Programinnehåll och talare: fredag

Vibrationer och Ergonomisk riskbedömning

Bra vibrationer – Mycket händer fort! - Hans Lindell, RISE

RISE (Research Institutes of Sweden) är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner.

I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar RISE till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle.

Information om vibrationsprojekt på Arbetsmiljöverket - Ingemar Rödin

Förenklade riskbedömningar som genererar åtgärdsförslag - Jörgen Eklund, professor emeritus, KTH

Jörgen Eklund är professor emeritus vid KTH, avdelningen för ergonomi, och också knuten till IMM, Karolinska Institutet samt Linköpings universitet. För närvarande arbetar han med forskningsprojekt om arbetsmiljö i byggbranschen, om den gröna omställningen i industrin samt utveckling av smarta arbetskläder.

Flera riskbedömningsmetoder inom det belastningsergonomiska området har utvecklats och förfinats under senare år. Dessa metoder kan vara till stor hjälp när företag skall prioritera mellan arbetsplatser, arbetsmoment och olika principiella åtgärder. Ibland vet de anställda och ledningen vilka arbeten som behöver åtgärdas, och då behövs ibland inte någon riskbedömning. Man kan genomföra åtgärderna direkt. I många fall behövs processer eller tillvägagångssätt för att komma fram till vilka åtgärder som behöver genomföras, med andra ord riskhantering. Av erfarenhet vet vi att detta sista steg att utforma detaljerade åtgärder ofta är det svåraste i riskhanteringsprocessen. I presentationen visar Jörgen hur smarta arbetskläder och andra metoder kan användas i riskhanteringsprocessen för att generera åtgärdsförslag.

Exempel på ergonomisk risk - Inger Arvidsson, Lunds universitet och Oskar Ahlstrand, Volvo Construction Equipment

Inger Arvidsson är belastningsergonom och forskare på Lunds universitet/AMM Syd.

Oskar Ahlstrand har mer än 10 års erfarenhet som Arbetsmiljöingenjör inom Företagshälsovården och Arbetsmiljöutvecklare inom tillverkningsindustrin.

Trender i kemisk yrkesexponering

Per Gustavsson, professor IMM, KI

Per Gustavsson är läkare och professor i Arbets- och miljömedicin. Forskningen är inriktad på arbetsmedicinsk epidemiologi, särskilt orsaker till kroniska sjukdomar och hälsoeffekter som miljöbetingad cancer, hjärtkärlsjukdom och arbetsmiljöns påverkan på foster. Per Gustavsson har medverkat som expert för olika grupper, såsom Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation och WHO-organet International Agency for Research on Cancer.

Här presenteras resultaten av en studie där vi undersökte hur exponeringen för kemikalier i arbetsmiljön har utvecklats över tid i Sverige. De största minskningarna av exponeringsnivåerna skedde under 1980-talet. Vi ser också att flera vanliga exponeringar som kvartsdamm, svetsrök och trädamm har ansamlats i sektorer/branscher som kan ha sämre möjligheter för en god arbetsmiljö, som till exempel företag med temporära arbetsplatser och småföretag.

Skiftarbete (del 1)

Hjärt- kärlsjukdom och diabetes - Carolina Bigert, CAMM

Marias forskningsområde är hur arbetstider påverkar matvanor, och hur mattider påverkar ämnesomsättningen. ”Inte bara vad vi äter, utan också när vi äter har betydelse för hälsan” är den röda tråden i hennes forskning och kommunikation i kost- och näringsfrågor. Matvanor är ett beteende som leder till intag av energi- och näringsämnen. Mat och måltider påverkar kroppen i stunden och hälsan över tid. Arbetstider, förläggning av matraster och måltidsuppehåll tillsammans med utformning av måltidsmiljön har betydelse för hur vi äter på jobbet. ”Matkulturen” på jobbet kan vara tillåtande eller hindra anställda från att ta paus och äta.

Stadigt framväxande forskning inom Chrononutrition belyser hur matval, mattider, metabolism och biologisk rytm samspelar. Nattätande och utebliven nattfasta pekas ut som riskfaktorer för övervikt och det metabola syndromet. Vid skiftande arbetstider är matval och mattider av särskild betydelse för hälsan.

Maria, docent i näringslära och förutvarande professor i mat- och måltidskunskap, är affilierad till Högskolan i Gävle.

