Kan fler träd där du bor göra dig friskare?

Kan fler träd utanför ditt fönster eller mer gräs och buskar på vägen till tunnelbanan på morgonen minska risken för att du drabbas av hjärtinfarkt, övervikt eller diabetes? Det är precis vad Åsa Persson, doktorand i miljömedicinsk epidemiologi, ska försöka ta reda på.

Mer än 50 % av jordens befolkning bor idag i städer och det är en siffra som kommer öka ytterligare under de närmaste decennierna. Det ställer krav på hur vi bygger våra städer. Åsa Persson har en bakgrund inom samhällsplanering och har de senaste åren intresserat sig alltmer för sambanden mellan den byggda miljön, naturmiljön och hälsan. I juni i år påbörjade hon arbetet med sin avhandling om grönområdens samband med sjukdomar som hjärtinfarkt, övervikt och diabetes.

Vad är det din avhandling ska handla om mer specifikt?

− Jag ska undersöka ifall mängden grönska, och senare förhoppningsvis kvaliteten på grönskan, nära människors bostäder i städer påverkar om de drabbas av högt blodtryck, hjärtinfarkt, övervikt och glukosintolerans - som kan leda till diabetes. Mycket handlar om att hitta bra sätt att mäta hur människor exponeras för grönska.

Och hur mäter man då det?

− Jag kommer i första hand titta på satellitdata. Mängden träd, gräs och annan grönska påverkar hur solljuset reflekteras och det fångas på satellitbilderna och räknas om till ett värde av ett datorprogram som hanterar geografisk information. Det värdet är exponeringen för den individ som bor på den platsen.

En person som bor på en plats med många träd får på så sätt ett högre värde än en person som bor i ett tättbebyggt område med få träd eller ett nybyggt område där träd och buskar inte har hunnit växa upp. Ju mer grönska=desto högre värde. Man kan sen titta på studiedeltagare med höga respektive låga värden för att se om de på lång sikt påverkar risken för olika sjukdomar. Som i all forskning gäller det också att försöka analysera data så att ett resultat inte har en helt annan förklaring. Men det finns mycket som talar för att grönska påverkar vår hälsa positivt.

Vad kan det vara som gör att vi mår bra av grönska?

− Det finns flera möjliga mekanismer. Det har gjorts studier som visar att det minskar stress att vistas i eller se natur. Man har kunnat mäta att blodtrycket sänks och att halten av stresshormonet kortisol sjunker. Det finns en äldre studie på sjukhuspatienter som visade att de som hade grönska utanför sitt fönster tillfrisknade snabbare än de som inte hade det. Det kan också vara så att människor som bor nära natur är mer fysiskt aktiva än de som inte gör det. Eller att det främjar social interaktion mellan människor.

Rätt grönska

Mer kunskap om hur grönområden påverkar vår hälsa kan ge vägledning för framtidens stadsplanering. Hur mycket grönska det bör finnas, vilken typ av grönska det ska vara och var den helst bör finnas i förhållande till bostäderna för att ha bäst effekt på invånarnas hälsa.

− Just nu är det vanligt att bygga tätt och högt vilket kanske innebär att naturen hamnar längre ifrån och då får man kanske inte de där positiva effekterna man skulle få om man hade grönområden utanför varje hus, säger Åsa Persson.

Å andra sidan finns det också fördelar med en tät stad för att få gång- och cykelavstånd istället för en stora utspridd stad som blir bilberoende och ofta mer segregerad. Att ha stora sammanhängande grönområden är också positivt eftersom det förbättrar luftkvaliten och sänker temperaturen. Att det blir höga temperaturer i städer är ett känt problem som man vet tär på människors hälsa.

− Men det får inte vara misskötta och ovårdade grönområden som blir en grogrund för myggor och andra djur som kan sprida sjukdomar. Det ska också vara natur som känns trygg och trivsam, säger Åsa Persson.

Har det gjorts tidigare studier av det här slaget?

− Ja, det har gjorts internationella studier i Syd- och Centraleuropa och i Nordamerika med delvis samma metoder men många är tvärsnittsstudier. Det innebär att man bara tittar på sambanden vid ett enda tillfälle. Vi kommer att följa människor över tid vilket gör att man möjligen kan dra fler slutsatser om orsakerna till sambanden.

Avhandlingen planeras vara klar år 2020.

Text:

Foto: Matton (löv), Sarah Wiklund (Åsa Persson)

Publicerad 20160914