Svårt att följa smittskyddsråd för socioekonomiskt utsatta

En ny studie baserad på gruppintervjuer med boende kring Järvafältet visar att invånarna upplevt att faktorer kopplade till socioekonomisk utsatthet gjort det svårt att följa rådande smittskyddsråd under covid-19-pandemin.

Några av de områden i Stockholms län som drabbades särskilt hårt i början av covid-19-pandemin med snabb smittspridning var områdena runt Järvafältet. Centrum för arbets- och miljömedicins rapport ”Experter inifrån – Trångboddhet i förhållande till covid-19. Information, barriärer och egna strategier” bygger på gruppintervjuer med boende kring Järvafältet. Syftet med studien var dels att ta reda på mer om vilka hinder som kan finnas mot att följa råd om att bland annat hålla avstånd, undvika att åka kollektivt, minska fysiska och sociala kontakter och skydda äldre. Det var också att få mer information om vilka sätt invånarna själva använde eller hade hört talas om för att minska smittspridningen, utöver dessa råd, och vilka aspekter de själva ville framhålla som viktiga.

Resultaten från rapporten visade att de boende upplevde att det fanns brister i den officiella informationen. Den kom för sent och först på svenska, vilket inte alla kunde ta till sig. Det fanns också flera konkreta omständigheter kopplade till socioekonomisk utsatthet som påverkade möjligheten att följa smittskyddsråden. Det kunde till exempel handla om trångboddhet som gjorde det svårt att hålla avstånd, svårigheter att av ekonomiska skäl stanna hemma från jobbet vid sjukdom och beroende av kollektivtrafik. Intervjupersonerna angav dock att de var mycket noga med att följa råden i den mån det var möjligt. De intervjuade beskrev också hur trångboddhet blev en större belastning i familjen under pandemin därför att aktiviteter utanför hemmet begränsades och det var svårare att tillgodogöra sig distansundervisning, både för ungdomar och vuxna.

- Alla medborgare har lika rätt till relevant hälsoinformation, inte minst under en kris som den nuvarande pandemin. Vi har med denna studie lärt oss att myndigheternas krisinformation behöver anpassas snabbare till befolkningsgrupper med olika livsvillkor, till exempel grupper i särskilt socioekonomiskt utsatta områden. Utifrån det folkhälsopolitiska målet om god och jämlik hälsa kan det krävas än bredare samhälleliga beslut än dem som togs, som till exempel  ännu mer utökad kollektivtrafik, ersättningsmöjligheter vid utebliven förvärvsinkomst, kompensationsåtgärder om fysisk undervisning ställs in och ett större ansvarstagande från fastighetsägare, säger Antonios Georgelis, enhetschef för miljömedicin på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) som är en av författarna till rapporten.

Mer om studien

Gruppintervjuerna genomfördes under juni och september 2020. Totalt intervjuades 36 personer med arabiska, dari, somaliska, tigrinja respektive svenska som modersmål. Deltagarna var i åldrarna 20–85 år och hade bott i området mellan 6 och 44 år. De flesta av de intervjuade var studerande. Några arbetade deltid eller som timvikarier och några var pensionärer. De berättade om sina egna och sina hushållsmedlemmars erfarenheter under pandemin.

Foto: Fred Rivett