Välbefinnande och socialt liv - Annika Lindahl Norberg, CAMM

Barn och unga med allergi

Hur kan vi minska konsekvenserna för barn med allergisjukdom i vardagen? - Marina Jonsson, allergisamordnare, med dr, CAMM

Marina Jonsson arbetar med samordning av det allergipreventiva arbetet på både individ och samhällsnivå.

Ett kvarts sekel med BAMSE - Sandra Ekström, CAMM

Sandra Ekström är epidemiolog och handläggare vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, samt anknuten forskare vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Sandra disputerade år 2018 inom BAMSE-projektet med en avhandling om sambandet mellan övervikt och allergisjukdom. Hon har sedan dess arbetat som projektkoordinator i BAMSE-projektet.  

Sandra kommer att presentera rapporten ”ett kvarts sekel med BAMSE-studien”. BAMSE-studien startade 1994 med syftet att undersöka riskfaktorer för utveckling av astma och allergisjukdom. Presentationen kommer att belysa viktiga resultat som projektet har bidragit med vad gäller allergisjukdom och lungfunktionsutveckling, samt dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. 

Ojämlikhet i arbetsmiljö

Maria Albin, professor IMM, KI

Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö är ett målområde i det nationella folkhälsopolitiska ramverket för God och jämlik hälsa. Arbetet har djupgående konsekvenser för individens hälsa, välbefinnande och autonomi under och efter arbetslivet. Den positiva utvecklingen av folkhälsan skapar generellt förutsättningar för ett längre arbetsliv, men de ökade skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper måste hanteras när regelverken ändras. På arbetsplatserna kommer kraven på att anpassa arbetet till individens förmåga att öka, särskilt i manuella arbeten. Skadliga kemiska, fysiska och psykosociala exponeringar är generellt ansamlade i dessa arbeten, vilket ställer mycket höga krav på arbetsgivarens kunskap vad gäller primärpreventiva insatser. Det sker också en polarisering av arbetsförhållandena vad gäller arbetsmiljö och anställningsvillkor (prekära anställningar).  

Aktuellt är infrastrukturen för arbetarskydd och anpassning av arbetet, avspeglad exempelvis genom tillgång till företagshälsovård, omvänt relaterad till underliggande hälsorisker och arbetsmiljörisker. Mycket stora insatser på nationell nivå och arbetsplatsnivå kommer att krävas framöver för att begränsa de arbetsrelaterade skillnaderna i hälsa. En samsyn kring ansvar och rollfördelning kan stärka arbetet.

Den digitala arbetsorganisationen

Algoritmisk styrning - Karin Nilsson, IMM, KI

Karin Nilsson är legitimerad psykolog och arbetar på Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Hon arbetar även deltid som doktorand i projektet Effekter av algoritmiskt ledarskap på arbetsmiljö och hälsa bland lager- och transportarbetare, vid Karolinska Institutet. 

Gig-/Plattformsarbete - Carin Håkansta, IMM, KI

Carin Håkansta är docent i arbetsvetenskap och arbetar som forskningsspecialist på Enheten för arbetsmedicin, IMM, Karolinska Institutet.

Hon är även lektor på Arbetsvetenskap, Karlstads universitet.

Carin leder projektet Effekter av algoritmiskt ledarskap på arbetsmiljö och hälsa bland lager- och transportarbetare (2022 - 2025).

Vad händer med arbetsmiljön när chefen ersätts av algoritmer? Idag styrs allt fler arbetstagare helt eller delvis av algoritmer. En av presentationerna kommer att ta upp hur arbetsmiljön ser ut för personer som jobbar via digitala plattformar: den mest renodlade formen av algoritmisk arbetsledning. Den andra presentationen tar upp arbetsmiljöaspekter av algoritmisk arbetsledning i andra branscher, dvs. inte digitala plattformar.

Nya sätt att organisera arbete - Nanna Gillberg, Handelshögskolan Göteborg

Nanna Gillberg är forskare vid företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskningsområden inkluderar digitalisering, arbetsmiljö och gränslöst arbetsliv.

I denna föreläsning tar hon upp hur digitalisering påverkar normer, värderingar och sättet att organisera arbetslivet.

