läkarvård och/eller att hämta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Högst andel som rapporterat att de avstått vård är män som arbetar som snabbmatspersonal, köksbiträden med flera Trettiofyra procent inom denna yrkesgrupp rapporterade att de avstått vård på grund av dålig ekonomi. Övriga yrkesgrupper där högst andelar rapporterat att de avstått vård på grund av dålig ekonomi är genomgående lågkvalificerade.
Figur 32. De tio yrkesgrupper bland kvinnor med högst andel som rapporterar att de har avstått tandvård, läkarbesök och/eller att hämta ut mediciner på grund av dålig ekonomi 2021
(källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021).
Figur 32 visar de 10 yrkesgrupper bland kvinnor med högsta andelar som rapporterat att de har avstått tandvård, läkarvård och/eller att hämta ut läkemedel på grund av dålig ekonomi. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Högsta andelarna har kvinnliga kockar och kallskänkor samt lastbils- och bussförare där 39 % rapporterade att de hade avstått vård på grund av dålig ekonomi. Övriga yrkesgrupper med de högsta andelarna som avstår vård på grund av dålig ekonomi är genomgående lågkvalificerade.
* Patienter över 23 år betalar själva för tandvård. Hälso- och sjukvård subventioneras i huvudsak av offentliga medel. För läkemedel finns ett statlig högkostnadsskydd. Detta kan vara en förklaring till att andelarna i dessa vårdformer skiljer sig. Ett annat är att behov av tandvård torde finnas hos fler än behov av hälso- och sjukvård och läkemedel.
