Komplex ventilation i fokus för seminarium

Självdragsventilation låter som ett system som sköter sig självt. Men faktum är att systemet är både komplext och känsligt. I slutet av januari träffades 70-talet miljö- och hälsoskyddsinspektörer från Stockholms läns kommuner för att få mer kunskap om självdragsventilation i flerbostadshus. 

Svenskar spenderar i genomsnitt cirka 90 procent av tiden inomhus. Det ställer höga krav på inomhusluftens kvalitet och därmed även på byggnadernas ventilationssystem. Upp emot 80 procent av de flerbostadshus som byggdes i Sverige före 1961 har självdragsventilation vilket gör systemet vanligt i det svenska bostadsbeståndet.

Självdragsventilationen är därmed ett ämne som engagerar kommunernas miljöförvaltningar. Den 27 januari fick miljö- och hälsoskyddsinspektörer från kommunerna i Stockholms län möjlighet att diskutera frågan på ett seminarium arrangerat av Hus- och ventilationsnätverket.

- Självdragsventilationen är ett mycket komplicerat system och det är viktigt att förstå hur det fungerar. Om man gör det har man större chans att förstå vad som är fel när det inte fungerar, sa Carolina Faraguna, civilingenjör verksam vid IVL Svenska miljöinstitutet i Malmö.

Komplext system

Under seminariet föreläste hon utifrån sitt examensarbete vid Lunds tekniska högskola: Självdragsventilation i flerbostadshus, förutsättningar och möjliga förbättringsåtgärder.

Självdragsventilationens funktion är beroende av faktorer som temperaturskillanden ute och inne, höjdskillnad mellan in- och utlopp för luften, vindtryck mot fasaden och vindtryck ovanför skorstenen. Systemets drivtryck är lågt och därmed känsligt för störningar.

- Exempelvis spelar lägenhetens läge i höjdled roll för drivkraften. Ju närmare skorstenens luftutsläpp desto större risk för underventilering. Omvänt är risken för överventilering störst längst ner i huset. Vidare kan vind över skorstenen leda till bakdrag och kallras vilket kan leda till bristande inomhuskomfort, ökad energiförbrukning för uppvärmning, fukt, mögelskador och luktspridning. Det är vanligare än man kanske tror med bakdrag, sa Carolina Faraguna.

Ventilationssystem ska se till så att luften vi andas inomhus är hälsosam. Det finns även myndighetsframtagna riktlinjer för nivåer av luftomsättning och uteluftsflöde, men dessa kan enligt Carolina Faraguna inte ses som en garanti för god luftkvalitet.

Inga standardlösningar

Indikatorer på att något är fel i självdragsventilationen kan vara att luftströmmen går fel väg, att man har bakdrag, mikrobiell tillväxt på ytor eller kondens på kalla ytor.

- Ett problem har ofta många orsaker och det finns inga standardlösningar. Varje situation måste undersökas för sig. Men en vanlig anledning till problem är bristande underhåll, sa Carolina Faraguna som rekommenderar årliga översyner och årlig rengöring av ventiler och luftkanaler.

- Ofta saknar också boende kunskap om hur ventilationssystemet fungerar, sköts och påverkas. Boende kan bidra till god ventilation, exempelvis genom att hålla ventiler och luftdon rena och torra. Det är tips som kan sammanfattas i ett informationshäfte. 

En av deltagarna på seminariet var Maria Wallström, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Upplands Väsby kommun. Hon var nöjd med seminariet och de diskussioner som kom upp efter föreläsningen.

- En fråga vi måste ställa oss i Upplands Väsby kring självdragsventilation är hur stort ansvar vi ska lägga på fastighetsägarna och hur ofta vi själva ska gå ut och göra mätningar. Här gör kommuner i länet olika bedömningar.

Hus- och ventilationsnätverket är till just för att kommuner ska kunna diskutera och ta stöd sinsemellan – hur tycker du att det fungerar?

- I nätverket kan vi utbyta idéer och erfarenheter och ta stöd av varandra. Många inspektörer i kommunerna jobbar ju helt ensamma så nätverket är mycket viktigt.

Helena Edström