Vad prioriteras och värderas i ett digitaliserat arbetsliv? Vad händer när alla ska bli personliga varumärken? Vilka konsekvenser har normer som fart, förändring och flexibilitet för praktiken? Och hur rimmar alltihop med hållbarhet och trivsel?

Kvartsexponering i arbetsmiljön

En JEM för kvarts i Europa

- Pernilla Wiebert, CAMM och Håkan Tinnerberg, AMM Göteborg

Pernilla Wiebert är certifierad yrkeshygieniker och enhetschef för Arbetsmedicinska enheten vid CAMM, samt forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Forskningen fokuserar på exponeringsbedömning av kemiska risker i arbetsmiljön och utveckling av verktyg för förbättrade exponeringsmått i epidemiologiska studier.

Håkan Tinnerberg är certifierad yrkeshygieniker och docent.

Han arbetar på Arbets- och miljömedicin, en integrerad verksamhet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.

En JEM för kvarts i Europa:

Presentation av ett pågående europeiskt forskningssamarbete med att framställa en jobb-exponeringsmatris (JEM) för kvarts, ett verktyg för exponeringsbedömning i stora populationer.

Vi berättar om utmaningar och insikter i arbetet med EUROJEM.

Kvarts i en beachhall - Hanna Lindström, AMM Norr

Hanna Lindström är yrkes- och miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin Norr (AMM Norr), Norrlands universitetetssjukhus. Hon har en bakgrund som miljökemist och disputerade vid Kemiska Institutionen, Umeå Universitet med en avhandling om passiva provtagare (SPMDer) och användningen vid exponeringsbedömning av opolära aromatiska föreningar (PAHer) i luft.

Därefter arbetade hon som forskare vid Kemiska Institutionen blandat med kortare post-docperioder i Japan och Kina. Hon forskade framför allt på influensaläkemedel i vattenmiljöer och risken för resistensutveckling hos exponerade simänder samt miljöproblemets påverkan på Sveriges influensapandemiberedskap.

Hanna har arbetat vid AMM Norr sedan sex år tillbaka och genomfört olika projekt där hon bedömt exponering och hälsorisker i arbetsmiljön samt i hemmet och under övrig fritid. Hon har även fortsatt sin forskning om influensaläkemedel i vattenmiljöer och risk för resistensutveckling i miljön.

På vårmötet kommer Hanna att presentera en bedömning av kvartsexponering under träning i en beachvolleybollhall före och efter en dammreducerande åtgärd.

Nanokvarts i byggprodukter - Camilla Abrahamsson, Lunds Tekniska Högskola

Camilla Abrahamsson är doktorand på avdelningen för Ergonomi- och Aerosolteknologi (EAT) vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hennes forskning handlar om nutida och framtida arbetsplatsrisker vid användning av nanomaterial som tillsatser i byggnadsmaterial, specifikt gällande risker för luftburen exponering vid renovering och rivning.

Förutom standardiserade tester av aerosolegenskaper hos nanoinnehållande byggdamm har hon även genomfört en omfattande kartläggning av nutida kommersiella tillämpningar av nanomaterial i byggnadsmaterial, där ett flertal produkter med påstått innehåll av nanokvarts identifierats.

Arbetet sker i nära samarbete med Arbets- och Miljömedicin Syd. 

Risker med kvartsexponering - Karin Grahn, CAMM

Karin Grahn är yrkeshygieniker vid Arbetsmedicinska enheten vid CAMM samt doktorand med disputation mars 2023 vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Forskningen rör yrkesexponering av partiklar och samband med KOL och hjärt-kärlsjukdom, dels epidemiologiska studier dels fältstudier med exponeringsmätningar och insamling av biologiska prover.

Lärdomar om risker med kvartsexponering från ny avhandling: Presentation av nya forskningsresultat gällande kvartsexponering i arbetet.

Skiftarbete (del 2)

Per Gustavsson är läkare och professor i Arbets- och miljömedicin. Forskningen är inriktad på arbetsmedicinsk epidemiologi, särskilt orsaker till kroniska sjukdomar och hälsoeffekter som miljöbetingad cancer, hjärtkärlsjukdom och arbetsmiljöns påverkan på foster. Per Gustavsson har medverkat som expert för olika grupper, såsom Nordiska expertgruppen för gränsvärdesdokumentation och WHO-organet International Agency for Research on Cancer.

