Allt fler utsätts för trafikbuller i Stockholms län

En ny rapport visar att en stor andel av befolkningen i Stockholms län utsätts för trafikbuller som kan vara skadligt för välbefinnande och hälsa. Rapporten visar även att vissa grupper i befolkningen är mer utsatta än andra.

Rapporten ”Trafikbuller i befolkningen” visar att en stor andel av befolkningen i Stockholms län utsätts för trafikbuller som kan vara skadligt för välbefinnande och hälsa. Rapporten visar även att vissa grupper i befolkningen är mer utsatta än andra, samt att störningar till följd av buller är vanligt förekommande. Som en följd av att riktvärdena för trafikbuller vid nybyggnation nyligen lättats upp finns dessutom en risk för ökad bullerrelaterad ohälsa och för ökade skillnader i bullerexponering inom befolkningen.

Nationella beräkningar av hur många som utsätts för trafikbuller i Sverige visar att cirka 20 procent av befolkningen exponeras för ljudnivåer från trafik som överstiger 55 LAeq,24h (se faktaruta längre ner på sidan) vid bostadens fasad. För Stockholms län har det dock fram tills nu saknats information om hur många som exponeras. I internationella undersökningar ser man att det är de socioekonomiskt svagaste grupperna som är mest utsatta för olika miljöföroreningar, däribland buller. Men även här har det saknats underlag om hur det ser ut i Stockholm idag. Bättre kunskap om hur många och vilka grupper i befolkningen som utsätts för buller men också hur bullret påverkar regionens invånare är avgörande för att kunna förebygga och minska mängden besvär och försämrad hälsa kopplat till buller.

Hur stor andel i Stockholms län som utsätts för trafikbuller

I rapporten ”Trafikbuller i befolkningen” har CAMM och Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet gemensamt och på uppdrag av Naturvårdsverket beräknat hur stor andel av befolkningen i Stockholms län som utsätt för buller från väg-, spår- och flygtrafik. Vi har även undersökt trender i exponeringen över tid, från 1990-talet fram till 2015. Dessutom har vi kartlagt vilka grupper som är mest utsatta för buller och gjort sambandsanalyser mellan ljudnivån vid bostaden och rapporterade besvär.

Undersökningen baseras dels på populationsdata för hela länet (som visar hur många individer som bor inom ett område på 100x100 meter), dels på ett urval av individer (cirka 12 000 personer) i Stockholms län som besvarat Miljöhälsoenkät 2015. Miljöhälsoenkäten innehåller bland annat frågor om livskvalitet, allmän bullerstörning, sömnstörning, och störning av olika aktiviteter till följd av buller (till exempel svårigheter att höra radio/TV, föra telefonsamtal eller vanligt samtal). För varje person som svarat på enkäten har man också beräknat ljudnivån från alla tre trafikslag vid bostadens fasad.

Över 40 procent utsatta för trafikbuller enligt WHO:s riktvärden

Resultaten visar att totalt 395 000 personer (17,7 procent) i Stockholms län exponeras för ljudnivåer från något av trafikslagen som överstiger 55 dB LAeq,24h (FBN för flygtrafik, se faktaruta för förklaring). Flest personer exponeras för buller från vägtrafik (333 000, motsvarande 15 procent), följt av spårtrafik (66 650 personer, 3,0 procent) och flygtrafik (11 000 personer, o,5 procent). Utgår man istället från Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärden, som är strängare än de svenska och satta enbart utifrån ett hälsoperspektiv, är dock en betydligt större del av länets befolkning utsatta för trafikbuller (926 000 personer, 41,6 procent).

Kraftig ökning sen 1990-talet

Antalet personer som utsätts för buller från trafik har ökat kraftigt från 1990-talet fram till idag, främst på grund av en ökad totalbefolkning men också på grund av till exempel ökade transporter. Sett till andelen som utsätts ses också vissa ökningar, framförallt för vägtrafikbuller och i någon mån flygbuller, men inte vad gäller spårtrafik.

Grupper som är särskilt utsatta för vägtrafikbuller var i denna undersökning yngre personer (18-39 år), de med högskoleutbildning, personer boende i flerfamiljshus och ogifta. För födelseland och hushållets inkomst sågs inga entydiga skillnader. För spårtrafik är det tydligt att personer boende i flerfamiljshus är de som är värst utsatta. Det finns också tendenser till att yngre personer (18–39 år), personer födda i övriga världen (dvs. utanför Europa), ogifta eller skilda personer och de med låg inkomst är mer exponerade för tågbuller, men här är sambanden inte statistiskt säkerställda. För flygbuller ses inga statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna om man utgår ifrån den svenska riktvärdesnivån, 55 dB FBN. Används istället WHO:s hälsobaserade riktvärde (45 dB Lden) fångas en större del av den grupp i befolkningen som utsätts för flygbuller och skillnader i exponeringen framträder. Mest utsatta för flygbuller är då personer födda i övriga Norden/ Världen, ogifta eller skilda, låginkomsttagare (0–299 999 SEK) och personer i flerfamiljshus.

Flest besvärade av flygbuller vid samma ljudnivå

Trafikbuller var i denna undersökning inte associerat med en lägre livskvalitet. Däremot såg vi samband mellan bullernivå vid bostaden och försämrad talförståelse och kommunikation, allmän bullerstörning och sömnstörning. För allmän störning var andelen besvärade vid samma ljudnivå högst för flygbuller, följt av väg- och spårtrafikbuller (se figur 1). Störningsgraden varierade dock beroende på faktorer så som bostadens byggår (högst störningsgrad i bostäder uppförda 1941-1975) och om bostaden har fönster mot en bullerutsatt sida eller ej (högre störning för bullerutsatta bostäder).

Figur 1. Modellerade exponering-responskurvor mellan bullernivån vid bostaden uttryckt i Lden och andelen mycket eller väldigt mycket störda för respektive trafikslag.

Även för sömnstörning sågs tydliga samband med ljudnivån vid bostaden. Andelen sömnstörda av trafikbuller var cirka 3,5 procent vid ljudnivåer mellan 55–60 dB LAeq,24h, cirka 5 procent mellan 60–65 dB och cirka 8 procent mellan 65–70 dB LAeq,24h.

Vi har tidigare skrivit om denna rapport när den släpptes av Naturvårdsverket under våren. Text och diagram i denna version av rapporten är desamma som i Naturvårdsverkets version.

Foto: Charlotta Eriksson

 

Publicerad 2020-12-10