Hallå där: Jouni Surakka, nyanställd yrkeshygieniker
Efter 16 år på Arbetsmiljöverket började Jouni Surakka efter årsskiftet som yrkeshygieniker på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), där han ser fram emot att få jobba mer praktiskt med riskfaktorer i arbetsmiljön.
- Efter 16 år kändes det som att det kanske var dags för förändring, säger han och skrattar.
Jouni Surakka är född i Finland där han började sin yrkeshygieniska bana genom att jobba med luftburen exponering, både utomhus och på arbetsplatser. 1995 kom han till Sverige där han så småningom doktorerade vid Luleå Tekniska Universitet med en avhandling om hudexponering för UV-härdande lacker och UV-strålning inom träytbehandlingsdustrin. Efter ett år på Arbetslivsinstitutet i Solna valde han att söka sig till Arbetsmiljöverket.
- Min tjänst förändrades ganska mycket under de 16 år jag var där men det var många intressanta uppdrag. Under de första 12 åren jobbade vi mycket med olika mätprojekt och med standardisering inom arbetsplatsluft och hudexponering. Senare las allt det ner och jag fick jobba mer administrativt med yrkeshygieniska frågeställningar och uppdrag med anknytning till aktuella yrkeshygieniska och kemiska risker, som till exempel nanosäkerhet.
Jouni satt också som Arbetsmiljöverkets representant i referensgrupper för olika forskningsprojekt. Något som gav honom en god överblick över aktuell forskning på det yrkeshygieniska området.
Så vad är det som känns mest spännande med ditt jobb här på CAMM?
- Jag har alltid varit intresserad av att jobba praktiskt och på kliniken här kan jag komma närmare de frågor som jag sysslar med. Det innebär ju ett väldigt annorlunda perspektiv än det jag hade på Arbetsmiljöverket som jobbar framförallt förebyggande. Där skriver man regler och informationsmaterial för att minska risken att folk skadar sig på jobbet. Här på kliniken träffar man personer i andra änden, som har skadat sig. Jag vill lära nytt och få bättre insyn i och förståelse för varför det har hänt, var någonstans det har brustit.
En del av tjänsten som yrkeshygieniker innebär också att syssla med forskning. Något som Jouni också ser fram emot.
- Det kommer kännas jättekul att få ägna sig lite åt forskning igen efter så många år som statstjänsteman. Det finns fortfarande väldigt mycket vi inte vet kring exponering, vad som leder till skador och under vilka omständigheter. Därför är forskningen så viktig, den behövs för att höja kunskapsnivån och komplettera våra kunskaper. Jag kan kanske också bidra med några nya spännande vinklingar utifrån min myndighetsbakgrund.
Text och foto: Sarah Wiklund
Publicerad 2018-01-17
Senast ändrad 2021-11-05
Senaste nyheterna
-
Vårmöte i jämlikhetens tecken
-
De prisades för sina insatser inom arbets- och miljömedicin
-
Ökad kontroll över arbetet kan minska risk för förtidspension i yrken med hög fysisk belastning
-
Webbplatsen Jobbafrisk med i Läkemedelsverkets nya riktlinjer för astma
-
Framgångsfaktorer, viktig ny kunskap och framtiden – en intervju med två forskare från BAMSE-projektet
-
Yrke påverkade inte tiden till återgång i arbete efter covid-19
-
Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare
-
BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år
-
Psykiskt krävande men också meningsfullt och varierat arbete visar ny rapport om arbetsmiljön i hemtjänsten
-
Samarbete med patientföreningen Atopikerna ska öka kunskapen om handeksem