Fem frågor om arbetsmiljö och hälsa: Så påverkas vi av fysisk belastning i arbetet

Besvär i muskler, leder och skelett till följd av fysisk belastning i arbetet är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning och att människor behöver sluta arbeta i förtid. Några vanliga diagnoser är till exempel artros, ryggvärk och disksjukdomar. Karin Berglund, ergonom och doktorand på Centrum för arbets- och miljömedicin, svarar på några viktiga frågor om fysisk belastning i arbetet och dess hälsoeffekter.

Vad menas egentligen med fysisk belastning i arbetet, och varför är det en viktig fråga för hälsan på både kort och lång sikt?

− Fysisk belastning i arbetet handlar om de fysiska krav som arbetet ställer på kroppen, exempelvis genom tunga lyft, repetitiva rörelser eller obekväma arbetsställningar. Om belastningen blir för hög eller pågår under lång tid utan återhämtning eller variation i arbetet, kan det leda till överbelastning av till exempel muskler och leder vilket ökar risken för skador eller sjukdomar.  

Att förstå och hantera fysisk belastning är avgörande för att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar. På kort sikt kan överbelastning leda till smärta, muskeltrötthet och nedsatt arbetsförmåga. På lång sikt kan det resultera i att besvären blir kroniska.

Sjukdomar och besvär i muskler och leder är bland de absolut vanligaste skälen till sjukfrånvaro i Sverige. Fysisk belastning påverkar också många yrkesgrupper – från industri till vård och kontor – och blir en allt större utmaning i takt med att pensionsåldern höjs och vi förväntas arbeta längre. Sammantaget gör det arbetsrelaterad fysisk belastning till en av våra största arbetsmiljöutmaningar idag.

Vilka typer av arbetsmoment eller arbetsmiljöer innebär störst risk för belastningsskador – och vilka grupper drabbas oftast?

− Belastningsskador kan uppstå i många olika arbetsmiljöer. Risken är särskilt hög vid arbetsmoment som innebär tunga lyft eller manuell hantering av tunga bördor. Det gäller också vid arbete i obekväma eller påfrestande arbetsställningar, till exempel med armarna ovanför axelhöjd, eller med böjd eller vriden rygg. Repetitiva rörelser, där samma arbetsmoment upprepas om och om igen, ökar också risken för belastningsskador. Tunga lyft och manuell hantering är vanligt inom till exempel byggbranschen, lagerarbete och vårdyrken, där personal ofta måste lyfta, bära eller förflytta föremål eller personer. Repetitiva rörelser är vanligt inom industri och vid kassaarbete medan arbete i obekväma eller påfrestande arbetsställningar är vanligt inom byggbranschen och inom vård- och omsorg.

Eftersom belastningsskador ofta utvecklas över tid är det viktigt att tidigt identifiera riskfaktorer och vidta förebyggande åtgärder, såsom ergonomiska anpassningar, variation och återhämtning.

Hur påverkas kroppen av att sitta stilla mycket på jobbet, och vad kan man göra för att minska riskerna med stillasittande arbete?

− Långvarigt stillasittande arbete och brist på fysisk aktivitet har flera negativa hälsoeffekter. Vid ett stillasittande arbete används dessutom ofta muskler i nacke och rygg för att stabilisera kroppen, vilket leder till låg men långvarig muskelansträngning, ofta utan avbrott. Det blir då en kombination av långvarigt stillasittande arbete och ett repetitivt arbete, vilket kan ge led-och muskelbesvär.

Ett stillasittande arbete utan avbrott och variation kan också påverka hjärta, kärl och senor negativt. För att motverka detta är det viktigt att införa variation och aktivitet under arbetsdagen, till exempel genom att växla mellan arbetsuppgifter.. Finns det möjlighet till fysisk träning på arbetsplatsen så är det ett stort plus.

Vad säger forskningen om hur vi bäst kan förebygga fysiska belastningsbesvär – vilka insatser gör verklig skillnad?

− Det finns jättemycket vi kan göra för att förebygga belastningsbesvär och ofta kan det behövas en kombination av åtgärder, som till exempel att kombinera variation i arbetsuppgifter, fysisk aktivitet och organisatoriska åtgärder som att ge tillräckligt med tid och återhämtning under arbetsdagen. Men först och främst är det viktigt att få till det systematiska arbetsmiljöarbetet för att kunna skräddarsy olika insatser på arbetsplatsen. Syftet med ett systematiskt arbetsmiljöarbete är att tidigt fånga upp risker i arbetet och kunna åtgärda dem och det här är något som arbetsgivaren är skyldig att göra.

Det finns också forskning som har visat på många fördelar med att införa fysisk träning på arbetsplatsen. Ofta har träningen inneburit riktad styrketräning för att jobba med just de delar av kroppen som belastas i arbetet. Resultaten har bland annat visat på minskad smärta i muskler och leder och minskad sjukfrånvaro bland de anställda.

Vad kan olika aktörer – som chefer, skyddsombud och företagshälsovård – göra tillsammans för att minska risken för belastningsskador?

− För att effektivt förebygga belastningsskador krävs samarbete mellan olika aktörer. Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret och ska leda det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt regelverk och rutiner. Skyddsombud företräder medarbetarna och kan delta vid planering av nya lokaler eller arbetsmetoder, kräva förbättringsåtgärder och stoppa farliga arbeten. Företagshälsovården bidrar med expertkunskap och kan genomföra ergonomiska riskbedömningar och föreslå lämpliga åtgärder.

Den mest effektiva strategin är ett samarbete mellan chefer, skyddsombud, medarbetare och företagshälsovård för att skapa en arbetsplats fri från skadlig fysisk belastning. Alla har en viktig roll och kan arbeta tillsammans för att förebygga belastningsskador.

Läs mer om fysisk belastning i arbetet och hur det kan påverka vår hälsa 

Foto. Mostphotos

Publicerad 2025-04-22