Välbesökt konferens om epidemiologi och arbetshälsa

Under hösten hölls den tjugofemte EPICOH-konferensen om epidemiologi inom arbetshälsa. Per Gustavsson, professor i arbets- och miljömedicin och överläkare på Centrum på arbets- och miljömedicin (CAMM) i Stockholm, var på plats tillsammans med flera andra medarbetare från CAMM och Karolinska Institutet för att presentera och ta del av ny forskning och nätverka.

Epicoh står för “The scientific committee on epidemiology in occupational health” eller på svenska: ”Den vetenskapliga kommitteen för arbetshälsoepidemiologi”.  På Epicoh:s konferenser presenteras ny epidemiologisk forskning inom arbetshälsa av forskare från hela världen. Årets konferens den 4-7 september i Barcelona slog besökarrekord. Istället för runt 400 samlade man i år 600 besökare.  Något som Per Gustavsson tror förklarades av att man valt att samköra med två relaterade möten.

− I år samlade man tre olika aspekter av arbetsmiljön: ”Epicoh”, ”X2016”, som är yrkeshygienikernas vetenskapliga möte om exponering, och ”Rhicoh 2016” som handlar om hur arbetsmiljön påverkar graviditet och foster. Epicoh och X2016 brukar träffas tillsammans men att ha Rhicoh samtidigt var nytt, säger Per Gustavsson som också sitter med i den vetenskapliga kommitté som anordnar konferensen.

Det epidemiologiska forskningsområdet har utvidgats

Per Gustavsson reflekterar över att det på konferensen i Barcelona var påtagligt att den epidemiologiska forskningen kring arbetsmiljö har utvidgats. Traditionell arbetsmedicinsk epidemiologi handlar om att hitta orsaker till sjukdomar i arbetsmiljön genom att undersöka hur sjukdomar förekommer bland personer som exponeras för något i förhållande till personer som inte exponeras för detta något. Frågeställningar och metoder blir nu alltmer komplicerade.

– Dels har vi vidgat oss UTÅT mot samhället och försöker undersöka interaktion mellan exponering och sociala sammanhang och hur individen och sjukdomsrisken påverkas av olika sociala bakgrundsfaktorer. Sen har vi också vidgat oss INÅT mot biokemiska händelser i kroppen och undersöker olika molekylära markörer för exponering eller sjukdom. Det som också kallas för ”big data”.

Något som Per Gustavsson ser som spännande men också utmanande. Men utmaningar när det kommer till metod är inget nytt inom epidemiologin.

− Epidemiologi kan förklaras som läran om utbredningen av sjukdomar i befolkningen. Det innebär att vi inte kan göra kontrollerade experiment i laboratorier såsom man gör inom många andra områden. Vi måste använda så kallade ”naturliga experiment”, säger Per Gustavsson.

Metod för att minska felkällor

Just när det kommer till arbetsmiljö är det ett metodproblem att människor ”självselekteras” till sina yrken. Det vill säga, vi väljer själva vad vi vill jobba med och det hänger ihop med många andra faktorer som till exempel vår livsstil, våra kostvanor och hur mycket vi tränar. Det innebär att det blir svårare att utesluta att andra faktorer än dem i arbetsmiljön är orsaken till sjukdom.

De här utmaningarna var också temat för ett föredrag av en av konferensens huvudtalare. Den amerikanska forskaren Miguel Hernan från Harvard höll framförandet: ”Epidemiologi som stöd för beslutsfattande” (översatt från engelska).

− Jag tyckte det här var ett av de mest spännande föredragen på hela konferensen.  I korthet kan man säga att det handlade om hur vi ska utforma våra epidemiologiska studier för att minska felkällorna så mycket som möjligt, säger Per Gustavsson.

Text: Sarah Wiklund
Foto: ISGlobal/Glòria Solsona