Skift- och nattarbete behövs inom flera sektorer/branscher där verksamheten måste upprätthållas dygnet runt, och är vanligt inom sjukvården. I ett forskningsprogram om hälsoeffekter av natt- och skiftarbete har vi samlat data om exakta arbetstider, dag-för-dag, för över 25 000 kvinnor som varit anställda inom sjukvården i Stockholm sedan 2008. Här presenteras resultat som rör samband med för tidig födsel och preliminära resultat för risken för bröstcancer i relation till nattarbete.

Må bra i skiftarbete? - Göran Kecklund, Professor, biträdande prefekt, föreståndare Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Göran arbetar som sömn- och stressforskare och hans forskningsprofil är ”arbetstider, hälsa, säkerhet och trötthet”. Han är även ackrediterad sömnspecialist sedan den 1 mars 2009. Görans forskning har varit inriktad på hur skiftarbete påverkar sömn- och vakenhetsförmåga och vad störd sömn får för konsekvenser för hälsa och säkerhet.

Den tillämpade forskningen har sin teoretiska grund i sömnreglering och några nyligen publicerade lab. experiment har undersökt hur partiell sömnbrist påverkar sömnighet, prestationsförmåga och fysiologisk sömnkvalitet. Under senare år har arbetstidsforskningen varit inriktad på arbetstidsmodeller som innebär varierande grad av självvalda arbetstider. Ett annat av hans forskningsområden handlar om hur stress påverkar sömn, samt om sömn medierar sambandet mellan stress och hälsa. Han har också medverkat i flera studier av trötthet i trafiken.

Stadsutveckling

Stockholm växer - Anne-Sophie Merritt, CAMM

Anne-Sophie Merritt har en bakgrund som biolog/toxikolog och disputerade 2004 på Institutet för miljömedicin med en avhandling om kattallergenexponering i skolmiljö samt interventionsåtgärder i syfte att minska exponering. Sedan dess har hon främst arbetat med forskning om personlig exponering för luftföroreningar i stadsmiljö men även under en postdoc-period vid University of Melbourne forskat om inflammatoriska mekanismer hos patienter med sjukdomen KOL.

Mellan 2014-2022 arbetade hon som utredare på Folkhälsomyndigheten med kunskapsstöd brett inom miljö och hälsa. Där ansvarade hon också för Sveriges och Folkhälsomyndighetens deltagande i ett 4-årigt EU-finansierat Horizon 2020-projekt inom miljö och jämlik hälsa, med 18 medverkande partners (INHERIT, 2016-2019, www.inherit.eu). Under de sista åren på myndigheten arbetare hon till stor del med frågor kring pandemin, främst med logistik gällande den storskaliga testningen av covid-19.

Sedan oktober 2022 arbetar hon som enhetschef på miljömedicinska enheten på Centrum för arbets- och miljömedicin, där hon även tidigare varit anställd som handläggare och forskare (2008-2014). Hon ska under Vårmötet presentera de utmaningar men också möjligheter som en växande stad innebär för invånarnas miljörelaterade folkhälsa i region Stockholm.

Frisk luft och fågelsång i en förtätad stad? - Kristoffer Mattisson, Lunds universitet

Kristoffer Mattisson är verksam som forskare vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Han har en bakgrund inom naturgeografi och disputerade 2016 på AMM Lund med avhandlingen ”Pendling, hälsa och välmående: Färdsätt och färdtid har betydelse”. Tidigare har han under flera år varit verksam som miljöhygieniker på AMM Syd.

Kristoffer är verksam inom forskningsområdet miljöepidemiologi med fokus på exponeringar inom hälsofrämjande samhällsplanering. Han har ett brett intresse i att förstå hur miljöexponeringar kopplade till den bebyggda miljön såsom buller, luftföroreningar, värme och tillgång till gröna miljöer påverkar människors hälsa. Vidare hur resultat från forskningen kan omsättas i praktiken.

På vårmötet kommer Kristoffer att presentera det FORMAS finansierade projektet ”Frisk luft och fågelsång i en förtätad stad?”, vilket genomförts i nära dialog med kommuner och andra intressenter. Projektet fokuserar på stadsområdena Lorensberg i Malmö och Drottninghög i Helsingborg för vilka hälsokonsekvensberäkningar (baserat på buller- och luftföroreningsexponering) gjorts utifrån olika förtätningsscenarier.

