Frukostseminarium 25/9: Arbetsplatsnära insatser vid psykisk ohälsa påskyndar arbetsåtergång

Personer sjukskrivna för psykisk ohälsa kan snabbare komma tillbaka till jobbet om den anställde, chefen och arbetsplatsen involveras i problemlösningsbaserade metoder. Det är en av slutsatserna i en kartläggning av forskning om företagshälsovårdens insatser för att minska psykisk ohälsa bland anställda.

Vid utgången av 2014 fanns drygt 71 000 pågående svenska sjukfall i psykiska diagnoser, motsvarande siffra 2012 var cirka 48 000. Ökningen av antalet sjukfall är 48 procent och psykiska problem utgör den dominerande andelen långtidssjukskrivningar i Sverige.

- Kvantitativt är det en nästintill epidemisk explosion av sjukfall, säger Gunnar Bergström, beteendevetare och forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin och Karolinska Institutet.

Viktigt att arbetsplatsen involveras

Han är en av forskarna bakom en ny karläggning av befintlig nationell och internationell forskning om företagshälsovårdens insatser för att förebygga eller minska psykisk ohälsa. Kartläggningen fokuserar på insatser vid depressions- och ångestsjukdomar samt stressrelaterad psykisk ohälsa.

En av slutsatserna är att problemlösningsorienterade metoder, med tydlig inriktning mot åtgärder på arbetsplatsen, kan underlätta återgång i deltidsarbete och minska risk för återfall i sjukskrivning bland anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa.

- I den här typen av insatser står inte bara den sjukskrivne och symtomen i fokus, utan även själva arbetsplatsen och chefen. Det handlar om konkret och systematisk problemlösning utifrån en nu-situation: hur ser den anställde på problemet och hur ser chefen på problemet? Det handlar om att få individen och arbetet att fungera ihop, säger Gunnar Bergström.

Minskade symtom räcker inte för återgång

Att det finns ett klart samband mellan en dålig arbetssituation och symtom på depression och utmattningssyndrom visade Statens beredning för medicinsk utvärdering i en rapport 2014. Och tidigare i år visade en kunskapsöversikt från forskningsrådet Forte att höga krav, låg kontroll, obalans mellan ansträngning och belöning, rollkonflikter och otrygga anställningsförhållanden är exempel på riskfaktorer för psykisk ohälsa i arbetslivet.

En annan slutsats i den aktuella kartläggningen är att en minskning av symtom inte automatiskt leder till arbetsåtergång. Men det kommer inte som någon överraskning enligt forskarna.

- Man kan börja må bättre men det behöver inte innebära att man kan börja jobba. För att en insats från företagshälsovården ska underlätta återgång till arbetet behöver den vara tätt kopplad till arbetsplatsen och ta hänsyn till de arbetsmiljöfaktorer som har visat sig ha betydelse för psykisk ohälsa, säger Gunnar Bergström.

Riktlinjer för företagshälsovården

En majoritet av studierna som lyfts i kartläggningen kommer från Nederländerna där det sedan början av 2000-talet finns riktlinjer för hur företagshälsovården bör hantera psykisk ohälsa inom arbetslivet. Just nu pågår ett arbete med att ta fram sådana riktlinjer även inom den svenska företagshälsovården. Den aktuella forskningskartläggningen är en del i det arbetet och riktlinjerna ska presenteras under september 2015.

- Riktlinjerna kommer att ge möjlighet till systematik och strategi för företagshälsovården när det gäller insatser vid psykisk ohälsa bland anställda, säger Gunnar Bergström.

Ny interventionsstudie startar i höst

Samtidigt som företagshälsovårdens riktlinjer är efterlängtade behövs mer forskning kring olika insatsers kvalitet och effektivitet när det gäller att motverka psykisk ohälsa. Gunnar Bergström med kollegor står själv i startgroparna för ett nytt forskningsprojekt i form av en så kallad interventionsstudie som beräknas ta cirka tre år.

Insatsen i fråga är en arbetsplatsnära problemlösningsmodell som företagshälsovården ska erbjuda sjukskrivna för psykisk ohälsa och som omfattar både den anställde och chefen. Ett par hundra personer som under några veckor varit sjukskrivna för depression eller utmattnings- och stressreaktioner, deras chefer och företagshälsovård kommer att ingå i studien som både är både kvalitativ, i form av intervjuer, och kvantitativ, i form av sjukskrivningsutfall.

- Insatsen bygger på både svensk och internationell forskning och vad vi fann i kartläggningen, säger Gunnar Bergström.

Helena Edström