Gröna skärmar och tysta områden på Bullernätverkets 10-årsfirande

Bullernätverket i Stockholms län har nu funnits i 10 år. Det beslöt nätverkets samordningsgrupp att fira genom att bjuda in sina medlemmar till en busstur där man visade upp goda exempel på bullerskyddsåtgärder i Stockholmsregionen. Olika typer av skärmar, tyst vägbeläggning och tysta områden var några av turens höjdpunkter.

Bullernätverket bildades 2005 med syftet att öka kompetensen inom bullerområdet och skapa bättre förutsättningar för att minska Stockholmsbullret. När man nu firade 10 år med en busstur för att titta på bullerskyddsåtgärder var intresset stort bland medlemmarna. Den fullbokade bussturen tog en heldag i anspråk och gjorde allt som allt 7 stycken stopp på olika platser i Stockholmsregionen.

– Vi ville belysa det som har gjorts inom bullerområdet under de 10 år som vi har varit aktiva. Man fokuserar ofta på det som inte fungerar men nu ville vi göra tvärtom och lyfta de goda exemplen, säger Charlotta Eriksson, handläggare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och CAMM:s representant i Bullernätverkets samordningsgrupp.

Stopp 1

Det första stoppet var projektet ”Trafikbuller och planering”, ett projekt som har drivits av Stockholms länsstyrelse och miljöförvaltningen i Stockholms stad under mer än tio år. Här jobbar man med att försöka planera stadsmiljön så att färre störs av buller.

- Vi tittade på ett kvarter på Dalagatan där man har byggt med så kallad ”sluten bebyggelse”. Det finns bara en ingång till kvarterets innergård där ljudet kan komma in och alla sovrum och alla balkonger är placerade mot den tysta innegården. Så trots att Dalagatan är ganska trafikerad är det bara 2 % som rapporterar att de upplever att de blir mycket störda av buller, jämfört med cirka 11 procent i regionen som helhet, berättar Charlotta Eriksson.

Stopp 2

Vid Buss 73:s ändhållplats vid Karolinska institutet berättade Trafikförvaltningen om sin satsning på laddhybridbussar. Sedan mars 2015 trafikeras nämligen linje 73 med en ny typ av laddhybridbussar som mestadels går på el. Det är bra för miljön men också bra ur bullersynpunkt eftersom de här bussarna låter mindre.

Stopp 3

Stopp 3 handlade om ”tysta områden” i Sundbyberg. Både Sundbyberg och Stockholms stad har genomfört ett projekt kallat ”Guide till tystnaden”. Projektet handlar om att synliggöra de naturområden i kommunen eller regionen som har en god ljudmiljö samtidigt som de är attraktiva ur andra synpunkter.

– Vi åkte till Tuleparken i Syndbyberg där vi gick runt och lyssnade på den relativt tysta ljudmiljön. Det är ett bra initiativ att uppmärksamma de här områdena så att folk blir medvetna om dem och hittar till dem, säger Charlotta Eriksson.

Stopp 4

Sen gick färden mot Rotebro. Lars Dahlbom från Trafikverket berättade om deras arbete med att försöka utveckla en asfalt som är tystare än den som vanligen används och i Bredden finns ett försöksområde där vägen är belagd med den här tystare asfalten. Den är mer porös och består av mer hålrum vilket gör att ljudet absorberas i större grad. Nackdelen är att vägbeläggningen slits fort och har ganska kort livslängd.

– Alla var jättetysta och man hörde väldigt tydligt när vi körde över skarven till den tystare beläggningen. Då hörde man ljudet från bussen mer än ljudet från däcken, berättar Charlotta Eriksson.

Stopp 5

Efter lunch åkte bussen vidare till i Djursholms Ösby vid Roslagsbanan där Trafikförvaltningen har jobbat för att få ner bullernivåerna från spårtrafiken. Bland annat har de jobbat mycket med så kallade spårnära skärmar, en typ av låga betongskärmar som står väldigt nära spåren. Resultatet har blivit sänkta bullernivåer och färre längs banan som störs av buller.

Stopp 6

Gröna skärmar var temat för stopp nummer 6. Charlotta Eriksson berättar:

- Vi åkte och tittade på den  gröna skärmen som Stockholms stad satt upp vid Östermalms IP och som precis hade blivit klar. Det är alltså en bullerskärm där man planterar växter. Den fyller ju också flera funktioner som vattenavrinning, luftrening och temperatursänkning. Och så är det ju vackert!

Stopp 7

Bussturens sista stopp handlade om ljudlandskap. Forskning har visat att människor föredrar när det inte är fullkomligt tyst. Ljud som till exempel, fågelkvitter, barnskratt, porlande vatten eller vindsus i löv upplever de flesta människor som positiva. Maria Rådsten Ekman vid Stockholms universitet har forskat kring buller och analyserat ljudet hos flera av Stockholms fontäner utifrån hur effektivt det kan dölja eller maskera ljudet av trafik. Resultaten har visat att majoriteten föredrar ett porlande ljud framför ett kraftigare forsande, eftersom hjärnan har svårt att skilja det senare från trafikbuller.

– Vi var och tittade på en fontän som ligger vid Rådhuset som har lite smalare strålar som ger ett mer porlande ljud, säger Charlotta Eriksson.

Om Bullernätverket

Bullernätverket i Stockholms län är ett forum för samverkan i bullerfrågor. Nätverket bildades år 2005 på initiativ från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Centrum för arbets- och Miljömedicin (CAMM). Nätverkets syfte är att öka kompetensen inom bullerområdet och att skapa förutsättningar för att miljömålen för buller ska uppnås. Nätverket är öppet för länets kommunala handläggare som berörs av bullerfrågor samt andra berörda myndigheter, organisationer och aktörer inom bullerområdet.