Långsiktighet underlättar insatser för sjukskrivna

Företagshälsovården kan vara en viktig partner för arbetsgivare när det gäller insatser för att få sjukskrivna tillbaka i arbete. Men om den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ska bli lyckad krävs både långsiktighet, tydliga rutiner och lokalkännedom. Det är några av slutsatserna i en ny rapport vid Centrum för arbets- och miljömedicin. 

Hur ska samarbetet mellan arbetsgivare och företagshälsovård se ut för att tidiga och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna ska lyckas? Det var frågeställningen för det nyligen avslutade projektet FÖRA, Företagshälsovårdens rehab-arbete, som finansierats av AFA Försäkring. Genom projektetet – som bland annat baseras på intervjuer med företagshälsovård, arbetsgivare på vård- och omsorgsförvaltningar i kommuner och landsting, försäkringskassehandläggare och sjukskrivna – har en rad framgångsfaktorer för lyckad tidig arbetslivsinriktad rehabilitering identifierats.

Tjänster utifrån behov

Nära och goda relationer mellan företagshälsovård och arbetsgivare är framgångsfaktorer, liksom systematiserad kommunikation mellan parterna och strukturerade rutiner. Dessutom betonas vikten av att företagshälsovårdens förslag på anpassningar av arbetet för sjukskrivna förankras hos arbetsgivaren, som i sin tur driver processen för att genomföra anpassningarna på arbetsplatsen.

- Ett gott samarbete för arbetslivsinriktad rehabilitering utmärks också av långsiktiga relationer mellan arbetsgivare och företagshälsovård och av att tjänsteutbudet utformas med någon sorts lokalkännedom, alltså utifrån de behov som verksamheten har. Därmed leder korta avtalsperioder och täta byten av leverantörer av företagshälsovård till en försämrad kontinuitet, säger Katarina Kjellberg, ergonom vid Centrum för arbets- och miljömedicin och projektledare för FÖRA-projektet.

Vill se mer förebyggande anpassningar

En annan slutsats i projektet är att företagshälsovården vill ha tydliga beställningar av arbetsförmågebedömningar.

- Företagshälsovården vill att arbetsgivaren är tydlig när det gäller syftet för sådana bedömningar. Dessutom efterfrågas bättre metoder för att bedöma arbetsförmåga i relation till arbetets faktiska krav, säger Katarina Kjellberg.

Arbetslivsinriktad rehabilitering kan bland annat handla om att anpassa arbetet för en sjukskriven som är på väg tillbaka till arbetet. Här har projektet utifrån intervjuerna identifierat några viktiga förbättringsområden.

- Det är exempelvis vanligare med ergonomiska arbetsanpassningar än med psykosociala och organisatoriska anpassningar. Så det behövs mer kunskap om arbetsanpassningar vid psykisk ohälsa. Dessutom uttrycker företagshälsovården att de vill jobba mer med förebyggande anpassningar till hela arbetsgrupper än vad de gör idag, säger Katarina Kjellberg.

Helena Edström