Bullernätverket i Stockholms län - Stefan Larsson, Länsstyrelsen Stockholm

Bullernätverket  i Stockholms län är ett forum för samverkan i bullerfrågor. Nätverket bildades år 2005 på initiativ från Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad och Arbets- och Miljömedicin inom Stockholms läns landsting.

Målet med nätverket är att öka den regionala kompetensen inom bullerområdet och att skapa förutsättningar för att miljömålen för buller ska uppnås. För att nå detta mål ska nätverket stimulera erfarenhetsutbyte och utveckling av metoder för att åtgärda bullerproblem samt bidra till kunskapsspridning inom buller- och ljudmiljöfrågor. Nätverket är ett forum som bidrar till samarbete över kommun- och yrkesgränser. Arbetet bedrivs huvudsakligen genom seminarier, ämnesspecifika projekt och omvärldsbevakning.

Anna Oudin är docent i epidemiologi. Hennes forskning handlar främst om att undersöka hälsoeffekter av luftföroreningar, temperatur, buller och gröna miljöer, med särskilt fokus på psykisk och kognitiv hälsa.

I forskningen är det centralt att ta hänsyn till socioekonomiska ojämlikheter för miljöexponeringar. Hennes forskning har även stort fokus på hur olika förändringar och åtgärder skulle kunna påverka miljörelaterad folkhälsa.

Anna Oudin deltar även i flera projekt där fokus är på att kvantifiera miljörelaterad folkhälsa kopplat till luftföroreningar i EU, och att översätta dessa till samhällsekonomiska kostnader.

Vikten av bred samverkan för en god och jämlik miljörelaterad folkhälsa

Karin Ljung Björklund, Enhetschef, Folkhälsomyndigheten

Karin arbetar på Folkhälsomyndighetens enhet för miljöhälsa som tillförordnad enhetschef. Hon är sedan 2011 Sveriges fokalpunkt för WHO Europas miljöhälsoprocess samt nationell gruppledare för miljö och hälsa gentemot Europas miljöbyrå EEA.

Organisatoriska förutsättningar för gott ledarskap

Lisa Björk och Linda Corin, Institutet för stressmedicin, VG Region

Lisa Björk och Linda Corin är doktorer i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet och arbetar som utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen.

Deras forskning handlar om chefskap, organisering av arbete, organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) och psykisk hälsa i arbetslivet.

Under sessionen sätts ledarskapet i fokus. Det kommer handla om ledarskapets organisatoriska förutsättningar, vi kommer förklara vad vi menar med ’tillförlitlig organisering’ som ett alternativ till ’tillitsbaserad styrning och ledning’, samt vrida och vända på frågan om arbetsgruppens storlek.

Vi varvar föreläsningar med praktiska övningar och diskussion.

Ny evidens, AFU-riktlinjer samt omställningsmöjligheter

Evidens: arbete och nacke/övre extremitet - Helena Sandén, AMM Göteborg

Helena Sandén är universitetssjukhusöverläkare och docent vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Hon har även arbetat inom företagshälsovården och som försäkringsmedicinsk rådgivare med arbetsskadeärenden på Försäkringskassan respektive Afa Försäkring. Helena Sandéns forskning har varit inriktad på ergonomi, vibrationer, långvarig smärta samt arbetsförmåga hos individer med besvär och sjukdom.

Helena Sandén har under några år deltagit som sakkunnig i arbetet med att ta fram den SBU-rapport, ”Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer”, som publicerades i juni 2022. Rapporten riktar sig till de aktörer som arbetar med att förebygga att arbetsskador uppkommer, gör bedömningar om arbetsskador samt finansierar eller genomför forskning inom området. Helena Sandén kommer presentera resultaten, vad som skiljer jämfört med tidigare rapport och hur man har arbetat med evidensgradering.

Arbetsförmågeutredning (AFU 2021, kompletterande råd SFLF 2022) - Birgitta Gottfries Dahlberg, specialistläkare FHV

Birgitta växlade över till Företagshälsovård för 20 år sedan från arbete med smärtrehabilitering och intresse för sjukförsäkringsfrågor och arbetsförmåga. Har arbetat i privat samt offentlig anställning.

