2.1 Yrkesgrupper bland män och kvinnor

Stockholms län domineras både för män och kvinnor i högre utsträckning än resten av landet av tjänstemannayrken.

Kontorsassistenter och sekreterare är den största yrkesgruppen bland kvinnor i Stockholms län med drygt 36 000 anställda, följt av butikspersonal med drygt 33 000 anställda. Andra stora yrkesgrupper finns i vård, omsorg och skola (Figur 3). I detta avseende avviker Stockholms län från landet i stort, där undersköterskor är vanligast, följt av butikspersonal (10).

Figur 3 visar de 10 vanligaste yrkesgrupperna bland kvinnor i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Den vanligaste yrkesgruppen för kvinnor i länet är kontorsassistenter och sekreterare. 366 295 kvinnor var registrerade inom denna yrkesgrupp. Näst vanligaste yrkesgruppen för kvinnor var butikspersonal med 33 260 anställda följt av organisationsutvecklare, utredare och HR-personal med 30 512 anställda. Andra vanliga yrkesgrupper för kvinnor fanns inom skola och barnomsorg samt inom hälso- och sjukvård.
Figur 3. De tio vanligaste yrkesgrupperna bland kvinnor i Stockholms län 2021 (källa: Statistikdatabasen SCB). Figur 3 visar de 10 vanligaste yrkesgrupperna bland kvinnor i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Den vanligaste yrkesgruppen för kvinnor i länet är kontorsassistenter och sekreterare. 366 295 kvinnor var registrerade inom denna yrkesgrupp. Näst vanligaste yrkesgruppen för kvinnor var butikspersonal med 33 260 anställda följt av organisationsutvecklare, utredare och HR-personal med 30 512 anställda. Andra vanliga yrkesgrupper för kvinnor fanns inom skola och barnomsorg samt inom hälso- och sjukvård.

Bland män i Stockholms län är ”IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare” den överlägset största yrkesgruppen med nära 52 000 anställda, följt av ”Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare med flera” som är knappt 30 000 personer. Andra vanliga yrkesgrupper bland män är ”butikspersonal” och olika ingenjörsyrken (Figur 4). Det stora antalet ”IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare” i Stockholms län gör det också till den vanligaste yrkesgruppen bland män i landet som helhet (115 000 anställda totalt). I övriga Sverige är den näst största yrkesgruppen ”Snickare, murare och anläggningsarbetare” som har nästan lika många anställda, 104 000 (9).

Figur 4 visar de 10 vanligaste yrkesgrupperna bland män i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Den vanligaste yrkesgruppen för män i länet är IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare med flera med 51 855 anställda. Näst vanligaste yrkesgruppen för män är försäkringsrådgivare, företagssäljare inköpare med flera med 29 848 anställda följt av butikspersonal med 22 945 anställda. Andra vanliga yrkesgrupper för män är ingenjörsyrken, och yrkesgrupper inom bygg och transport.
Figur 4. De tio vanligaste yrkesgrupperna bland män i Stockholms län 2021 (källa: Statistikdatabasen SCB). Figur 4 visar de 10 vanligaste yrkesgrupperna bland män i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Den vanligaste yrkesgruppen för män i länet är IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare med flera med 51 855 anställda. Näst vanligaste yrkesgruppen för män är försäkringsrådgivare, företagssäljare inköpare med flera med 29 848 anställda följt av butikspersonal med 22 945 anställda. Andra vanliga yrkesgrupper för män är ingenjörsyrken, och yrkesgrupper inom bygg och transport.

Arbetsmarknaden i Sverige kan beskrivas som både horisontellt och vertikalt segregerad med avseende på kön. Horisontell segregering avser att män och kvinnor jobbar inom olika yrken och branscher. Vertikal segregering avser att män oftare än kvinnor finns på höga positioner i arbetslivet och att kvinnodominerade yrken tenderar att ha lägre lön än mansdominerade. Oavsett om man arbetar inom stat, region, kommun eller privat, har kvinnor lägre medianinkomst än män (9).

Figur 5 och Figur 6 visar de tio mest kvinno- respektive mansdominerade yrkesgrupperna i Stockholms län. De yrkesgrupper där nästan enbart kvinnor arbetar finns framför allt inom vård och omsorg medan yrkesgrupper där nästan bara män arbetar finns inom bygg och tillverkning.

Figur 5 visar de 10 mest kvinnodominerade yrkesgrupperna i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Högst andel kvinnor, 96 %, har tandsköterskor följt av djursjukskötare m.fl., chefer inom förskoleverksamhet och tandhygienister inom vilka 95 % av de anställda är kvinnor.
Figur 5. De tio mest kvinnodominerade yrkesgrupperna i Stockholms län. 2021 (källa: Statistikdatabasen SCB). Figur 5 visar de 10 mest kvinnodominerade yrkesgrupperna i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Högst andel kvinnor, 96 %, har tandsköterskor följt av djursjukskötare m.fl., chefer inom förskoleverksamhet och tandhygienister inom vilka 95 % av de anställda är kvinnor.
Figur 6 visar de 10 mest mansdominerade yrkesgrupperna i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Mest mansdominerade yrkesgrupperna är gjutare, svetsare och plåtslagare med flera, VVS-montörer samt snickare, murare och anläggningsarbetare inom vilka 98 % av de anställda är män.
Figur 6. De tio mest mansdominerade yrkesgrupperna i Stockholms län 2021 (källa: Statistikdatabasen SCB). Figur 6 visar de 10 mest mansdominerade yrkesgrupperna i Stockholms län 2021. Informationen är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Mest mansdominerade yrkesgrupperna är gjutare, svetsare och plåtslagare med flera, VVS-montörer samt snickare, murare och anläggningsarbetare inom vilka 98 % av de anställda är män.

Referenser kapitel 2

1. Paul KI, Scholl H, Moser K, Batinic B. Employment status, psychological needs, and mental health: Meta-analytic findings concerning the latent deprivation model. Front Psychol [Internet]. 02 mars 2023 [citerad 14 mars 2024];14. Tillgänglig vid: https://www.frontiersin.org/journals/psychology/articles/10.3389/fpsyg.2023.1017358/full

2. Bryngelson A. Long-term sickness absence and social exclusion. Scand J Public Health [Internet]. november 2009 [citerad 14 mars 2024];37(8). Tillgänglig vid: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19726527/

3. Hammarström A. Arbetslöshet och ohälsa : om ungdomars livsvillkor. Lund: Studentlitteratur; 1996. 283 s.

Till toppen