Arbetsförmåga bestäms både av individens hälsa och arbetets krav. Ett och samma hälsotillstånd kan därför leda till olika arbetsförmåga beroende på vad arbetet kräver. Smärtor i ryggen kan göra att en undersköterska i äldreomsorg under perioder blir helt oförmögen att arbeta, medan en tjänsteman med motsvarande smärta kanske kan arbeta med små begränsningar av förmågan.
Här beskriver vi andelar i yrkesgrupper som bedömer att de på grund av sin hälsa inte kan arbeta kvar i sitt nuvarande yrke om två år.
Fyrtiotvå procent av manliga ”städare och hemservicepersonal m.fl.” rapporterade att de var tveksamma till om de kan jobba kvar i nuvarande yrke om två år på grund av sin hälsa (Figur 24). Även övriga yrkesgrupper bland män med högst andelar som rapporterade sådan tveksamhet, var i huvudsak lågkvalificerade.
Fig 24. De 20 yrkena där högst andel rapporterat att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i nuvarande yrke om två år på grund av hälsan bland män i Stockholms län
(källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021).
Figur 24 visar de 20 yrkesgrupperna bland män där högst andel rapporterat att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i nuvarande yrke om två år på grund av hälsan. Informationen kommer från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att med något undantag är det lågkvalificerade yrkesgrupper som har de högsta andelarna inom vilka männen rapporterat tveksamhet till om man kan jobba kvar om två år på grund av sin hälsa. Högsta andelarna finns bland städare och hemservicepersonal med flera där 42 % är tveksamma till om de, på grund av sin hälsa, kan jobba kvar om två år.
Femtiotvå procent av kvinnliga ”lastbils- och bussförare” rapporterade att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i sitt yrke om två år på grund av sin hälsa. Merparten av yrkesgrupperna bland kvinnor där högst andelar rapporterar sådan tveksamhet är, liksom hos män, lågkvalificerade (Figur 25).
Fig 25. De 20 yrkena där högst andel rapporterat att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i nuvarande yrke om två år på grund av hälsan bland kvinnor i Stockholms län
(källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021).
Figur 25 visar de 20 yrkesgrupperna bland kvinnor där högst andel rapporterat att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i sitt nuvarande yrke om två år på grund av hälsan. Informationen kommer från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att med något undantag är det lågkvalificerade yrkesgrupper som har de högsta andelarna inom vilka kvinnorna rapporterat tveksamhet till om man kan jobba kvar om två år på grund av sin hälsa. Högst andel rapporterar kvinnliga lastbils- och bussförare där 52 % rapporterar sådan tveksamhet.
Arbetsförmåga skiljer sig även mellan olika sysselsättningsformer (Figur 26). Bland både män och kvinnor rapporterar de med tidsbegränsad anställning sämre både fysisk och psykisk arbetsförmåga än tillsvidareanställda och egenföretagare. Män och kvinnor med tidsbegränsade anställningar rapporterar även i högre utsträckning än övriga att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i sitt nuvarande jobb om två år på grund av sin hälsa.
Figur 26. Andelar bland sysselsatta som rapporterar dålig psykisk och fysisk arbetsförmåga och att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i nuvarande yrke om två år på grund av hälsan (källa: Region Stockholms folkhälosenkät 2021).
Figur 26 visar andelar bland sysselsatta som rapporterar dålig psykisk och fysisk arbetsförmåga och att de är tveksamma till om de kan jobba kvar i sitt yrke om två år på grund av hälsan. Sysselsatta är indelade i huruvida de har en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning eller är egenföretagare. Informationen är hämtad från Region Stockholms folkhälsoenkät 2021. Av figuren framgår att av de olika sysselsättningsformerna är det bland de med tidsbegränsad anställning som de högsta andelarna rapporterar nedsatt arbetsförmåga. Tretton procent bland män och 17 % bland kvinnor med sådan anställning rapporterar att de har dålig arbetsförmåga i relation till fysiska krav. Motsvarande siffror bland de med tillsvidareanställning är 8% bland män och 11 % bland kvinnor. Figuren visar också att kvinnor genomgående rapporterar sämre arbetsförmåga än män.
Nedsatt självrapporterad arbetsförmåga har i studier visat sig ha samband med både upprepad korttidsfrånvaro (3) och längre sjukfrånvaroepisoder (3 - 6). Sådan arbetsförmåga har även samband med förtida pensionering (6).
Referenser kapitel 4
1. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Region Stockholms folkhälsoenkät 2021, Hälsa Stockholm [Internet]. Stockholm: Region Stockholm; 2021 [citerad 15 april 2024]. Tillgänglig vid: https://www.ces.regionstockholm.se/projekt-och-uppdrag/halsa-stockholm/halsa-stockholm-2021/
2. Ilmarinen J. Aging workers. Occup Environ Med. augusti 2001;58(8):546–52.
3. Notenbomer A, Groothoff J W, van Rhenen, Roelen C A M. Association of work ability with frequent and long-term sickness absence. Occupational Medicine-Oxford. 2015;65(5):373-379
4. Palmlöf L, Skillgate E, Talbäck M, Josephson M, Vingård E, Holm L W. Poor work ability increases sickness absence over 10 years. Occupational Medicine-Oxford. 2019; 69(5):359-365.
5. Reiso H, Nygård JF, Brage S, Gulbrandsen P, Tellness G. Work ability and duration of certified sickness absence. Scandinavian Journal of Public Health. 2001; 29(3):218-225.
6. Sell L, Bültmann U, Rugulis R, Villadsen E, Faber A, Sogaard K. Predicting long term sickness absence and early retirement pension from self-reported work ability. International Archives of Occupational and Environmental Health. 2009;(9):1133-1138
