Under hösten kommer Centrum för Arbets- och Miljömedicin (CAMM) att mäta stockholmarnas personliga exponering för cancerframkallande luftföroreningar. Mätningarna görs i samarbete med Institutet för Miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet och på uppdrag av Naturvårdsverket.
Fyra cancerframkallande ämnen kommer att mätas, (bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid) och det kommer att göras både mätningar där mätaren bärs av en person under en vecka och stationära mätningar, där mätarna är utplacerade på vissa platser. Målet är att genomföra veckovisa personburna mätningar under september till december hos 40 slumpmässigt utvalda deltagare som är mellan 20 och 60 år och folkbokförda i Stockholms stad.
− Det är viktigt att vi följer utvecklingen av halterna av de här ämnena i luften över tid. Det ger underlag för en bättre riskvärdering hos invånarna och bidrar till att vi kan undersöka betydelsen av olika källor till luftföroreningar, säger Anne-Sophie Merritt, enhetschef för miljömedicin på CAMM.
Mätresultaten kommer också att användas för att utvärdera det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft (naturvardsverket.se).
Mätningarna görs på uppdrag av Naturvårdsverket och ligger inom ramen för i deras nationella miljöövervakningsprogram för hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI).
Mätningar av luftföroreningar i tätortsluft har genomförts nästan varje år sedan 2000 i ett antal städer i Sverige och återkommer till varje stad ungefär vart åttonde år. Senast det gjordes i Stockholm var 2015.
Naturvårdsverkets programområde för hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) ska långsiktigt övervaka miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa. Det görs genom uppskattningar och mätningar av människors exponering för hälsofarliga ämnen i miljön och analyser av kopplingen mellan miljöexponeringar och hälsoeffekter. Det finns sex delprogram inom HÄMI varav ett är ”Luftföroreningar – exponeringsstudier”.
Foto: Håkan Borgström
Publicerad 2024-06-14
