
Hur barns hälsa påverkas av trafikbuller ska undersökas i nytt projekt
Allt fler barn och unga i Stockholms län störs av trafikbuller, visar den senaste regionala miljöhälsorapporten. Nu startar Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) ett projekt med syftet att ta reda på hur många barn i länet som faktiskt utsätts för buller från trafiken och hur bullret samvarierar med olika besvär. Även betydelsen av tillgång till tysta grönområden ska undersökas.
Allt fler barn och unga i Stockholms län störs av trafikbuller, visar resultaten från den senaste regionala Miljöhälsorapporten. Enligt rapporten har det skett en fördubbling av andelen tolvåringar som störs mycket eller väldigt mycket av buller från väg-, spår- eller flygtrafik mellan åren 2011 och 2019, från 4,3 procent till 8,9 procent. Allra flest störs av buller från vägtrafiken där cirka 7 procent av barnen i länet upplever sig besvärade. En av förklaringarna till denna ökning kan vara att den tillåtna bullernivån vid nybyggen av bostäder (riktvärdet) har höjts.
- Vi vet från tidigare studier att trafikbuller har flera negativa effekter på barns hälsa och välbefinnande, som till exempel högre nivåer av stresshormoner. Att antalet barn som störs av buller nu ökar är en oroande utveckling som vi behöver fånga upp och utreda vidare, säger projektledare Charlotta Eriksson, epidemiolog och handläggare vid CAMM.
Okänt hur många barn som bor i områden med för hög ljudnivå
Tanken med projektet är att ta reda på hur många barn i länet som faktiskt utsätts för buller från trafiken och att kartlägga hur bullret samvarierar* med olika besvär bland barnen. De besvär som kommer undersökas är bland annat försämrat allmänt hälsotillstånd, allmän störning, sömnstörning och stressymptom såsom trötthet och huvudvärk. I dagsläget saknas uppgifter om hur många barn i Stockholms län som bor i områden med förhöjda ljudnivåer från trafiken. Det här försvårar möjligheterna att följa upp effekterna av bullret på barnens välmående och hälsa. Det saknas också siffror på hur många barn som har tillgång till tysta grönområden, något som eventuellt kan motverka de negativa effekterna av bullret.
- Den här studien behövs för att det ska gå att följa upp utvecklingen i länet vad gäller barns utsatthet och hälsa kopplat både till buller och tysta grönområden. Särskilt med tanke på att riktvärdena för trafikbuller vid nybyggnation av bostäder har lättats upp vilket är något som riskerar att öka antalet bullerutsatta barn och förstärka ojämlikheter i barns miljörelaterade hälsa, säger Charlotta Eriksson.
Så kommer undersökningen att göras
Undersökningen bygger på barnens miljöhälsoenkät från år 2019 där cirka 15 000 barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år och deras vårdnadshavare har svarat på frågor om hälsa kopplat till miljöfaktorer i Stockholms län. Enkäten skickas ut av Folkhälsomyndigheten och genomförs vart fjärde år, omväxlande på barn och vuxna. Genom en geografisk adresskoordinat kan exponering för trafikbuller knytas till barnens hemadress.
För mer information om undersökningen, kontakta gärna charlotta.eriksson@regionstockholm.se
_________________________________________________________
*samvariera = ett visst läge på något, till exempel nivån på buller, förknippas med ett visst läge på något annat, till exempel hur många barn som har sömnstörningar
Foto: Håkan Uragård / Most Photos
Publicerad 2022-06-10
Senast ändrad 2022-06-14
Senaste nyheterna
-
Vårmöte i jämlikhetens tecken
-
De prisades för sina insatser inom arbets- och miljömedicin
-
Ökad kontroll över arbetet kan minska risk för förtidspension i yrken med hög fysisk belastning
-
Webbplatsen Jobbafrisk med i Läkemedelsverkets nya riktlinjer för astma
-
Framgångsfaktorer, viktig ny kunskap och framtiden – en intervju med två forskare från BAMSE-projektet
-
Yrke påverkade inte tiden till återgång i arbete efter covid-19
-
Barns lungkapacitet förbättrades när luften blev renare
-
BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år
-
Psykiskt krävande men också meningsfullt och varierat arbete visar ny rapport om arbetsmiljön i hemtjänsten
-
Samarbete med patientföreningen Atopikerna ska öka kunskapen om handeksem