8. Från analys till handling

Fem steg mot ett arbetsliv som förebygger ohälsa

1. Inkluderande arbetsliv för utrikes födda

Vi har i Arbetshälsorapport 2024 visat att majoriteten av männen och kvinnorna födda utanför Norden i Stockholms län har en anställning. I rapporten framkommer samtidigt tre omständigheter som gör att kvinnor och män födda utanför Norden löper en större risk för ohälsa. En större andel är arbetslösa eller står utanför arbetskraften och en högre andel är tidsbegränsat anställda vilket vi beskrivit innebär ökad risk för ohälsa. Det är också en högre andel som arbetar i lågkvalificerade yrken där arbetsmiljöriskerna ofta är större.

Sett till detta är det angeläget att öka andelen som får arbete med goda anställningsvillkor då det har en koppling till hälsan. Ytterligare ett område att ta sig an för att skapa en jämlik och förbättrad folkhälsa är att minska segregeringen på arbetsmarknaden i relation till födelseland. Segregering i arbetslivet kan, men behöver inte, spegla att vissa grupper diskrimineras.

Diskrimineringsombudsmannen konstaterar i en rapport (1) att diskriminering förekommer i hela samhället men är särskilt utbrett inom arbetsliv och skola. Arbetsgivaren har ansvar för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på jobbet. I diskrimineringslagen kallas det för aktiva åtgärder. Detta innebär i praktiken att arbeta enligt SAM-processen med att undersöka, analysera, åtgärda samt följa upp inom olika områden så som arbetsförhållanden och rekrytering. Detta arbete behöver förbättras inom länet.

2. Ett hållbart och förlängt arbetsliv

Andelen äldre ökar och kommer fortsätta att öka bland de sysselsatta i länet i och med den höjda pensionsåldern. För att klara den demografiska utmaningen vi står inför, där andelen äldre som de i arbetsför ålder ska försörja ökar, behövs insatser för att förbättra och skapa jämlika förutsättningar för att arbeta fram till pensionsåldern och för de som önskar även efter det.

En utgångspunkt för ett hållbart och förlängt arbetsliv är att välfärdssystem och andra förhållanden ska ge individer ett reellt val (2). Somliga kommer dock att ha möjligheter att välja när de går i pension medan det för andra i mindre utsträckning är ett fritt val. Faktorerna som bestämmer när en anställd lämnar arbetslivet är många. Ett sätt är att beskriva dem utifrån olika nivåer i samhället såsom mikronivå (individens hälsa, arbetsmiljö, arbetstakt, ekonomi, motivation, familj), mesonivå (organisatoriska åtgärder på arbetsplatsen) och makronivå (socialförsäkringssystem, arbetsmarknadslagstiftning) (3).

Individens hälsa är en viktig dimension för om personen kan och vill arbeta kvar som äldre. I Arbetshälsorapport 2024 framkommer att en högre andel i de lågkvalificerade yrkena anger att de inte tror att de kommer att kunna arbeta kvar om två år på grund av sviktande hälsa. Bland de lågkvalificerade yrkena som är kroppsligt ansträngande rapporterar också en hög andel frekvent kroppslig smärta. Det är prioriterat att förbättra arbetsmiljön för denna grupp, annars kommer vi få svårt att nå målen om en jämlik och förbättrad folkhälsa. I och med att detta är känt sedan länge behövs ökade ansträngningar från såväl enskilda arbetsgivare, arbetsmarknadens parter, myndigheter men även regionen.

3. Trygga anställningsvillkor

Låg sysselsättningskvalitet är kopplat till ohälsa och vi har i rapporten visat att tidsbegränsat anställda oftare rapporterar psykisk ohälsa. En högre andel bland dessa arbetstagare rapporterar att de är tveksamma till om de kan arbeta kvar inom sitt yrke om två år jämfört med tillsvidareanställda och egenföretagare. Det framkommer också i rapporten att andelen som avstått tandvård, sjukvård och att hämta ut mediciner på grund av dålig ekonomi är högre hos tidsbegränsat anställda jämfört med tillsvidareanställda och företagare. Mot bakgrund av detta är insatser för att öka sysselsättningskvaliteten angeläget. Kopplat till det behöver framförhållningen och förutsägbarheten vad gäller schemaläggning förbättras, detta då brist på framförhållning och förutsägbarhet riskerar att skapa stress exempelvis till följd av slitningar mellan arbete och privatliv.

Många av de yrken som har högst andel tidsbegränsat anställda finns inom offentligt finansierad verksamhet så som vård och omsorg. Offentlig upphandling skulle därför kunna användas som ett verktyg för att öka sysselsättningskvaliteten på arbetsmarknaden i länet och därmed bidra till en god och jämlik folkhälsa. Detta genom att krav på arbetsrättsliga villkor ställs och följs upp inom ramen för upphandlingen. Det skulle också vara ett sätt att gynna de aktörer som tar ansvar för goda arbetsvillkor.

4. Öka kunskapen om arbetsmiljöfrågor hos unga

Rapporten visar att unga har lägst kännedom om vem som är arbetsmiljöansvarig på arbetsplatsen. Arbetsgivarna har ansvaret för arbetsmiljön på en arbetsplats och i det ansvaret ingår att säkerställa att alla har kännedom om vem ska göra vad i arbetsmiljöarbetet samt vem man ska vända sig till vid frågor och problem. Detta är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som beskrivs nedan. Som ett komplement till det systematiska arbetsmiljöarbetet är kunskapshöjande insatser hos unga på väg in i arbetslivet viktiga, till exempel utbildningsinsatser på yrkesförberedande program.

5. En god och jämlik tillgång på företagshälsovård

Företagshälsovården är en viktig resurs i arbetsmiljöarbetet som ska anlitas när arbetsgivaren inte själv har tillräckliga kunskaper. I rapporten framkommer att lågutbildade och/eller tidsbegränsat anställda har sämre tillgång till företagshälsovård, och även mindre kännedom om huruvida de har tillgång eller ej. Samtidigt visar rapporten på att de inom lågkvalificerade yrken och de tidsbegränsat anställda oftare än andra rapporterar ohälsa. Detta indikerar att arbetsgivare inom dessa branscher i större utsträckning behöver anlita företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och att insatser behövs i länet för att så ska ske.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetshälsorapport 2024 har beskrivit att kroppslig smärta och psykisk ohälsa är vanligt bland många yrkesgrupper i Stockholms län. Det finns även andra ohälsoproblem som kan uppstå på grund av risker i arbetet såsom hjärt- och kärlsjuklighet, allergier och eksem. Fortsatta insatser krävs för att nå målen om en jämlik hälsa och goda arbetsvillkor.

Det som arbetsgivaren behöver göra är att eliminera eller minska risker i arbetet. Detta kräver i sin tur kunskap om vilka riskerna är, hur de kan undersökas, bedömas och undanröjas. Som en hjälp i detta arbete har Arbetsmiljöverket tagit fram en modell som de benämner det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Tanken bakom modellen är att om arbetsgivaren arbetar enligt den så kommer man enklare upptäcka risker i arbetsmiljön och undanröja dessa. SAM består av fyra steg: undersök risker, bedöm risknivå, åtgärda riskerna och följ upp om åtgärderna har varit framgångsrika.