Amerikansk expert föreläste om klimatanpassning

Hur kan vi använda forskningen kring klimatförändringar i våra folkhälsopolicys? Det föreläste den amerikanske klimatförändringsexperten Dr. John Balbus om vid sitt besök på Karolinska Institutet (KI) i februari. Hur mycket samhället påverkas beror bland annat på hur lokala ledare ser på problemet, menar John Balbus.

Dr John Balbus jobbar som senior rådgivare vid National Institute for Environmental Health Sciences (NIEHS) i USA, där han leder institutets arbete kring klimatförändringar och hälsa. Vid sitt seminarium på KI började han med att prata om sambanden mellan människors hälsa och olika klimatförändringstrender och effekter som högre medeltemperaturer, värmeböljor, skogsbränder, extrem nederbörd, översvämningar, orkaner, havsnivåhöjningar och torka. Han betonade att klimatförändringen inte bara handlar om en ökning i medeltemperatur utan också en förändring i hur mycket vädret varierar. Extrema väderhändelser, med potentiellt svåra effekter, kommer att inträffa allt oftare.

– Hur samhället påverkas av de här förändringarna förändringar beror på många olika saker som till exempel hur mycket resurser samhället har, hur välorganiserat samhället är, och hur de lokala ledarna ser på problemet, sa John Balbus.

Varmare klimat leder inte alltid till ökad dödlighet

Under senaste 15 åren har det gjorts många studier där man ser en ökad dödlighet hos befolkningen vid både mycket låga och mycket höga temperaturer. Det är dock farligt att se på dessa data som en universell sanning som gäller överallt i världen, förklarade John Balbus. Nya studier som jämför temperaturrelaterad dödlighet i olika städer i USA tyder på att sambandet mellan värme och dödlighet inte gäller i vissa områden, som till exempel städer i södra USA. Anledning till detta är sannolikt att det finns luftkonditionering i alla inomhuslokaler och transportmedel vilket innebär att de flesta utsätts väldigt lite för värmen.

”Mikroklimatet” har också betydelse

Många faktorer påverkar hur känslig en enskild person är för värme. Ålder, kön och socioekonomisk status är några. Dessutom påverkas hur mycket en person exponeras för värmen av var hen bor och vad hen arbetar med. Stadsbefolkningen kan till exempel vara mer utsatt eftersom bebyggelsen absorberar och håller kvar värme långt efter lufttemperaturerna har sjunkit.

Nästan alla studier som undersöker hälsoeffekter av värme har använt utomhustemperaturer som en mått på hur mycket befolkningen exponeras. De nyaste studierna visar dock att personer som bor i tätbebyggda områden och på toppvåningar i höga bostadshus utsätts för höga temperaturer inomhus betydligt längre än vad man ser när man enbart tittar på utomhustemperaturer.

– Det är viktigt att inte glömma betydelsen av ”mikroklimatet” när man sätter igång med klimatanpassningsåtgärder, sa John Balbus.

Liten risk för ökad sjukdomsspridning

Vektorburna infektionssjukdomar, det vill säga sjukdomar som sprids med hjälp av djur som mygg och fästingar, är något som ofta nämns som ett klimathot. Mycket jobb har lagts på att bygga modeller som kan förutspå hur sjukdomarna kommer att sprida sig på jorden och när man kan förvänta sig nästa utbrott. Sanningen är att det är mycket svårt att modellera klimatförändringens effekt på infektionssjukdomar, den är så oerhört komplex och kan påverkas av otroligt många faktorer. Det man med säkerhet kan förutspå är att säsongslängden för vektorburna sjukdomar kommer öka på nordliga bredgrader men det innebär inte automatiskt att fler människor kommer att bli smittade.

– Det är mer sannolikt att en ny infektionssjukdom tar sig in i landet genom resenärer eller transporter från andra områden i världen, än att de kommer in genom en klimatrelaterad försändring, sa John Balbus

Beredskap genom självdiagnosticering

Orkaner har under senaste åren skapat mycket oreda och ekonomiska utmaningar i USA. Ras och översvämningar leder ofta till allvarliga avbrott i samhällsviktiga verksamheter. När man analyserade effekterna efter stormen Sandy konstaterade man att många verksamhetsavbrott hade kunnat förmildras om back-up systemen (elgeneratorer, nödvattensystem) hade underhållits och testats i förväg.

– Som en klimatanpassningsåtgärd har medicinska verksamheter i flera länder utvecklat webbaserade så kallade ”verktygslådor” (t.ex. The U.S. Climate Resilience Toolkit), som ger verksamheter möjlighet att genom checklistor självdiagnostisera sina styrkor och svagheter och bedöma sin motståndskraft mot klimatförändringar, berättade John Balbus.

Seminariet arrangerades av KI i samarbete med Centrum för centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM).

Text: Mare Löhmus
Foto:Matton