Arbetsskaderisker bland unga i fokus för ny rapport

Vissa yrkesförberedande gymnasieprogram bedöms vara kopplade till större arbetsskaderisker under utbildningen och framtida yrkeslivet. Elevtäta Vård- och omsorgsprogrammet bedöms ha högst risk. Det visar Centrum för arbets- och miljömedicin i en ny rapport som kan ge stöd till skolornas arbetsmiljöarbete och medicinska studie- och yrkesvägledning. 

Projektet ”Hälsosam yrkesdebut” vid Centrum för arbets- och miljömedicin syftar till att minska risken för fysiska respektive psykiska arbetsskador, alltså både arbetssjukdom och arbetsolyckor, bland ungdomar under utbildningen och efter yrkesinträdet.

- Arbetsskador anmäls ungefär tre gånger mer inom yrkesförberedande gymnasieprogram jämfört med de högskoleförberedande gymnasieprogrammen. Det här är onödiga risker som vi vill bidra till att förebygga. Ingen elev ska behöva bli sjuk eller skadas genom sin utbildning, säger Elin Sandberg, projektledare vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

I projektet gjordes det inledningsvis en genomgång av läroplaner, relevant medicinsk lagstiftning, arbetsmiljölagstiftning samt andra regelverk. Sedan bedömdes arbetsskaderisker i yrken kopplade till 14 yrkesförberedande program med 53 inriktningar.

Många olika sorters riskfaktorer

Riskfaktorer för arbetssjukdomar är till exempel belastningsergonomiska faktorer, skift- och nattarbete, kemiska och biologiska faktorer, smitta, buller och vibrationer. Riskfaktorer för arbetsolyckor är till exempel fall, ras, läckage, våld och rörelser med belastning. Även olika arbetsskadors påverkan på organsystem och konsekvenser för hälsa och arbetsförmåga bedömdes.

- Den första delen av projektet har nu sammanfattats i rapportform där vi presenterar en så kallad jobbriskmatris som beskriver arbetsskaderiskerna i de yrkesområden som de olika utbildningsinriktningarna leder till, säger Elin Sandberg.

Jobbriskmatrisen är en tabell över samtliga 14 yrkesförberedande program och inriktningar och den visar att vissa program och inriktningar är mer riskutsatta än andra. Lägst risk för arbetsskador finns på inriktningen administration och service på Handels- och administrationsprogrammet. Högst risk finns inom flera av inriktningarna vid Bygg- och anläggningsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Naturbruksprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Även inriktningarna smed, svetsteknik, marinteknik och VVS bedöms omfatta förhöjda arbetsskaderisker. Tar man hänsyn till antalet elever vid de olika inriktningarna i Stockholms län bedöms riskbelastningen vara störst inom Vård- och omsorgsprogrammet, där elever exponeras för riskfaktorer som ergonomisk belastning, organisation, kemisk och biologisk påverkan på hud och smittämnen.

- Sammanfattningsvis och föga överraskande varierar risktyperna kraftigt mellan olika yrkesinriktningar – det kan handla om allt från allergirisker inom frisöryrket till fallolycksrisker inom byggbranschen, säger Elin Sandberg.

Viktigt underlag för skolorna

Eftersom jobbriskmatrisen pekar ut särskilt riskutsatta yrkesförberedande program och inriktningar är förhoppningen nu att grund- och gymnasieskolor ska kunna använda den inom studie- och yrkesvägledningen och i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

- Det yttersta ansvaret för elevernas arbetsmiljö ligger på skolorna själva, även när eleverna är ute på arbetsplatsförlagt lärande. Så nu hoppas vi att jobbriskmatrisen kan användas i den medicinska studie- och yrkesvägledningen samt bidra till arbetsmiljöarbetet på skolorna. Vilket i förlängningen förhoppningsvis innebär att eleverna får mer kunskap om arbetsmiljö och risker i arbetslivet, säger Elin Sandberg.

Projektet ”Hälsosam yrkesdebut” har nu gått vidare med en enkät och fokusgruppsintervjuer som riktar sig till rektorer, studie- och yrkesvägledare, yrkeslärare och skolsköterskor för att ta reda på hur skolorna arbetar med dessa frågor idag.

Helena Edström