Klimatforskaren om sommarvärmen

Centrum för arbets- och miljömedicins klimatforskare Mare Löhmus Sundström svarar på frågor om den extrema sommaren, hur vi påverkas av värme och hur hon ser på utvecklingen framöver.

”Att vårt klimat förändras är idag ett faktum och påverkar livet och hälsan hos människor världen över. Förändringarna innebär bland annat att medeltemperaturen och antalet dagar med värmebölja ökar. Om vi inte genomför fler åtgärder för att anpassa oss efter detta beräknas antalet personer i Stockholmsregionen som dör på grund av värmen öka med över 300 procent de närmaste 30 åren.”

Så inleder Mare Löhmus Sundström, klimatforskare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), kapitlet om klimatförändringar i rapporten ”Miljöhälsorapport Stockholms län 2017” som CAMM publicerade i november förra året. Sen dess har vi i stora delar av Sverige, inte minst i Stockholmsregionen, upplevt den varmaste och torraste sommaren i mannaminne.

Går det att säga att det extrema vädret vi har sett den här sommaren är en följd av klimatförändringar?

– Det går inte att säga med säkerhet än. Det vet vi först när vi tittar på väderutvecklingen över tid och ser till exempel att de varma somrarna börjar komma oftare och oftare. Men ja, det finns god anledning att tro att det är så. Tittar man globalt så har jordens medeltemperatur varit den högsta någonsin tre år i rad. Vi i Sverige har ju däremot inte haft varma somrar flera år i rad. Det kommer med största sannolikhet se ut så framöver att vädret och temperaturen kommer att variera en hel del men att det extrema vädret, såsom torka och värmeböljor, kommer allt oftare.

Vad har värmen och torkan har fått för effekter i Stockholms län?

– Jag har inte sett några siffror på antal värmerelaterade dödsfall än men allt det vi har förutsagt när vi inom landstinget har tittat på olika tänkbara klimatscenarion har inträffat: skogsbränder, inställda operationer på grund av värmen och en stor ökning av rena värmeskador som värmeutmattning och värmeslag - som är ett livshotande tillstånd men vanligtvis mycket ovanligt i Sverige. Och när regnet sen väl kom: skyfall och översvämningar.

Är vi i Stockholm dåligt rustade för värmeböljor?

– Framförallt är våra hus inte byggda för höga utetemperaturer. Värmen under dagen lagras i väggarna vilket gör att vi får väldigt hög inomhustemperatur också under natten när det sliter ännu mer på människokroppen. Om man tittar framåt så kan man tyvärr också se att mycket av det som byggs nu i Stockholm kommer att bli typiska värmeöar. Man använder mycket betong och sten - mörka material som absorberar och håller kvar värmen. Det är tätt mellan husen och finns ingen plats för grönska, som tillsammans med vatten är det som drar ner temperaturerna.

Vad kan hög värme få för effekter för människors hälsa?

– Bland annat så ökar respiratoriska sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. De tydligaste effekterna ser man hos riskgrupper som till exempel äldre. När vi åldras blir våra kroppar sämre på att reglera sin temperatur och vi får nedsatt förmåga att känna törst. Blir man uttorkad ökar risken för blodproppar och hjärtat måste också jobba hårdare vilket i värsta fall kan orsaka hjärtsvikt. En annan riskgrupp som det pratas mindre om är personer med psykisk ohälsa. En stor grupp bland dem är de som lider av demens. De har svårt att signalera om de blir överhettade eller törstiga.  En annan grupp är de som äter vissa typer av medicin. Väldigt många mediciner mot psykiska sjukdomar, även vanliga antidepressiva mediciner, gör att den som äter dem inte kan värmereglera lika effektivt. Man svettas mindre och vissa mediciner som till exempel så kallade betablockerare förhindrar hjärtrytmen från att höjas.

Du skrev en artikel som publicerades i somras om hur processerna i hjärnan förändras vid värme?

Ja. När man har tittat på hjärnan med magnetkamera har man sett att den ändrar sitt sätt att hantera information när temperaturen ökar. Hjärnan omprioriterar och prioriterar upp de delar som försöker hålla kroppstemperaturen stabil. Det betyder att den prioriterar ner andra delar som styr till exempel minne, koncentrationsförmåga och impulskontroll vilket gör att man kan bli mer irritabel och ouppmärksam. Det här påverkar personer med psykisk ohälsa extra negativt eftersom om man då redan har förändrad hjärnaktivitet så kan den förvärras ytterligare.

Hur kan vi i Stockholms län göra för att rusta oss bättre för värmeböljor i framtiden?

– Det finns så klart mycket men om vi tittar på vården så skulle vi behöva mer kunskap om vad som händer i kommunerna. SMHI skickar ju ut värmevarningar men vart når informationen? Når den till exempel ut till äldreboendena där man hittar många av dem som drabbas hårdast och vilka åtgärder vidtar man i så fall där? En annan fundering är hur vi ska hantera det faktum att värmeböljor inträffar under semestertider vilket betyder många vikarier. Även om den ordinarie personalen har fått utbildning kring hur man agerar vid en värmebölja så behöver ju också vikarierna den utbildningen. Vi behöver också titta på hur vi bygger till exempel våra sjukhus och försäkra oss om att det finns luftkonditionering i alla de utrymmen där det behövs.

 

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton