Algoritmisk arbetsledning, där AI och algoritmer används för att fördela, övervaka och utvärdera arbete, blir allt vanligare . I en ny rapport från Karolinska Institutet beskrivs hur denna utveckling kan påverka arbetsmiljön. Viss forskning tyder på att algoritmisk arbetsledning skulle kunna leda till ökat arbetstempo och minskad kontroll. Andra pekar på möjliga positiva effekter för arbetsmiljön om tekniken införs med rätt förutsättningar. Rapporten innehåller också förslag som kan stödja en mer hållbar och hälsosam användning av algoritmisk arbetsledning.
Algoritmisk arbetsledning innebär att digitala system tar över chefsliknande uppgifter som att planera, övervaka och utvärdera arbete. Det kan ske helt automatiskt eller med mänsklig inblandning, och används idag inom bland annat transport, lager, vård, kundtjänst och detaljhandel. En ny rapport från Karolinska Institutet där några av Centrum och miljömedicins (CAMM) medarbetare också medverkat visar att denna typ av teknik påverkar arbetsmiljön på flera olika sätt – både positivt och negativt.
− Tidigare forskning har pekat på att systemen kan effektivisera och förenkla arbetet men annan forskning, inklusive vår, indikerar att de kan få negativa konsekvenser för hälsan hos medarbetare. Det är viktigt att tekniken införs med förståelse för vilka konsekvenser den kan få för arbetsmiljön, säger Karin Hennum, doktorand inom algoritmisk arbetsledning vid Karolinska Institutet och psykolog på CAMM.
Rapporten tar upp flera potentiella risker med algoritmisk arbetsledning, till exempel ökad arbetsintensitet, minskad kontroll över arbetets innehåll och upplägg samt en upplevelse av att vara ständigt övervakad. Otydlighet kring hur beslut fattas kan skapa misstro och osäkerhet bland arbetstagare. Integritetsproblem och användning av data för andra syften än det ursprungliga nämns också som riskfaktorer.
Samtidigt finns det också potentiella vinster. Algoritmisk arbetsledning kan bidra till rättvisare bedömningar, ökad säkerhet i farliga miljöer och minskad fysisk belastning. Enligt den forskning som lyfts i rapporten verkar tekniken dock oftare användas för kontroll än för att förbättra arbetsmiljön.
− Det behövs mer forskning innan vi kan säga något säkert här men redan nu kan vi se att införandet behöver göras genomtänkt och i dialog med medarbetarna för att undvika negativa effekter, säger Karin Hennum.
Användningen av algoritmisk arbetsledning omfattas av flera rättsliga krav. Arbetsgivare måste följa både EU-regler som AI-förordningen och GDPR samt nationella lagar som arbetsmiljölagen. Det innebär bland annat krav på att göra konsekvensbedömningar, att informera och förhandla med arbetstagarnas representanter och att se till att hantering av personuppgifter görs i enlighet med GDPR. Vad gäller beslutsfattande får viktiga beslut som påverkar de anställda i betydande grad, till exempel beslut om uppsägning eller befordran, inte fattas helt automatiserat utan det krävs att en mänsklig chef är delaktig.
− Det är oerhört viktigt att förstå att användandet av den här tekniken i allra högsta grad är en arbetsmiljöfråga och att det handlar om hur människor mår, fungerar och presterar på jobbet. Det är inte bara en teknisk eller juridisk angelägenhet, säger Karin Hennum.
I rapporten redovisas också resultat från en konferens där deltagare från universitet , fackförförbund, arbetsgivareorganisationer, techbolag, utbildningsaktörer och myndigheter tillsammans prioriterade bland ett antal åtgärdsförslag som kan bidra till en god arbetsmiljö för företag och verksamheter som använder algoritmisk arbetsledning.
Förslagen togs fram i förväg av forskargruppen som anordnade konferensen och byggde på befintlig forskning och rapporter från internationella organisationer med arbetslivsfokus såsom ILO (International Labour Organization) och OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development).
− Algoritmisk arbetsledning är här för att stanna – men arbetsmiljön får inte bli en blind fläck. Med rätt kunskap, verktyg och dialog kan tekniken bli mer av ett stöd och mindre av ett instrument för detaljstyrning och inkräktande övervakning, säger Karin Hennum.
Foto: iStock
Publicerad 2025-04-23
