Riskfylld fysisk belastning i arbetet

Människan är utformad för och behöver fysisk aktivitet av olika slag. Fysisk aktivitet, som kan definieras som kroppsrörelse med ökad energiförbrukning, behöver dock kombineras med perioder av vila för att inte leda till överbelastning. Vår fysiska förmåga är individuell och beror på flera faktorer som arv, kön, ålder, hälsotillstånd och livsstilsfaktorer som fysisk träning och motionsvanor. En hög fysisk belastning i arbetet kan leda till överbelastning av till exempel muskler och leder vilket ökar risken för skada eller sjukdom. Här beskrivs olika typer av fysiska belastningar i arbetet som kan leda till skada eller sjukdom.

Manuell hantering och kraftkrävande arbete

Manuell hantering innebär att med muskelkraft hantera tunga bördor, till exempel att lyfta, bära, skjuta eller dra tunga föremål. Kraftkrävande arbete kan förutom manuell hantering, inkludera arbete som kräver hög hand- eller armkraft, till exempel att dra åt en mutter, eller arbete med handhållna maskiner eller verktyg. 

Vid krav på hög muskelkraft kan belastningen bli för tung för vissa delar av kroppen, såsom exempelvis rygg, skuldra, arm, hand eller knä, vilket ökar risken för skador eller besvär. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med manuell hantering och kraftkrävande arbete finns beskrivet här.

Riskyrken

Branscher där manuell hantering och kraftkrävande arbete är vanligt, är bland annat inom byggbranschen, städbranschen, hotell- och restaurang samt inom vård- och omsorg.

Fysiskt ansträngande arbete

Att ha ett fysiskt ansträngande, eller konditionskrävande arbete, kräver en hög energiomsättning, vilket ställer höga krav på kroppens förmåga att ta upp syre. Dynamiskt arbete, det vill säga arbete där musklerna hela tiden växlar mellan att dra ihop sig och vara avslappnade, som vid exempelvis cykling eller gång, ställer krav på andning- och cirkulation. Den industriella mekaniseringen har minskat många fysiskt ansträngande arbetsuppgifter inom bland annat jordbruk och industri, samtidigt som andelen av samtliga yrkesverksamma som rapporterar att man har ett fysiskt ansträngande arbete inte har minskat under samma tid. Anledningen tros kunna vara en ökning i arbetstakt som i stället har inträffat i många branscher.

Tunga dynamiska arbeten där stora muskelgrupper används, ger en hög belastning på framför allt muskler och leder, därtill påverkas även andnings- och cirkulationsorganen. Den lokala belastningen på enskilda muskler blir däremot inte lika stor som vid till exempel tunga lyft. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med ett fysiskt ansträngande arbete finns beskrivet här.

Riskyrken

Vanliga yrken där fysiskt ansträngande arbete förekommer är bland annat arbeten inom jord- och skogsbruk, trädgårdsarbete, lagerarbete och arbeten inom byggbranschen, städbranschen och inom vård- och omsorg. 

Obekväma arbetsställningar

Att arbeta i obekväma eller påfrestande arbetsställningar innebär att man behöver utföra arbetsuppgifter där lederna belastas i eller i närheten av sitt ytterläge, dvs. i slutlägena av ledens rörelseomfång. Vid arbete i obekväma ställningar ställs ibland även krav på hög muskelkraft, precisionsarbete eller att positionen behöver hållas under längre tid. Sådant arbete, vilket innebär att både lederna och muskulaturen belastas, är extra påfrestande. 

Exempel på obekväma arbetsställningar är:

• böjd/vriden rygg eller nacke
• knästående
• huksittande
• arbete med händerna ovanför axelhöjd

Att arbeta i obekväma arbetsställningar är en vanlig orsak till utveckling av arbetsrelaterade besvär i muskler och leder. Till exempel besvär i axlarna vid arbete med händerna ovanför axelhöjd och knäsmärta vid arbete i knä- eller huksittande. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med arbete i obekväma arbetsställningar finns beskrivet här.

Riskyrken

Obekväma arbetsställningar förekommer inom många branscher, till exempel byggbranschen och inom vård-och omsorg, där även andra fysiska belastningar, såsom tunga lyft, är vanliga. Obekväma arbetsställningar förkommer även i arbeten förknippade med generellt låg belastning, såsom till exempel datorarbete, om handlederna hålls vinklade i längre perioder.

