- Våra ämnesområden
-
Våra projekt
- Ambient Exposomdatabas: Tillgång till Miljöexponeringsdata för Riskbedömning och Forskning
- AMOSH – Algorithmic management and organizational safety and health
- ATOHS: Arbetstider och Hälsa i Sjukvården
- Bedömning av trafikflöden på små vägar
- Coronavirus ur ett folkhälsoperspektiv; riskfaktorer för Covid-19, immunitet och långsiktiga hälsoeffekter
- Ett hållbart arbetsliv för äldre
- Green Metal Waste
- Healthyshiftwork
- Hälsosamma omgivningsmiljöer
- iErgonomics – sakernas internet för ett hållbart arbetsliv
- Miljöhälsa på karta
- Objektiva metoder att skatta fysisk belastning
- Projektarkiv
- Sexuella trakasserier inom besöksnäringen
- Sotpartiklar - exponering och hälsorisker
- Stockholms Miljöhälsoprogram – God och jämlik miljöhälsa i en hållbar stad
- Bamse-projektet
- Elevhälsoportalen
- Forskning
- Försäkringsmedicin
- Instrumentuthyrning
- JobbaFrisk
- JobbaFriskNPF
- Nyhetsbrev
- Vår verksamhet
- Våra projekt
- Projektarkiv
- Befintlig sida: Tidig och aktiv identifiering av psykisk...
Tidig och aktiv identifiering av psykisk ohälsa och koppling till biopsykosociala faktorer och arbete
Ett biopsykosocialt perspektiv på psykisk ohälsa tar hänsyn till att biologiska, psykologiska och sociala faktorer var för sig eller i samverkan kan orsaka ohälsa. Syftet med det här projektet är att stärka omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa i primärvården genom att öka läkares och rehabkoordinatorers kunskap om det biopsykosociala perspektivet och arbetets betydelse.
Bakgrund
I primärvården har var tredje patient någon form av psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser, som till exempel depression eller utmattningssyndrom, ligger bakom nästan varannan sjukskrivning. Ett biopsykosocialt perspektiv på psykisk ohälsa tar hänsyn till att biologiska, psykologiska och sociala faktorer var för sig eller i samverkan kan orsaka ohälsa. I mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa är kartläggning av olika biopsykosociala faktorer inklusive arbetsrelaterade faktorer viktigt för att patienten ska få rätt diagnos och rätt insatser.
Arbetslivets roll
En betydande del av den psykiska ohälsan i befolkningen har koppling till arbetslivet. Genom kunskap om arbetets påverkan på den psykiska hälsan och om arbetsgivarens lagstadgade ansvar för anställdas arbetsmiljö kan läkare och rehabkoordinatorer i primärvården stötta patienter med psykisk ohälsa i riktning mot ett hållbart arbetsliv. Dels ur ett preventivt perspektiv för att minska risk för försämring och långtidssjukskrivning, dels som ett led i rehabiliteringen och inför återgång i arbete.
Syfte och mål
Syftet med projektet är att stärka omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa i primärvården. Det ska vi göra genom att öka läkares och rehabkoordinatorers kunskap om:
- Vikten av ett biopsykosocialt förhållningssätt i mötet med patienter med psykisk ohälsa för att kartlägga viktiga faktorer såsom kroppsliga besvär och patientens sociala- och arbetsrelaterade omständigheter. Genom att inkludera frågor om arbetet i det patientcentrerade samtalet kan behov som är kopplade till arbetsmiljön och anpassningar av denna identifieras.
- Arbetets samband med psykisk hälsa/ohälsa:
- Arbetsgivarens ansvar och möjligheter när det gäller arbetsanpassning
- Företagshälsovårdens roll
- Hur samverkan kan ske med ovanstående aktörer
Tanken här är att främja att rätt insatser sätts in, underlätta rehabiliteringen och återgång i arbete efter sjukskrivning för denna patientgrupp samt bidra till att minska återinsjuknande i psykisk ohälsa.
Så kommer vi att jobba
Vi kommer att utveckla ett fortbildningskoncept som innehåller föreläsning och ett mindre skriftligt material. Vi kommer främst att föreläsa för läkare och rehabkoordinatorer i primärvården. Fortbildningsinsatsen kommer att utvärderas med en enkät för att skapa en bild av hur detta kan vidareutvecklas och leva vidare efter projektets avslut.
Så kan resultaten användas
Vårt mål är att primärvårdens läkare och rehabkoordinatorer ska få praktisk nytta av utbildningen i sitt kliniska arbete och därmed bättre förutsättningar att ta hand om patienter med psykisk ohälsa.
Medverkan och finansiering
Projektet pågår under två år och finansieras med statliga medel inom ramen för Uppdrag Psykisk Hälsa (UPH). Projektledare är Åsa Chaikiat Ståhl och medverkande är Katarina Kjellberg, Pirjo Savlin och Magnus Linnarud Johansson vid Enheten för arbetshälsa, Centrum för arbets- och miljömedicin. Johanna Olsson, administratör på enheten för administration och kommunikation vid Centrum för arbets-och miljömedicin, bidrar med administrativt stöd i projektet.