3. Arbete och hälsa

Enligt Folkhälsorapporten 2023 för Stockholms län har andelen med god eller mycket god självskattad hälsa i länet ökat de senaste åren. År 2021 uppgav 79 procent av männen och 74 procent av kvinnorna att de hade god eller mycket god hälsa. Motsvarande siffror 2002 var 73 respektive 68 procent. Rapporten (1) visar också att medellivslängden ökat mellan dessa år.

Manlig programmerare framför datorskärm. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.
Manlig programmerare framför datorskärm. Bearbetad AI illustration med en futuristisk känsla till Arbetshälsorapporten 2024 i en svart och beige färgskala.

Även om hälsan generellt förbättras i Stockholms län vet vi att den varierar mellan olika grupper. Till exempel rapporterar kvinnor sämre hälsa än män och äldre rapporterar sämre hälsa än yngre. Hälsa kan också variera mellan yrkesgrupper. Det finns dock få beskrivningar av detta. I Arbetshälso-
rapport 2020 beskrev vi hur både arbetsförmåga och sjukfrånvaro varierade mellan yrkesgrupper. Arbetsförmåga och sjukfrånvaro speglar givetvis ohälsa även om andra förhållanden såsom livsstil, arbetsvillkor, regelsystem och konjunktur också påverkar dessa faktorer (2, 3).

Skillnader i ohälsa mellan yrkesgrupper kan bero på att man har olika hälsorisker i arbetet. Sådana hälsorisker kan till exempel vara psykiska och sociala belastningar, fysiskt tungt arbete, vibrationer, buller och luftföroreningar. Arbetshälsorapport 2020 visade att andelar med sådana hälsorisker varierade stort mellan yrkesgrupper i Stockholms län.
I detta avsnitts beskrivs andelar som rapporterar ”ont i kroppen” och ”psykisk ohälsa” bland olika yrkesgrupper i Stockholms län. Detta är de diagnosgrupper som är de vanligaste orsakerna till ersatta sjukdagar (4).

Referenser kapitel 3

1. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Folkhälsorapport 2023 Stockholms län [Internet]. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin; 2023. ISBN 978-91-988020-9-2 [citerad 17 april 2024]. Tillgänglig vid: https://www.folkhalsorapportstockholm.se/4953b1/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsorapport-2023/pdf/ces_folkhalsorapport_2023.pdf

2. El Fassi M, Bocquet V, Majery N, Lair ML, Couffignal S, Mairiaux P. Work ability assessment in a worker population: comparison and determinants of Work Ability Index and Work Ability score. BMC Public Health. 08 april 2013;13(1):305.

3. Försäkringskassan. Analys av sjukfrånvarons variation [Internet]. Stockholm: Försäkringskassan; 2014 [citerad 15 mars 2024] s. 129. Report No.: 2014:17. Tillgänglig vid: https://www.forsakringskassan.se/download/18.146767b11814e063bfb14b/1655989276991/analys-av-sjukfranvarons-variation-socialforsakringsrapport-2014-17.pdf

Senast ändrad 2024-06-04

Publicerad: 2024-05-30