Programinnehåll och talare: torsdag

An equal work environment in the green and digital transition

Ivailo Kalfin

Ivailo Kalfin is Executive Director of Eurofound since June 2021.

He has a long experience related to the EU integration. Prior to assuming his current position, he served as Minister for Labour and Social Policy (2014-2016) and Minister of Foreign Affairs (2005-2009), both times being also Deputy Prime Minister of Bulgaria.

Ivailo was elected 4 times Member of Parliament and once Member of the European Parliament (2009-2014). He was also Director of the Economy and International Relations Institute and earlier on – Economic Policy Secretary to the President of Bulgaria.

Ivailo’s main expertise is in the area of employment and social policy, public budgets, including the budget of the EU and EU relations with the neighbouring countries.

 

Improving health and safety at work for all – activities of the European Agency for Safety and Health at Work

William Cockburn

Interim Executive Director for European Agency for Safety and Health at Work (EU-OSHA).

William Cockburn has worked at the European Agency for Safety and Health at Work since 1998 where he focused on the areas of research coordination, emerging risks and was responsible for the first European survey of enterprises on new and emerging risks (ESENER).

In charge since 2012 of the EU-OSHA’s Prevention and Research Unit, which develops the OSH content for the agency, he is currently the Agency’s Interim Executive Director.

Born in the UK, William trained first as a lawyer and then as an ergonomist. Prior to joining EU-OSHA, he worked in academic research investigating company safety culture and in the private sector as an ergonomics consultant and research manager for projects in health and safety at work.

 

HBTQ-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö

Under sessionen kommer Andrea Eriksson att presentera resultaten från kunskapssammanställning som hon och Sara Andersson gjort på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation.

Seminariet kommer särskilt att ta upp vilka arbetsmiljörisker som finns för hbtq-personer samt hur arbetsorganisationer kan arbeta med att utveckla inkluderande arbetsplatser.

Andrea Eriksson är docent och lektor vid enheten för ergonomi vid KTH. Hennes forskning handlar främst om ledarskap och arbetsorganisation och utveckling av hållbar och hälsosam arbetsmiljö.

Andrea är en forskarna som på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap nyligen slutfört en kunskapssammanställning om hbtq-personers organisatoriska och sociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på transpersoners situation.

Sara Andersson är postdoktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

I hennes forskning belyses människors vardagliga liv, både på arbetet och under fritiden, ur sociologiska och genusteoretiska perspektiv.

Utmattningssyndrom: kriterier, behandlingsriktlinjer och rehab

Nya diagnoskriterier - Jörgen Herlofson, Psykiater, leg psykoterapeut, handledare

I sitt arbete som psykiater och kognitiv psykoterapeut har Jörgen Herlofson under mer än 30 år inriktat sig på psykiatrisk diagnostik och kliniskt behandlingsarbete. Han har sedan mitten av 1980-talet ansvarat för översättning och utgivning av fickutgåvan av det amerikanska psykiatriska diagnossystemet DSM i svensk översättning. Som författare har han givit ut Tanke, Känsla, Handling – en kortfattad översiktlig presentation av teori och metodik i kognitivt terapiarbete – samt läroboken MiniPsykiatri som nått en bred krets av yrkespersoner inom vård, socialt behandlingsarbete. Vidare är han en av redaktörerna för läroboken Psykiatri som används i mer kvalificerade utbildningar.

Jörgen Herlofson deltog i den arbetsgrupp som prof. Marie Åsberg i början av 2000-talet organiserade i syfte att studera problemen med att allt fler personer sökte vård för svår utmattning med koppling till arbetssituationen.

Under ledning av Marie Åsberg har en grupp forskare och kliniker samarbetat under flera års tid för att uppdatera kunskaperna kring stressorsakad svår utmattning. Jörgen Herlofson har där ett huvudansvar för revision av diagnoskriterierna för diagnosen utmattningssyndrom. Presentationen skildrar bakgrunden till de förtydliganden av diagnoskriterierna som efterfrågats sen en tid tillbaka.

Nya behandlingsriktlinjer - Marie Åsberg, Professor em., Stressrehab FoU, Karolinska institutet/Danderyds sjukhus

Marie Åsberg är psykiatriker och sedan 2004 professor emerita, verksam vid Karolinska institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper. Hon arbetar framför allt med behandlingsforskning.

Marie Åsberg ledde från 1998 ett projekt om utmattningssyndrom tillsammans med Åke Nygren, professor och läkare. Tillsammans med en arbetsgrupp tog de bland annat fram en skrift om utmattningssyndrom, som Socialstyrelsen gav ut i oktober 2003. I samband med detta har hon klarlagt att begreppet ”utbrändhet” är missvisande och i sammanhanget bör heta utmattningssyndrom. 

 

Att mäta ojämlikhet

IMM:s exposom-verksamhet - Petter Ljungman, IMM, KI

I am Associate Professor and Research Group Leader at the Unit of Environmental Epidemiology, Institute of Environmental Medicine, KI and Senior Consultant of Cardiology at the Department of Cardiology, Danderyd Hospital.

