GPS-spårning och salivanalys i projekt om grönska och hälsa

Nu startar ”Hälsosamma omgivningsmiljöer”, ett 3-årigt projekt som ska undersöka sambanden mellan stadsgrönska och människors hälsa baserat på studiedeltagarnas faktiska dygnsexponering.

De senaste tio åren har det gjorts många studier som bekräftar den positiva effekten av stadsgrönska på människors hälsa. I de flesta av dessa har deltagarnas exponering för grönska räknats ut baserat på deras hemadress. Man har alltså inte tagit hänsyn till den exponering som skett när människor är hemifrån. Nu startar projektet ”Hälsosamma omgivningsmiljöer” som ska undersöka grönskans betydelse för folkhälsan i städer, där forskarna ska försöka uppskatta studiedeltagarnas faktiska dygnsexponeringen för grönska genom att använda till exempel GPS-spårning.

- Vi kommer genomföra omfattande fältstudier som bland annat innebär GPS-spårning av individer, salivprovtagning för analyser av stresshormonsnivåer och mängden inflammationsmarkörer och sömn-, aktivitets- och blodtrycksmätningar. Baserat på våra insamlade data kommer vi sen att försöka uppskatta den faktiska dygnsexponeringen för grönska. Vi kommer att dessutom undersöka de underliggande mekanismerna som påverkar sambanden mellan grönska och hälsa, något som det inte finns några entydiga svar på idag, säger Mare Löhmus Sundström, forskare på Karolinska Institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), som är huvudansvarig för projektet.

Studiedeltagare kommer att bli cirka 800 personer bosatta i Stockholms län.

Varför är det här ett viktigt område att forska kring?

- Idag bor majoriteten av världens befolkning i städer. Det betyder att det blir allt viktigare att planera städer på ett sätt som både är hållbart för framtidens klimat och som samtidigt minskar riskfaktorer för negativa hälsoeffekter. När fler människor flyttar till städerna behövs ny infrastruktur, och därför förespråkar dagens stadsplanering förtätning. Förtätning, som betyder att man alltså bygger tätare istället för att man bygger över ett större område, tros bidra till bättre hållbarhet i städerna. Problemet är att förtätning också kan medföra negativa konsekvenser för vår hälsa, till exempel genom att en större del av befolkningen utsätts för luftföroreningar och buller och att mängden stadsvegetation som är tillgänglig för allmänheten minskar, säger Mare Löhmus Sundström.

Mer om projektet Hälsosamma omgivningsmiljöer

Projektet finansieras av Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling.  Fältarbetet planeras starta under våren 2019 och pågå i 3 år.

Medverkande är Mare Löhmus Sundström, Charlotta Eriksson, Antonios Georgelis och Göran Pershagen från Karolinska institutet och CAMM samt Christofer Åström från Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet.

Foto: Matton

 

Publicerad 2019-01-18