7. Sammanfattning av rapportens viktigaste resultat

Är arbetsmarknaden öppen, jämställd och inkluderande?

Arbetshälsorapport 2024 visar att det finns skillnader mellan vissa grupper kring om man har ett arbete, om man har trygga anställningsvillkor och kring vilka yrken som man erbjuds eller upplever är tillgängliga.

Vi har funnit att:

• Inrikes födda har en högre andel sysselsatta än utrikes födda. Lägst andel sysselsatta finns bland utrikes födda kvinnor. Bland de utrikesfödda finns högst andel arbetslösa i gruppen födda utanför Europa.
• De yrkesgrupper med högst andel anställda födda i Norden har i de flesta fall höga krav på kvalifikationer. Omvänt är yrkesgrupperna med högst andel födda utanför Norden genomgående lågkvalificerade.
• Tidsbegränsade anställningar är vanligare bland kvinnor än män, samt bland de yngsta och äldsta åldersgrupperna
• Män och kvinnor födda utanför Europa har högst andel med tidsbegränsade anställningar och lägst andel egenföretagare.
• Andelen med tidsbegränsad anställning varierar mellan kommuner och stadsdelar i Stockholms län.
• Andelen med tidsbegränsad anställning varierar stort mellan yrkesgrupper.

Är hälsan god och jämlikt fördelad?

Att hälsan ska vara god och jämlikt fördelad är en vision som finns både regionalt och nationellt. I Arbetshälsorapport 2024 har vi dels beskrivit arbetsmiljöns påverkan på de stora folksjukdomarna så som psykisk ohälsa och ont i kroppen. Vi har sedan beskrivit fördelningen av kroppsliga smärtor och psykisk ohälsa bland olika yrkesgrupper och för sysselsatta respektive arbetslösa. Resultaten visar en mycket ojämn fördelning av ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Ohälsa varierar även med typ av sysselsättning och om man är sysselsatt eller inte.

Vi har funnit att:

• Bland både män och kvinnor är det i yrkesgrupper med låga kvalifikationskrav och som är kroppsligt ansträngande som höga andelar rapporterar frekvent kroppslig smärta.
• Det är vanligare att kvinnor rapporterar att de ofta har ont i kroppen, men det varierar stort mellan yrkesgrupper. Bland kvinnor finns yrkesgrupper så som vårdbiträden där omkring hälften eller mer rapporterar att de ofta har ont i kroppen.
• De med tidsbegränsade anställningar rapporterar oftare psykisk ohälsa än tillsvidareanställda och egenföretagare.
• I yrkesgrupper med låga krav på kvalifikationer finns en hög andel som tror att de inte kan arbeta kvar i yrket om två år på grund av sin hälsa.
• Det är vanligare bland tidsbegränsat anställda än tillsvidareanställda och egenföretagare att vara tveksamma till om de, på grund av sin hälsa, kan jobba kvar i sitt yrke om två år.

Förebyggs ohälsa i arbetslivet?

Enligt lag är arbetsgivaren skyldig att se till att det finns ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen och att företagshälsovård eller motsvarande anlitas för att hantera sådant som arbetsgivaren inte klarar av på egen hand. En viktig aspekt av ett systematiskt arbetsmiljöarbete är att de anställda vet vart de ska vända sig med frågor som rör arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. Arbetshälsorapport 2024 visar att det finns en förbättringspotential även inom dessa områden.

Vi har funnit att:

• De yngsta och de med tidsbegränsade anställningar hade lägst kunskap om vem som är arbetsmiljöansvarig på arbetsplatsen.
• Lägst tillgång till företagshälsovård hade de över 65 år, lågutbildade och tidsbegränsat anställda. Det är vanligt att personer i lågkvalificerade yrken inte känner till om de har tillgång eller inte.

Tillgång till vård på lika villkor?

Att ha en ekonomisk situation som tillåter besök till tandläkare, hälso- och sjukvård samt att hämta ut ordinerade läkemedel är viktigt för individens hälsa. De förutsättningarna beror på sysselsättning, anställningsvillkor samt yrke.

Arbetshälsorapport 2024 visar att:

• Arbetslösa avstår tandvård, hälso- och sjukvård och/eller att hämta ut läkemedel av ekonomiska skäl oftare än sysselsatta.
• Bland de sysselsatta avstår tidsbegränsat anställda detta oftare än tillsvidareanställda och egenföretagare.
• Bland både män och kvinnor finns yrkesgrupper där mycket stora andelar uppgett att de av ekonomiska skäl avstått hälso- och sjukvård, så som snabbmatspersonal, köksbiträden och vårdbiträden för män och kockar, kallskänkor och lastbils- och bussförare för kvinnor.
• Yrkesgrupper där högst andelar rapporterat att de avstått tandvård och hälso- och sjukvård är genomgående lågkvalificerade.