Aktiv i SFLF på olika sätt genom åren. Deltagit i olika arbetsgrupper i SLL, Socialstyrelsen samt Försäkringskassan kring sjukskrivningsfrågor. Har varit kursansvarig för ST-kursen i Return To Work sedan start i 10 år.

Företagsläkarens roll från informationsinhämtning till skriftligt utlåtande. Hur får vi till det på bästa sätt?

Presentation av ett dokument med råd från Svenska Företagsläkarföreningen, som antogs av SFLF:s styrelse 220923.

Nya omställningsmöjligheter (AFA), studier och spårbyte - Ann-Sofi Sjöberg, Sjöberg Improving Transitions AB

Kan de nya möjligheterna till omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma förhindra sjukskrivning?

Ann-Sofi Sjöberg kommer att presentera det nya omställnings- och kompetensstödet samt omställningsstudiestödet för yrkesverksamma och hur detta kan vara en väg till att förhindra sjukskrivning. Vilket stöd finns och vad krävs för att få det? Var ska man vända sig och hur ansöker man? Hon kommer även ta upp hur de nya LAS-reglerna kan påverka vilka som blir övertaliga vid omställning.

Ann-Sofi Sjöberg är konsult och omställningsexpert i eget bolag. Hon har arbetat för i stort sett alla omställningsorganisationer på arbetsmarknaden och har även varit anställd som kommunikationschef hos TRR Trygghetsrådet, som chef för enheten trygghetssystem, arbetsmarknad och utbildning vid TCO samt anlitats som expert i EU-projekt kring vidareutbildning och kompetensutveckling.

Senaste uppdraget har varit att bygga upp den Den offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiet för yrkesverksamma utan kollektivavtal. Med start i en förstudie hösten 2021, utformandet av de tjänster som upphandlades av omställningsföretag, verksamhetsutveckling, kommunikation samt till implementering och utbildning av nyanställda av verksamheten i Karlstad hösten 2022.

Poddar sedan två år tillbaka om hållbar arbetsmarknad och smart omställning i Opodden, https://anchor.fm/opodden/

Klimat och grönska

Värmerelaterad dödlighet - Christofer Åström, Hållbar hälsa, Umeå universitet

Christofer är forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han har ett starkt forskningsintresse för hälsoeffekter av höga temperaturer och har deltagit i stora samarbeten i flera länder. Han har också gett stöd till SMHI och Folkhälsomyndigheten i att utveckla det värmevarningssystem som används i Sverige.

Hur temperaturen påverkar vår hälsa skiljer sig åt är beroende av vilken plats och vilka människor som utsätts. Både värme och kyla påverkar vår hälsa men på olika sätt vilket kräver olika typer av interventioner för att minska den sjuklighet som kan kopplas till vår omgivningstemperatur. Presentationen fokuserar på våra svenska förhållanden och vilka olika utmaningar vi står inför.

Mindre bekanta effekter av klimatförändringar - Mare Lõhmus Sundström, CAMM

Jag är docent och anknuten forskare vid Institutet för Miljömedicin/KI, samt epidemiolog vidMiljömedicinska avdelningen på Centrum för Arbets och Miljömedicin, Region Stockholm.

Mina specialistområden innefattar stadsgrönskans och klimatförändringarnas påverkan på populationshälsa. 

Första delen av min presentation kommer att ta upp ett relativt okänt fenomen, som internationellt är känd under namnet thunderstorm asthma (åksvädersastma) och den första studien, som pekar på eventuell förekomst av åskvädersastma i Sverige.

Andra delen av min presentation kommer att ta upp sambandet mellan en eventuellt ökande trenden hos nollgenomgångar (när lufttemperaturen rör sig genom 0° C) i Sverige och förekomsten av fall- och trafikskador. 

Tillgång till grönska i befolkningen - Emmanouela Sdona, CAMM

Emmanouela är epidemiolog vid Miljömedicinska enheten på Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Region Stockholm, och anknuten forskare vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.

Hennes postdok forskning vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, fokuserade på kostens påverkan på allergier, astma och lungfunktion och väckte hennes forskningsintresse för hälsoeffekter av miljöfaktorer i populationen.

Presentationen kommer att beskriva tillgång till grönska i befolkningen enligt SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) data i relation till demografiska, livsstils- och miljöfaktorer.