Repetitivt arbete

Repetitivt arbete innebär arbete med likartade arbetsrörelser som upprepas om och om igen. Till exempel arbete som utförs vid ett löpande band, där takten styrs av en maskin och liknande arbetsrörelser behöver upprepas ofta. 

Att utföra samma typ av rörelser under långa perioder innebär att strukturer, som till exempel muskler, senor, leder och nerver, belastas likformigt och kan ta skada om återhämtning och variation uteblir. Även vid mycket låga laster kan kroppsdelens tyngd vara tillräcklig för att orsaka en ogynnsam belastning.

Besvär i händer, handleder och axlar/skuldror kan orsakas av ett repetitivt arbete. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med ett repetitivt arbete finns beskrivet här.

Riskyrken

Vanliga yrken där repetitivt arbete förekommer är bland annat kassaarbete, paketering och montering.

Handintensivt arbete

Ett handintensivt arbete definieras som kombinationen av snabba ihållande handledsrörelser och handkraft, till exempel tryck, drag eller lyft. Riskerna ökar med ökad hastighet i handledsrörelserna, och vid kombinationer med annan exponering, såsom till exempel hand- armvibrationer.

Att arbeta handintensivt har visats öka risken för belastningsbesvär i hand/handled, arm, nacke och skuldra. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med ett handintensivt arbete finns beskrivet här.

Riskyrken

Vanliga yrken där handintensivt arbete förekommer är bland anant styckning, montering, paketering och inom städbranschen. 

Vibrationer

Vibrationer kan överföras till människan genom exempelvis arbete med vibrerande verktyg (hand- armvibrationer) eller vid stående, sittande eller liggande på ett vibrerande underlag (helkroppsvibrationer), till exempel ett fordon av något slag.

Hand- armvibrationer och helkroppsvibrationer utgör riskfaktorer för besvär i händer/armar respektive ländrygg och nacke-skuldror. Vid helkroppsvibrationer kan de upprepade stötarna som kroppen utsätts för påverka diskar, leder och sen- och muskelfästen i ryggens kotpelare. Hand- armvibrationer innebär risk för övergående men också bestående skador på kärl, nerver och muskler i händer och armar, med nedsatt handfunktion som följd. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med vibrationer finns beskrivet här.

Se även våra faktablad om hand-armvibrationer och helkroppsvibrationer här.

Riskyrken

Exponering för helkroppsvibrationer förekommer bland annat hos förare av bussar, anläggningsfordon och skogsmaskiner medan hand- armvibrationer är vanligare bland betongarbetare, mekaniker och snickare.

Stillasittande arbete

Att ha ett stillasittande arbete innebär att den fysiska belastningen är låg, både vad gäller energiomsättning och muskelkraft. Belastningen blir i stället vad som kallas långvarigt lågintensiv.

Ofta innebär arbetet att man är stillasittande större delen av dagen, men att man är aktiv med händerna, såsom vid datorarbete och arbete i utgångskassor. Det innebär att kraftutvecklingen i musklerna är låg samtidigt som den pågår under lång tid, ofta utan avbrott. Det blir då en kombination av långvarigt stillasittande arbete och ett repetitivt arbete.

Vid stillasittande arbete behöver man ofta stabilisera till exempel huvudets- och ryggens position av muskler i nacke-skuldra, vilket innebär att många muskler kan behöva vara aktiva, utan att utöva någon större kraft. Muskelaktiviteten kallas ibland ”statisk” eller ”isometrisk”. Frånvaron av dynamiskt arbete leder till en försämrad blodförsörjning och lokal syrebrist i muskeln vilket i sin tur kan leda till muskelsmärta.

Ett långvarigt lågintensivt arbete utan avbrott och variation kan således leda till en ogynnsam belastning på musklerna. Men även muskelfästen, senor, bindväv och leder kan påverkas negativt av en lågintensiv belastning under lång tid. Till exempel kan för lite belastning på skelettet leda till benskörhet. Läs mer om arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen här.

Hur åtgärder på arbetsplatsen kan förebygga och minska riskerna med ett stillasittande arbete finns beskrivet här.

Riskyrken

Exempel på stillasittande, lågintensiva arbeten är kassaarbete, föraryrken, datorarbete och vissa monteringsarbeten.