Ny metod beräknar hälsobördan av trafikbuller

Bullerforskarna på Karolinska Institutet (KI) och Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) har utvecklat en metod för att kunna beräkna hälsobördan av trafikbuller. Metoden togs fram på uppdrag av Trafikverket och presenteras i en ny rapport.

– De hälsoeffekter vi har tittat på är allmän störning, sömnstörning, hjärtinfarkt, högt blodtryck och stroke, säger Lotta Eriksson från CAMM, en av forskarna som jobbat med att utveckla metoden.

Rapporten ”Metod för DALY-beräkningar i transportsektorn” blev klar strax efter årsskiftet och är resultatet av Trafikverkets projekt med syftet att utveckla en metod som kan användas för att beräkna det svenska transportsystemets konsekvenser för hälsan till följd av buller, luftföroreningar och det de kallar aktivt resande. Trafikverket vill också kunna räkna på nyttan av de åtgärder som görs.

Mått på förlorad hälsa

– Vi har samlat in uppgifter om hur många som exponeras för buller från väg- och spårtrafik i hela Sverige och sen tittat på hur många som har drabbats av störning/sjukdom och vilka vetenskapliga bevis som finns för att det finns ett samband. Sen har vi beräknat sjukdomsbördan utifrån det, säger Lotta Eriksson.

Beräkningsmodellen bygger på en metod som WHO har tagit fram där man räknar fram något som kallas ”DALY”. DALY står för Disability Adjusted  Life Years (funktionsnedsättningsjusterade levnadsår). Metoden innebär att man kan räkna ut hur många fall av en viss hälsoeffekt, till exempel störning, sömnstörning eller högt blodtryck, som kan kopplas till buller från väg- respektive spårtrafik. Till varje fall kopplas sedan till en viss ”vikt” som motsvarar förlorad hälsa till följd av störningen/sjukdomen.

En DALY kan enligt WHO definieras som ett förlorat år av ”liv med god hälsa”. Mycket kort är tanken med DALY att de ska kunna användas för att räkna fram skillnaden mellan den rådande hälsostatusen hos en befolkning och den ideala situationen där människorna i befolkningen lever till hög ålder, fria från sjukdom och funktionsnedsättningar.

Vill bidra till kunskapsutveckling

Det här är den första studien som gjorts i Sverige för att försöka kvantifiera hälsobördan till följd av buller. Det finns fortfarande osäkerhet på området framförallt kring bullers effekt på hjärt- och kärlsjukdom. Det beror både på att det inte har gjorts tillräckligt många studier och på metodologiska problem som bland annat har att göra med hur man ska karaktärisera bullerexponering, vilket är nödvändigt för att kunna göra pålitliga beräkningar.

– Vår metod kommer att behöva uppdateras och utvecklas vidare allteftersom forskningen går framåt, men det här är en början. En viktig anledning till att vi tog det här uppdraget var för att bidra till kunskapsutvecklingen inom området. Det behövs den här typen data för att kunna visa på att det inte bara handlar om ekonomi utan att det faktiskt finns folkhälsoaspekter av buller, säger Lotta Eriksson.

CAMM:s forskare fick uppdraget att ta fram beräkningsmetoden via teknikkonsultföretaget WSP som var de som fick uppdraget att ta fram rapporten av Trafikverket.

 

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton

Publicerad 2017-03-24