Många människor i Stockholms län utsätts dagligen för buller från trafik. I Sverige bor cirka 2 miljoner personer i miljöer där ljudnivån utomhus överstiger Världshälsoorganisationens riktvärde för trafikbuller. Men hur påverkas egentligen vår hälsa av bullret? Det var temat för Bullernätverkets halvdagsseminarium som hölls på Länsstyrelsen i Stockholm den 2 juni.
I maj 2017 fattades ett beslut att höja de svenska riktvärdena för trafikbuller, det vill säga de värden som anger hur mycket det ska få bullra utomhus vid bostäders fasad. Generellt höjdes riktvärdet från 55 dB(A) i dygnsmedelvärde till 60 dB(A), och för lägenheter som är mindre än 35 m2 tillåts nu upp till 65 dB(A).
- Det går helt emot vad vi idag vet om hur buller påverkar vår hälsa, säger professor Göran Pershagen från Institutet för Miljömedicin på Karolinska Institutet, som var en av dem som medverkade vid seminariet.
Ljud mäts i enheten decibel (dB). dB(A) är ljud som är mätt med ett så kallat A-vägningsfilter i mätinstrumentet. Filtret dämpar mycket vid låga frekvenser och lite vid höga för att likna människoörats känslighet för olika frekvenser. Förenklat uttryckt kan man säga att dB(A) är det ljud som människor uppfattar.
Göran Pershagen redovisade resultat från den granskning av vetenskapliga studier som ska ligga till grund för WHOs nya hälsobaserade riktvärden för buller. Efter att ha vägt samman många olika studier om buller och hjärt- och kärlsjukdom kan man se att risken för denna typ av sjukdomar börjar att öka från ca 45-50 dB(A). Att vi nu kommer att tillåta betydligt högre ljudnivåer än så riskerar därför att få negativa effekter på människors hälsa.
Under dagen presenterades också resultat om buller från Miljöhälsorapport 2017. Enligt rapporten har 29 procent av befolkningen i Sverige något bostadsfönster mot en bullerutsatt sida. Cirka 16 procent har sitt sovrum i bullrigt läge. Mest besvärad av trafikbuller är man om man bor i ett flerbostadshus i en storstad (12 procent). I genomsnitt har dock andelen som störs mycket eller väldigt mycket av någon form av trafikbuller minskat något sedan den senaste undersökningen, från 10 procent 2007 till 8 procent 2015. Sömnproblem till följd av buller rapporterades av drygt 2 procent och cirka 3 procent störs i vila och avkoppling.
Karin Blidberg som är nationell bullersamordnare på Trafikverket berättade om ett projekt där man räknat på hälsobördan kopplat till väg- och spårtrafikbuller och nyttan med att genomföra åtgärder. Totalt beräknades buller bidra till 41 000 DALY (Disability Adjusted Life Years), eller ”funktionsjusterade levnadsår”. Den största delen beror på allmän bullerstörning och sömnproblem och en mindre andel (6 700 DALY) är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom.
En DALY kan enligt WHO definieras som ett förlorat år av ”liv med god hälsa”. Mycket kort ska DALY kunna användas för att räkna fram skillnaden mellan den rådande hälsostatusen hos en befolkning och den ideala situationen där människorna i befolkningen lever till hög ålder, fria från sjukdom och funktionsnedsättningar.
Dagens sista talare var Gunn Marit Aasvang från Folkehelseinstituttet i Oslo, Norge. Även i Norge är en stor andel av befolkningen utsatta för buller och Gunn Marit berättade om beräkningar av hälsobördan till följd av vägtrafikbuller och om sin forskning kring buller och sömn.
- För att undvika sömnstörningar är det bra att placera sitt sovrum mot en tyst sida av huset, underströk Gunn Marit.
Bilden: Magnus Lindqvist, Boverket, på seminariet
