3.2 Ont i kroppen

Enligt Folkhälsoenkäten 2021 (6) (ställd till personer som var minst 16 år) rapporterade 19 procent av kvinnorna, och 14 procent av männen, att de hade haft ont i nedre delen av ryggen minst ett par dagar per vecka under det senaste halvåret.

Ont i nacken eller skuldrorna minst ett par dagar i veckan under det senaste halvåret rapporterades av 24 procent av kvinnorna, och 13 procent av männen.

Sysselsatta och arbetslösa

Andelar som rapporterade att de hade ont i kroppen bland sysselsatta och arbetslösa varierar i lägre utsträckning jämfört med psykisk ohälsa gjorde. Oavsett sysselsättning rapporterade en högre andel bland kvinnor än män att de flera gånger i veckan det senaste halvåret haft ont i kroppen (Figur 21).

Figur 21 visar andelar bland sysselsatta och arbetslösa som de senaste månaderna har haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland män och kvinnor. De sysselsatta är indelade utifrån om de har en tillsvidareanställning, en tidsbegränsad anställning eller om de är egenföretagare. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att det är små skillnader mellan olika sysselsatta i andelar som rapporterar att de har haft ont i kroppen. Arbetslösa har något högre andelar som rapporterar att de haft ont än övriga. Figuren visar också att oavsett sysselsättning eller om man är arbetslös, har kvinnor, jämfört med män, en högre andel som rapporterar att de har haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare.
Figur 21. Andelar bland sysselsatta och arbetslösa som de senaste sex månaderna haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland män och kvinnor (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021). Figur 21 visar andelar bland sysselsatta och arbetslösa som de senaste månaderna har haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland män och kvinnor. De sysselsatta är indelade utifrån om de har en tillsvidareanställning, en tidsbegränsad anställning eller om de är egenföretagare. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att det är små skillnader mellan olika sysselsatta i andelar som rapporterar att de har haft ont i kroppen. Arbetslösa har något högre andelar som rapporterar att de haft ont än övriga. Figuren visar också att oavsett sysselsättning eller om man är arbetslös, har kvinnor, jämfört med män, en högre andel som rapporterar att de har haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare.

Olika yrkesgrupper

Andelar som rapporterat att de flera gånger per vecka de senaste sex månaderna haft ont i kroppen varierar mellan yrkesgrupper.

För män är det yrkesgrupper som har låga utbildningskrav och ofta kroppsligt ansträngande uppgifter som har de högsta andelarna av rapporterad kroppslig smärta. 39 procent av manliga ”bil-, motorcykel och cykelförare” och 37 procent bland ”takmontörer, golvläggare, VVS-montörer med flera” rapporterar att de varje vecka det senaste halvåret haft ont i kroppen. (Figur 22).

nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland män i Stockholms län. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att majoriteten av de 20 yrkesgrupperna med högst andel som rapporterat att de har haft ont är lågkvalificerade. Högst andel har bil-, motorcykel och cykelförare där 39 % rapporterar att de haft ont i nacke, skuldror och nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare senaste sex månaderna.
Figur 22. De 20 yrken där högst andel de senaste sex månaderna haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland män i Stockholms län (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021). nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland män i Stockholms län. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att majoriteten av de 20 yrkesgrupperna med högst andel som rapporterat att de har haft ont är lågkvalificerade. Högst andel har bil-, motorcykel och cykelförare där 39 % rapporterar att de haft ont i nacke, skuldror och nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare senaste sex månaderna.

Ett undantag från att kroppslig smärta är vanligast för män i yrkesgrupper med låga utbildningskrav är “officerare”, där 37 procent rapporterar ont i kroppen.

Även för kvinnor är det i yrkesgrupper med låga kvalifikationskrav som de högsta andelarna rapporterar att de har ont i kroppen (Figur 23). 55 procent av ”vårdbiträden” rapporterar att de ett par dagar i veckan eller oftare de senaste sex månaderna har haft ont i kroppen. Motsvarande andelar bland ”kassapersonal” och ”lastbils- och bussförare” är 48 respektive 47 procent.

Figur 23 visar de 20 yrken med högst andelar de senaste sex månaderna haft ont i nacke, skuldror och nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland kvinnor i Stockholms län. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att majoriteten av de 20 yrkesgrupperna med högst andel som rapporterar att de har ont är lågkvalificerade. Högst andel har vårdbiträden av vilka 55 % rapporterar att de haft ont i nacke, skuldror och nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare de senaste sex månaderna.
Figur 23. De 20 yrken där högst andel de senaste sex månaderna haft ont i nacke, skuldror eller nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland kvinnor i Stockholms län (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021). Figur 23 visar de 20 yrken med högst andelar de senaste sex månaderna haft ont i nacke, skuldror och nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare bland kvinnor i Stockholms län. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att majoriteten av de 20 yrkesgrupperna med högst andel som rapporterar att de har ont är lågkvalificerade. Högst andel har vårdbiträden av vilka 55 % rapporterar att de haft ont i nacke, skuldror och nedre delen av ryggen ett par dagar i veckan eller oftare de senaste sex månaderna.

Referenser kapitel 3

1. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Folkhälsorapport 2023 Stockholms län [Internet]. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin; 2023. ISBN 978-91-988020-9-2 [citerad 17 april 2024]. Tillgänglig vid: https://www.folkhalsorapportstockholm.se/4953b1/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsorapport-2023/pdf/ces_folkhalsorapport_2023.pdf

2. El Fassi M, Bocquet V, Majery N, Lair ML, Couffignal S, Mairiaux P. Work ability assessment in a worker population: comparison and determinants of Work Ability Index and Work Ability score. BMC Public Health. 08 april 2013;13(1):305.

3. Försäkringskassan. Analys av sjukfrånvarons variation [Internet]. Stockholm: Försäkringskassan; 2014 [citerad 15 mars 2024] s. 129. Report No.: 2014:17. Tillgänglig vid: https://www.forsakringskassan.se/download/18.146767b11814e063bfb14b/1655989276991/analys-av-sjukfranvarons-variation-socialforsakringsrapport-2014-17.pdf