Hon vill avslöja sjukdomen innan den brutit ut

Katarina Aili är ergonomen som fascineras av kopplingar mellan arbete, smärta och psykologi och som inte tror på snabba lösningar för att bli av med smärta eller psykisk ohälsa. Hellre vill hon kunna avslöja sjukdom innan den bryter ut. Och där kan sömnen ge ledtrådar.

Det var när Katarina Aili jobbade som sjukgymnast på vårdcentral som hon började intressera sig för det komplexa gränslandet mellan psykologi och smärta. De flesta av hennes patienter led av muskuloskeletal smärta och det var svårt att förstå varför vissa blev bättre av behandling medan andra inte blev det.

- Patienterna hade ofta jobbat hårt och under stress. Och ofta led de samtidigt av olika former av nedstämdhet och psykisk ohälsa, säger Katarina Aili, ergonom vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

Patientfallen på vårdcentralen var komplexa. Men tiden saknades för att ta några större helhetsgrepp om dem. Det var då Katarina Aili bestämde sig för att börja studera ergonomi – ett ämnesområde som knyter samman hälsa med arbetsrelaterade faktorer. Vid det tvärvetenskapliga magisterprogrammet Ergonomi och Människa-Teknik-Organisation på KTH pluggade hon tillsammans med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer och arbetsmiljöingenjörer.

- Det gillade jag, för det öppnade upp hela sambandet. Både arbetsorganisationens upplägg och människors interaktion med arbetsredskap och reaktioner på stress, säger Katarina Aili.

Sömn skvallrar om hälsoläget

En fråga som framstod som allt mer intressant för henne var frågan om stress och sjukdomsutveckling. Intresset ledde till en möjlighet att doktorera om just stress. Men det handlade inte om att undersöka om och hur stress orsakar sjukdom. Frågeställningen var istället: finns det särskilda markörer som kan ge ledtrådar om att någon är på väg att bli sjuk av stress?

- Det är en viktig utmaning att ta fram verktyg för att hitta de som är på väg att bli sjuka, innan de blir sjuka. För folk reagerar väldigt olika på stressfaktorer i arbetslivet. Vissa hanterar en hetsig vardag, en krävande chef och jättelånga arbetstider bra. Andra går in i väggen, säger Katarina Aili.

Avhandlingen fokuserar framförallt på en markör: sömnen. Avhandlingen visar att sömnen säger något om hälsan i ett långtidsperspektiv. Dels vad gäller insjuknande i smärtsjukdomar men också i risk för att bli sjukskriven. Om man sov bra hade man ökad chans att bli bättre från sin smärta.

- Sömnmätningar skulle kunna fungera som att ta tempen på någon. Man befinner sig någonstans i en skala i en sjukdomsprocess och sömnen kan visa var, säger Katarina Aili.

Företagshälsovården behöver verktyg

Så kan sömn användas som ett objektivt mått på sjukdomsutveckling? Förhoppningen finns. Men mer forskning krävs. Katarina Aili ingår i en forskagrupp som planerar att testa sömn som ett av ett helt spektra av tänkbara mått på hälsa som företagshälsovården skulle kunna använda när de utvärderar sina insatser.

- För det är helt klart att företagshälsovården behöver bättre mått på hälsa och sjukdomsutveckling. Idag landar det ofta i att man tittar på sjukskrivningssiffror. Och det säger ju inte så mycket om hur folk mår på jobbet.

I november förra året disputerade Katarina Aili. Sedan dess omfattar hennes arbetsveckor inte bara forskning. Som ergonom vid Centrum för arbets- och miljömedicin jobbar hon bland annat med kunskapsspridning genom ett nätverk för ergonomer som jobbar vid företagshälsovården.

Tror inte på snabba smärtlösningar

Patienter är dessutom en del av arbetet igen. Vid arbetsplatsens arbets- och miljömedicinska patientmottaning tar hon emot patienter. Då handlar det om traditionell belastningsergonomi där man tittar på vilka riskexponeringar som patienten utsatts för i jobbet.

- Det känns spännande och utvecklande. I perioder när man i den akademiska världen läser och skriver mycket så kan man tappa kontakten med hur verkligheten ser ut. Då är det viktigt att träffa riktiga personer, med riktiga besvär som berättar hur de faktiskt har det på jobbet. Det är viktigt att se den verkligheten och inte bara läsa om den, säger Katarina Aili.

Såhär några år senare, när hon tänker tillbaka på patienterna som hon träffade på vårdcentralen, är hon övertygad om att det sällan fungerar med snabba lösningar när det gäller att bli av med smärtan och den psykisk ohälsan.

- Man måste inse att patienterna ofta har en bred besvärsbild. Man måste se till helheten istället för att bara behandla ryggen eller bara depressionen. Det finns ett gränsland med samband mellan fysiologi och psykologi. Om man vill bli frisk eller fungera med sin smärta så tror jag att det är en väldigt viktigt insikt att få, säger hon.

Text och foto: Helena Edström

Publicerat 20160426