Ökande temperaturer inne och ute ett hot mot hälsan

Nätverksträffen för hälsoskyddsinspektörer hos länstyrelsen den 7 maj handlade om temperatur både inomhus och utomhus och om vad en ökande medeltemperatur kan ge för konsekvenser för vår hälsa.

Värme är den klimateffekt som ger störst hälsoeffekter och kostar mest för samhället. I Miljöhälsorapporten Stockholms län 2017 kan man läsa att i Stockholmsregionen förväntar vi oss att medeltemperaturen och den högsta dygnsmedeltemperaturen kommer att ha ökat med 3-5 grader vid det kommande sekelskiftet och att antalet värmeböljor kommer att öka. Om vi inte anpassar oss till detta beräknas antalet personer som dör på grund av värmen öka med 300 procent de närmaste 30 åren inom Stockholms län.

– Svenska hus är inte byggda för varma somrar, sa Mare Löhmus som arbetar med klimatfrågor vid CAMM i sitt föredrag om vad forskningen säger om temperatur och hälsa.

Störst värmestress nattetid

Hon förklarade begreppet ”termisk inertitet” som karakteriserar byggnadens förmåga att absorbera och hålla kvar värmen i konstruktionen. Hus som i hög grad håller kvar värmen kan bland annat bidra till att det blir för varmt inomhus nattetid och det är också nattetid som värmestressen påverkar kroppen mest.

En studie från London visar att typen av byggnad är en av de viktigaste faktorerna som styr hur pass extrema temperaturer som uppstår inomhus.

– Enplansvillor visade sig vara den värsta byggnadstypen i det här avseendet, sa Mare Löhmus.

Elin Andersson från Folkhälsomyndigheten pratade också om hälsoeffekter av ökande medeltemperaturer och om myndighetens arbete med anpassningen till ett klimat med högra temperaturer.

Hälsoeffekter redan vid måttliga temperaturer

– Vilken medeltemperatur som är optimal kan variera enormt mycket beroende på vad befolkningen är van vid. I Sverige är vi inte vana vid extrem värme, därför får vi också negativa hälsoeffekter redan vid ganska måttliga temperaturer, sa Elin Andersson.

En studie från Lunds universitet visar att om maxtemperaturen utomhus ligger på minst 26°C tre dagar i följd ökar dödligheten hos befolkningen med 10 procent. Går den upp till minst 30 grader i mer än 3 dygn ökar dödligheten med ytterligare 10 procent. Detta är också en del av bakgrunden till SMHI:s varningssystem för höga temperaturer i Sverige, ett utvecklingsprojekt som pågått sen 2011.

Folkhälsomyndigheten har publicerat vägledningen ”Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor” och de har nu också flera publikationer på gång kring hur man förebygger och hanterar hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse.

Text: Sarah Wiklund
Foto: Matton

Publicerad 2018-05-15

Senast ändrad 2021-11-05