2.3 Födelseland

Tabell 2. Andel (procent) sysselsatta bland inrikes och utrikes födda män och kvinnor, 20–64 år, i Stockholms län 2022 (källa: Statistikdatabasen SCB).

Utrikes födda omfattar människor från många olika delar av världen och beroende på ursprungsland ser bilden väldigt olika ut. Arbetslösheten är relativt låg för personer födda i Europa, Sydamerika och Nordamerika. Däremot är arbetslösheten högre bland personer födda i Afrika och Asien, två världsdelar som det kommit många flyktingar från under det senaste decenniet. Den relativt korta vistelsetiden i Sverige är sannolikt en del av förklaringen bakom den högre arbetslösheten i dessa grupper (12). Även om arbetslösheten är hög bland utrikes födda finns regionala skillnader i andelar som arbetar. En studie har undersökt förvärvsarbete bland flyktingar och deras anhöriga i storstadsregionerna under perioden 2000 till 2017. Resultaten visade att en betydligt större andel av de som initialt bosatt sig i Stockholmsregionen hade en arbetsinkomst tio år senare än de som initialt bosatt sig i regionerna i Göteborg och Malmö-Lund (13).

De som i Region Stockholms folkhälsoenkät (11) uppgivit att de arbetar eller är arbetslösa har grupperats utifrån om de är födda i Norden, i Europa eller i övriga världen. Bland sysselsatta män i Stockholms län var 79 procent födda i Norden och 14 procent födda utanför Europa. Motsvarande siffror bland kvinnor var 82 procent respektive tolv procent (ej i figur).

Män och kvinnor födda i Norden eller övriga Europa är oftare tillsvidareanställda än personer födda utanför Europa. Att vara egen företagare är vanligare bland män än kvinnor, oavsett födelseland. Bland män födda i Norden och övriga Europa rapporterade femton procent att de driver eget företag. Motsvarande andelar bland kvinnor var åtta procent.

Vi vet att utrikes födda i större utsträckning än födda i Sverige tenderar att befinna sig i segment av arbetsmarknaden som ställer låga krav på kvalifikationer, med låg lön och bristfällig arbetsmiljö (8). Denna bild bekräftas även av resultat från folkhälsoenkäten.

Av kvinnliga ”chefer” och ”verkställande direktörer” var 100 procent födda i Norden. Övriga yrkesgrupper med högst andel anställda kvinnor med nordiskt ursprung var alla sådana som kräver akademiska utbildningar (Figur 11). Omvänt var 88 procent av ”snabbmatsalspersonal, köks- och restaurangbiträden med flera” och 65 procent av ”städare och hemservicepersonal med flera” födda utanför Norden (Figur 12). Utmärkande för de flesta yrkesgrupper med högst andel födda utanför Norden är att de är yrken med låga utbildningskrav.
Hundra procent av manliga ”officerare”, ”piloter, fartygs- och maskinbefäl med flera” och ”poliser” var födda i Norden. I likhet med kvinnorna har män samma utfall: hög andel födda inom Norden i yrken med höga kvalifikationskrav. Några undantag finns dock såsom ”andra bevaknings- och säkerhetsyrken” och ”elektroreparatörer ” (Figur 13).

Två yrkesgrupper bland män som utmärks av att en hög andel av de anställda männen var födda utanför Norden var ”städare och hemservicepersonal med flera” och ”undersköterskor” där 89 respektive 84 procent var födda utanför Norden (Figur 14).

Orsakerna till den ojämna fördelningen av utrikes och inrikes födda mellan yrkesgrupper kan bero på utbud och efterfrågan. Orsaker på utbudssidan handlar om huruvida utrikesföddas kvalifikationer och språkkunskaper motsvarar de jobb de befinner sig i. Genom språk- och yrkesutbildningar för utrikesfödda kan den ojämna fördelningen utifrån födelseland i så fall utjämnas. Orsaker på efterfrågesidan kan innebära diskriminering från arbetsgivare som i sin tur kan bero på okunskap och fördomar kring olika grupper (14).