Allergikonsulenten - en förmedlare av livsviktig kunskap

Allergikonsulenterna kallas in vid de allvarligaste fallen av allergi hos barn för att fungera som länk mellan sjukvården, förskola/skola och hemmet. Det är viktigt att personalen på skolor och förskolor får den kunskap som krävs. Ett misstag kan leda att barnet får en allergisk chock, ett livshotande tillstånd som kräver akutvård.

Tänk dig att ditt barn har en så allvarlig allergi mot till exempel mjölk, ägg eller nötter att hon/han riskerar att drabbas av allergisk (anafylaxi) chock om hon/han får i sig ens ett spår av ämnet i fråga. Hur skulle det kännas att lämna ifrån sig det här barnet till skola eller förskola? Vågar du lita på att personalen vet allt de behöver veta för att undvika att barnet utsätts för det allergiframkallande ämnet? Eller att de vet hur de ska göra om det går så illa så att barnet faktiskt får en reaktion? Det är här allergikonsulenterna kommer in i bilden.

Utbildar personalen

Leena Oscarson och Ulla-Britt Andersson är båda erfarna barnsjuksköterskor med många års erfarenhet från arbete med barn på mottagning och specialistkompetens inom astma och allergi. Sen våren 2016 jobbar de bägge heltid som allergikonsulenter inom Stockholms län på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM). Tanken är att de ska fungera som länk mellan sjukvården, förskolan/skolan och hemmet.

– Otillräcklig kunskap eller brist på rutiner hos skol- och förskolepersonal kan få stora konsekvenser för barn med allvarlig födoämnesallergi. Barnet har fått en reaktion i förskolan eller skolan när det har fått i sig något det inte tål och kanske fått åka ambulans till akuten.  Det är ofta en traumatisk upplevelse och barnen blir rädda. Vår roll är att stärka upp kring de här barnen och se till att de får en säker miljö! Det gör vi genom att besöka deras skolor och förskolor och utbilda personalen, säger Leena Oscarson.

”Ibland tål barnet inte ens att få ett ämne på huden”

Den viktigaste delen av utbildningen handlar om att förebygga så att varken det allergiska barnet, barnets familj eller personal ska behöva utsättas för det trauma en akut allergisk reaktion innebär.  Det kan till exempel handla om att gå igenom vad som inte får stå på innehållsförteckningen på barnets mat, om städning och om rutiner vid måltider och matlagning.

– När det gäller mat så är det oerhört strikt så det är viktigt att ha fungerande rutiner, förklarar Leena Oscarsson.

– Barnet ska till exempel ha sitt eget porslin, det måste vara ordentligt avtorkat och en pedagog måste ha uppsikt över barnet under måltider. I vissa fall tål barnet inte ens att få ett ämne på huden så det räcker med att man glömmer torka kanten på bordet och så lägger barnet armen emot och så får det en reaktion. Vi behöver också titta på hur de gör i köket: Finns det en särskilt plats där de lagar barnets mat med egna kastruller, slevar och så vidare. Att det finns en separat hylla som är namnmärkt, att man märker både på kantinen och på locket där barnets mat förvaras.

”Adrenalinsprutan får de prova på att ge själva”

En annan viktig del av allergikonsulenternas jobb är att gå igenom barnets så kallade akutschema med den berörda personalen. Ett akutschema är en handlingsplan som beskriver exakt vad som ska göras om barnet får en allergisk reaktion.

– De mediciner det handlar om är antihistaminer, kortisoner och vid allvarligare reaktioner adrenalinspruta. Adrenalinsprutan/övningsspruta får de prova på att ge själva eftersom många är rädda för det, säger Ulla-Britt Andersson.

– Det behöver avdramatiseras. Det är en autoinjektor som sätts i lårmuskeln. Det är också viktigt att förmedla att inget farligt kommer att hända OM du skulle ge sprutan fast det visar sig att reaktionen inte blev så allvarlig, fyller Leena Oscarson i.

Bara de allvarligaste fallen

Allergikonsulenterna tar endast emot patienter via remiss. På så sätt kan de lägga sin tid och energi på allvarligaste fallen där deras stöd verkligen behövs.

– Det första vi gör när vi fått en remiss är att vi kontaktar familjen och lyssnar på vad de har att säga, berättar Ulla-Britt Andersson.

– Ofta har de en väldigt lång berättelse. De har ofta kämpat i många år för att få det att fungera i skolan och känner sig väldigt lättade när vi kommer in i bilden och kan stötta dem, säger Leena Oscarson.

Efter samtalet med familjen är det dags att kontakta skola eller förskola och boka in ett möte. Då är det viktigt att alla berörda parter är med: familj, pedagoger, skolsköterska (skolan), kökspersonal och inte minst förskolechef/rektor. Det är vid det här mötet som allergikonsulenten går igenom behoven av rutiner kring barnet och barnets akutschema. Familjen får också berätta om just sitt barns symptom.

– Det ser inte likadant ut för alla barn, alla reagerar inte på samma sätt. Vissa barn kan ha helt andra symptom och det är föräldrarna som är med på mötet som talar om hur deras barn reagerar när hen får en allergisk reaktion för att personalen skall kunna veta hur just den här individen reagerar säger Leena Oscarson.

Varför jobbar ni bara med barn och ungdomar?

– Vuxna kan ju också ha allvarliga allergier men det är inte på samma nivå och oftast klarar den vuxna personen av att själv ta hand om sin medicin. Ett barn lämnar du ifrån dig och så ska andra ta ansvar för det här barnet och det MÅSTE ju fungera. Föräldern måste kunna känna sig trygg i att ingenting händer när han/hon lämnar sitt barn på förskolan. Det är därför det vi gör känns så viktigt, svarar Ulla-Britt Andersson.

I hela Sverige finns idag ett drygt tiotal allergikonsulenter. I Stockholms län är det dock nytt för i år. Hittills har Ulla-Britt Andersson och Leena Oscarsson fått cirka 130 remisser så de har fullt upp. Det trots att de ännu inte hunnit besöka alla barnmedicinska mottagningar i Stockholms läns kommuner för att berätta om sin verksamhet.

– Tjänsten finansieras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och under nästa år görs en utvärdering. Beroende på vad den visar så får vi se om vi får fortsätta efter årsskiftet 2017/2018, säger Leena Oscarson och Ulla-Britt Andersson.

Bilden: T.v. Leena Oscarson, t.h. Ulla-Britt Andersson

Text och foto: Sarah Wiklund