Brister i astmasjukvården för barn och unga
I en avhandling undersöks hur hälso- och sjukvårdspersonalens följer de riktlinjer som finns för vård och behandling av barn och ungdomar samt deras upplevelser att leva med astmasjukdom. Slutsatsen är att astmasjukvården behöver förbättras utifrån både ett medicinskt perspektiv och ett omvårdnadsperspektiv.
Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar. Sjukdomen förekommer med en prevalens om cirka 8-10 procent i Sverige. Studier har visat att de som har astma i de allra flesta fall, vid rätt vård och behandling, kan uppnå astmakontroll. Ändå ser man att många barn och ungdomar med astma inte uppnår kontroll. Istället rapporterar de både dagliga och nattliga symtom och ökad skolfrånvaro.
I avhandlingen ”Asthma care for children and adolescents” undersöker allergisamordnaren och barnsjuksköterskan Marina Jonsson vid Centrum för arbets- och miljömedicin hur hälso- och sjukvårdspersonalen följer de riktlinjer som finns för vård och behandling av barn och ungdomar med astma samt deras upplevelser att leva med astmasjukdom.
Utvecklar egna strategier
Resultatet visar att följsamheten till riktlinjer har brister, speciellt gällande den icke farmakologiska behandlingen. Ungdomar med astma har en sämre livskvalitet än ungdomar som inte har astma och de med kontrollerad astma har samma livskvalitet som de som inte har sjukdomen. Ungdomar med astma utvecklar sina egna strategier vid behandling av sin sjukdom, vilket ibland kan innebära att de väntar tills attacken passerar utan att ta några mediciner trots ordination av cortisoninhalationer. Många har problem vid fysisk aktivitet och lever med en ambivalens mellan att behandla sig och att interagera socialt, att få känna sig normal samt att de inte vill astman ska ta så stor plats i deras liv. Föräldrar till barn med astma känner sig ensamma, frustrerade och oroliga och uttrycker en stark önskad att bli bemött av sjukvårdspersonal som hade kompetens och förstod dem, vilket inte alltid var fallet.
Den övergripande slutsatsen är att astmasjukvården behöver förbättras både utifrån ett medicinskt- och ett omvårdnadsperspektiv. Sjukvårdspersonalen behöver exempelvis ha kompetens inom astmaområdet för att kunna möjliggöra att unga med astma uppnår astmakontroll och kunskap för att skapa förståelse för hur det är att leva med en astmasjukdom. Personalen behöver även bättre se till patientens egna behov och mål för att kunna upprätta en behandlingsplan tillsammans med patienten.
Foto: Matton
Publicerat: 20160408
Senaste nyheterna
- Rekordmånga stockholmare svarade på frågor om hur miljön påverkar deras hälsa
- BAMSE-projektets covid-19 uppföljning avslutad
- Forskare ska ta reda på mer om hur vår hälsa påverkas av värme inomhus
- Fullsatt dag om förtätningens effekter och hälsosam grönska
- Nytt kraftfullt verktyg för bedömning av exponeringar i arbetet
- Algoritmisk arbetsledning blir allt vanligare – men hur mår arbetstagarna?
- Handskguiden gör det lättare för vårdpersonal att välja rätt handske
- Barn med allergi särbehandlas i förskolor och skolor visar intervjuer med barn och föräldrar
- Ny del påbörjad i BAMSE-studie om långsiktiga konsekvenser av covid-19 på unga vuxnas hälsa och livskvalitet
- Många vinster med fysisk träning på arbetsplatsen