2. Arbetsmarknaden i Stockholms län
Ett högt arbetslivsdeltagande är önskvärt för både yngre och äldre. Ur ett samhälleligt perspektiv är det viktigt för att finansiera välfärdssystemen. Att vara i arbetsför ålder och inte arbeta, oavsett om det beror på arbetslöshet eller ohälsa, leder till en rad negativa hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser för individen (1, 2).
Arbetslöshet och anställningar med låg sysselsättningskvalitet i ungdomen ökar risken för psykisk ohälsa. Konsekvenserna för hälsan kan finnas kvar i vuxen ålder, oberoende av senare arbetslöshet (3–5). Arbetslöshet och anställningar med låg sysselsättningskvalitet senare i livet har också negativa konsekvenser på den psykiska hälsan och på levnadsvanorna bland både kvinnor och män (6, 7). Ett flertal förhållanden kan bidra till arbetslöshetens negativa konsekvenser på hälsan och levnadsvanorna såsom försämrad ekonomi, sämre socialt stöd, ökad passivitet, ändrad tidsstruktur på dagen, brist på meningsfulla uppgifter, försämrad självkänsla och ökad stress (3).
Många invånare i Stockholms län är födda i ett annat land, vilket kan försvåra en etablering i arbetslivet. De riskerar därför att inte få ett arbete eller att hamna i arbeten med dåliga villkor och brister i arbetsmiljön. Båda förhållandena bidrar till ojämlikhet i hälsa. I en undersökning från 2023 fann Arbetsmiljöverket att utlandsfödda i högre utsträckning än svenskfödda rapporterade fysiska arbetsmiljöbelastningar och utsatthet för diskriminering, kränkande särbehandling och mobbning på arbetsplatsen (8).
Sett till att sysselsättningen och dess villkor kan påverka hälsan och att vissa yrken är förknippat med vissa arbetsmiljörisker i större utsträckning än andra följer här ett avsnitt som beskriver hur arbetsmarknaden i Stockholms län ser ut i relation till yrke, ålder, födelseland och sysselsättningsform.