Nytt forskningsprogram ska undersöka vilka som slås ut från arbetsmarknaden i förtid – och vad vi kan göra åt det

Forskningsprogrammet ”Ett hållbart arbetsliv för alla” vid Karolinska Institutet ska undersöka vilka grupper som löper störst risk för att slås ut från arbetsmarknaden i förtid och vad som kan göras för att alla arbetstagare ska kunna fortsätta jobba fram till normal pensionsålder. En särskilt utsatt grupp är äldre med tunga fysiska arbeten eller liten kontroll över sina arbetsuppgifter.

- Syftet med programmet är att öka kunskapen om riskfaktorer under livsloppet, det vill säga under hela livet, för marginalisering och utslagning från arbetsmarknaden. Vi kommer också att titta på policyer och åtgärder som används på arbetsplatser idag och som ska underlätta för framför allt äldre arbetstagare i fysiskt tunga arbeten att kunna stanna kvar på sitt jobb fram till pension, säger Katarina Kjellberg, forskare på Karolinska Institutet och enhetschef på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Allt fler utesluts från arbetsmarknaden på grund av ohälsa

Pensionsåldern i Sverige höjs successivt för att motverka de ekonomiska konsekvenserna av en allt äldre befolkning. Men med högre ålder ökar samtidigt antalet personer som måste lämna arbetsmarknaden i förtid på grund av ohälsa, speciellt efter 50 års ålder. Det här gäller framför allt för fysiskt tunga yrken och yrken med liten egen kontroll över sitt arbete. Svårigheterna för unga och människor i marginaliserade arbetsmarknadspositioner, som tillfälliga anställningar och ”gig-jobb, ”att etablera sig på arbetsmarknaden blir också allt större.

- Att försöka skapa ett hållbart arbetsliv för alla grupper i samhället är en enorm utmaning och inte minst beslutsfattare behöver mer kunskap om hur det faktiskt ser ut för att kunna styra åt rätt håll och avgöra vilka åtgärder som behövs, säger Daniel Falkstedt, forskare på Karolinska Institutet och projektledare för ”Ett hållbart arbetsliv för alla”.

Riskfaktorer och praktiska lösningar

Forskningsprogrammet ”Ett hållbart arbetsliv för alla” påbörjades vid årsskiftet 2021/2022 och kommer att pågå under sex år. Programmet består av fyra delprojekt. Delprojekt 1, 2 och 3 handlar om att utifrån data från olika register försöka identifiera olika faktorer som innebär risk för att för att bli utslagen ur arbetslivet, antingen under en period eller permanent. Det fjärde delprojektet fokuserar på praktiska lösningar. Här kommer forskarna med hjälp av enkäter och intervjuer att titta på olika så kallade age management policys och erbjudanden till äldre arbetstagare på svenska arbetsplatser som ska möjliggöra för dem att kunna vara kvar i sitt arbete fram tills ålderspension.

- Vi kommer att titta på vad som har motiverat arbetsgivarna att införa sådana åtgärder och vad som har fungerat och inte fungerat; säger Katarina Kjellberg.

Utifrån resultaten från delprojekt 4 kommer riktlinjer att tas fram kring hur man kan införa lösningar på arbetsplatser som innebär att det blir lättare för äldre att jobba kvar. Det kan till exempel handla om arbetsanpassning, som att man delvis får andra arbetsuppgifter, mer flexibla arbetstider och kompetensutveckling. Fokus kommer att ligga på yrken med mycket fysiskt tungt arbete och/eller där arbetstagaren har liten kontroll över sitt arbete.

Särskilt fokus på fysiskt tunga yrken

- Det här programmet handlar ju om att alla ska möjlighet till ett hållbart arbetsliv och att kunna jobba fram till normal pensionsålder. Och vi vet genom tidigare forskning att det finns större problem i manuella arbetaryrken med tung fysisk belastning och yrken där man är väldigt styrd. Man orkar helt enkelt inte utan får lämna arbetsmarknaden i förtid på grund av ohälsa. Därför har vi ett särskilt fokus på de grupperna, säger Katarina Kjellberg.

- När man nu höjer pensionsåldern, dessutom i kombination med att möjligheterna att få förtidspension har begränsats väldigt kraftigt, då menar vi att det måste kombineras med att det görs något åt arbetsmiljön. Annars blir det inte hållbart. Folk orkar inte vara kvar i sådana yrken.

Kort om de fyra delprojekten:

Delprojekt 1

I delprojekt 1 kommer forskarna att undersöka hur långvarig fysisk belastning i arbetet och exponering för andra samtidiga belastningar i arbetet (till exempel kemikalier och buller) påverkar utslagning från arbetsmarknaden. De kommer också att titta på ifall byte av yrke och minskad fysisk belastning i arbetet kan minska risken för utslagning.

Delprojekt 2

I delprojekt två undersöks den förväntade arbetslivslängden hos olika yrkesgruppen och hos olika socioekonomiska grupper. Frågor forskarna vill besvara är bland annat hur mycket den förväntade arbetslivslängden skiljer sig mellan grupper med olika hög utbildning och inom olika yrken, och hur mycket lägre förväntad arbetslivslängd män och kvinnor med fysiskt tungt arbete eller låg kontroll över sitt arbete har.

Delprojekt 3

I delprojekt 3 undersöker forskarna vilka faktorer under livsloppet (hela livet) som gör att vissa grupper marginaliseras på arbetsmarknaden och vilka konsekvenser marginaliseringen kan få. Med marginalisering menas i det här sammanhanget att människor under perioder av livet kan hamna i arbetslöshet, långvarig sjukfrånvaro eller i tillfälliga anställningsformer, men sen kommer tillbaka i arbete.

Delprojekt 4

Det fjärde delprojektet fokuserar på praktiska lösningar. Här kommer forskarna med hjälp av enkäter och intervjuer att titta på olika lösningar som har använts på svenska arbetsplatser, vad som har motiverat arbetsgivarna och vad som har fungerat och inte fungerat. Fokus kommer att ligga på yrken med tung fysisk belastning och låg kontroll över arbetet. Denna typ av policys och erbjudande till äldre anställda är vanligt i Norge på grund av en överenskommelse mellan regeringen och arbetsmarknadsparterna om ett mer inkluderande arbetsliv. I forskningsprogrammet medverkar en forskare från Norge som studerat detta.

Finansiering och medverkan

Forskningsprogrammet ”Ett hållbart arbetsliv för alla” finansieras av Forte. I programmet medverkar forskare från Sverige, Norge, Nederländerna och USA.

Publicerad 2022-03-14

Senast ändrad 2024-03-11