Nytt projekt vill minska risken för att personer med diabetes får hudbesvär av behandling med pump och sensor

Nu startar ett nytt projekt som ska kartlägga hur många personer med diabetes i Stockholm som får hudbesvär av sin behandling med pump eller sensor. Målet är säkrare produkter.

Vissa personer med diabetes som har behandling med insulinpump och/eller blodsockersensor får hudbesvär av de starka limmer som används för att fästa apparaterna på huden. Limmerna innehåller akrylater, en grupp kemikalier som bland annat kan orsaka kontaktallergi. Under hösten har en studie startat på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) som ska kartlägga hur vanligt det är att personer med diabetes i Stockholms län får hudbesvär av sin behandling och vilka produkter som ger besvären. Den kunskapen vill CAMM sen använda för att påverka företagen som tillverkar pumpar och sensorer, dem som upphandlar produkterna och de myndigheter som godkänner dem så att det tas fram säkrare produkter.

- Sen 2016 har vi på Hudmottagningen på CAMM sett fler och fler personer som utvecklar kontaktallergi mot de här limmerna. Ibland har patienten fått så kraftiga reaktioner med blåsor och till och med sårbildningar så att de inte längre kan fortsätta med behandlingen, säger Ina Anveden-Berglind, hudläkare och chef för Enheten för arbets- och miljödermatologi på CAMM.

Vad innebär det för patienten?

- I värsta fall får man gå tillbaka till så en så kallade insulinpenna. Det är en behandling som  innebär mindre frihet för den som har diabetes och sämre blodsockerkontroll vilket i sin tur påverkar hälsan negativt, säger Ina Anveden-Berglind.

- När du väl utvecklat kontaktallergi mot ett ämne så ökar hudbesvären, med klåda, eksem och blåsor om du fortsätter att använda pumpen/sensorn. Du kan aldrig bli av med en kontaktallergi, utan den är livslång. Enda sättet att vara besvärsfri är att helt undvika kontakt med just det ämnet. Dessutom kan man få en korsallergi, dvs bli allergisk mot andra akrylater som kemiskt liknar den som man blivit allergisk mot. Det är därför det är viktigt att jobba för att människor inte ska bli allergiska till att börja med.

När en person utvecklar hudbesvär behöver det göras tester för att ta reda på exakt vilket ämne som orsakar besvären. Det görs på Hudallergimottagningen med hjälp av ett så kallat ”lapptest”, där små mängder av olika ämnen fästs på personens rygg. I det här fallet försvåras detta av att det är svårt att få fram information från företagen som tillverkar pumpar och sensorer om vilka ämnen som ingår i limmerna, eftersom det inte finns några lagkrav på att företagen måste redovisa vilka ämnen som ingår.

- Om du har till exempel ett östrogenplåster som du sätter på huden, då måste alla ingredienser redovisas i detalj. För medicintekniska produkter finns det inget sånt regelverk som gör att vi kan få reda på vad som ingår i de här limmerna. Det är därför vi behöver påverka myndigheterna som ligger bakom lagstiftningen. Vi måste veta vad som finns i limmerna för att kunna ge råd om vilka akrylater man måste undvika, och för att få fram säkra produkter, så att personer med diabetes kan fortsätta  säger Ina Anveden-Berglind.

Webbenkät riktad till diabetiker både med och utan besvär

Kartläggningen görs genom en webbenkät där personer med diabetes som använder pump och/eller sensor bland annat får svara på frågor om ifall de har haft besvär och i så fall av vilken typ och vilken produkt som gett besvären. Enkäten vänder sig alla personer, både barn och vuxna, med diabetes i Stockholm, det vill säga både dom som har och de som inte har besvär. Det behövs för att kunna se hur vanligt det är med hudbesvär orsakade av pump och sensor, men också för att veta vilka ämnen som oftare ger besvär.

- När vi vet det kan vi påverka industrin att åtminstone sluta använda de kemikalier som har störst risk att ge allergi. Då kan vi göra nytta även utan att lagstiftningen finns på plats, säger Ina Anveden-Berglind.

För att nå så många personer med diabetes som möjligt i Stockholms län har CAMM fått hjälp av Stockholms åtta diabetscentrum som skickat ut information till sina patienter.

Klinisk del

Förutom kartläggningen ingår också en klinisk del i projektet som innebär att personer med diabetes som har hudbesvär kommer till CAMM:s hudmottagning för att utreda om de har utvecklat en kontaktallergi mot ämnen i pumpen eller sensorn .

Datainsamlingen startade i augusti och kommer pågå under ett år. Planen är att kunna rapportera resultaten under hösten 2021.

Har det gjorts andra studier av de här slaget tidigare?

- Det finns inga färdiga kartläggningar men Region Skåne håller också på med en nu. Men det finns verkligen väldigt lite gjort tidigare så det här är ett jätteviktigt projekt, säger Ina Anveden Berglind.

 

Text: Sarah Wiklund
Foto: Big Stock

Publicerad 2020-11-10