I have been investigating the cardiovascular effects of air pollution exposure in national as well as in European collaborations since 2004. I completed a 2 year postdoc at Harvard Medical School, researching vascular effects of air pollution in the Framingham Heart Study.

My current research interests center around cardiovascular effects of environmental exposures including air pollution, ambient noise as well as ambient temperature. Recently, I am expanding air pollution research efforts into low and middle income countries that are experiencing extreme levels of air pollution and rapid urban development. Together with colleagues at Harvard and the Public Health Foundation of India, I am heading a large-scale effort to comprehensively assess PM2.5 levels across India and collaborate with Indian health researchers to conduct health association studies for a range of outcomes. I believe an important future direction is to harness the opportunities to prevent non-communicable disease through creating healthy urban environments, translating research into policy. 

I also have an assignment as expert coordinator at the Centre for Health Crises at KI, in the field of extreme weather, climate and health effects.

Miljöhälsa på karta - Östen Axelsson, CAMM

Östen Axelsson har en bakgrund som forskare i miljöpsykologi vid Stockholms universitet där han främst arbetat med ljudmiljöfrågor.

Han arbetar idag som statistiker på Enheten för miljömedicin vid Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.

Miljöhälsa på karta – Vilken är den bästa möjliga stad vi kan bygga ur ett hälsoperspektiv?

Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, har fått i uppdrag att utarbeta en ny stödstruktur för uppföljning av miljörelaterad folkhälsa i Stockholms län. Östen Axelsson presenterar bakgrunden till arbetet, var vi befinner oss i nuläget och hur vi ser på den framtida utvecklingen av denna stödstruktur.

Remisser på karta - Catherine Fahlén Zelander, CAMM

Catherine Fahlén Zelander har en bakgrund som specialistsjuksköterska inom pediatrik och en påbyggnadsutbildning inom omvårdnad av allergi, astma och KOL samt en magister i medicinsk vårdvetenskap.

Hon arbetar idag som allergikonsulent inom Region Stockholm samt i det allergipreventiva uppdraget på Centrum för arbets- och miljömedicin. Allergikonsulentverksamheten är en länk mellan sjukvården, hemmet och förskola/skola för att förbättra omhändertagandet av och minska konsekvenserna för barn med allergier.

Catherine Fahlén Zelander kommer att presentera den geografiska fördelningen av barn som remitterats till allergikonsulentverksamheten mellan år 2016 – 2021.

Handintensivt arbete

Forskning pågår: Användbara verktyg för att identifiera och riskbedöma handintensivt arbete - Peter Johansson, leg. sjukgymnast, PhD med specialistkompetens i ergonomi, AMM Uppsala

Peter arbetar på Arbets- och miljömedicin i Uppsala där han bland annat utreder patienter med belastningsbesvär eller vibrationsskador, utbildar och handleder studenter samt företagshälsovårdens personal.

Peter bedriver också forskning vid Uppsala Universitet. Hans forskning berör huvudsakligen riskbedömning och metodik för att mäta fysisk belastning i arbete, fysisk aktivitet, vibrationer, sömn och stillasittande.

På mötet kommer Peter att presentera ett projekt som syftar till: 1) Att ta fram och utvärdera ett formulär som arbetsgivare och skyddsombud kan använda för att identifiera om det finns behov av riskbedömning för handintensivt arbete; 2) Utvärdering en ny skattningsskala för handkraft samt 3) Utvärdering av ett nytt sätt att mäta belastning på underarmen med hjälp av registrering av muskelaktivitet.

Handkirurger och Arbets- och miljömedicin i samarbete för att identifiera arbetsmiljöer med handintensivt arbete - Teresia Nyman, leg. sjukgymnast, ergonom, verksamhetschef, AMM Uppsala

Mitt intresse för arbets- och miljömedicin startade när jag arbetade som ergonom på Centrum för Arbets- och miljömedicin i Stockholm och jag disputerade på Karolinska Institutet med en avhandling om arbetets och ärftlighetens betydelse för besvär i nacke/skuldror och ländrygg. Därefter arbetade jag som postdoktor inom ergonomi på KTH, Kungl. tekniska högskolan och som programansvarig för magisterprogrammet i arbete och hälsa vid Karolinska Institutet.

Sedan sex år tillbaka arbetar jag som verksamhetschef och ergonom vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där har jag förmånen att leda en verksamhet som arbetar med viktiga frågor som berör många människor. Jag får bidra till att föra ut kunskap inom arbets- och miljömedicin och stödja våra regioner med att skapa hälsosamma arbetsmiljöer och livsmiljöer.

Som forskare är jag verksam vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Min forskning fokuserar på metoder för att identifiera, riskbedöma och åtgärda risker i arbetslivet, som t.ex. hur arbetet kan organiseras för att undvika skadlig belastning. Sedan 2021 är jag med och leder arbetet i vårt FORTE-finansierade sex-åriga forskningsprogram ”Framtidens balanserade och hållbara arbetsliv”, där vi bland annat fokuserar på yrkesgrupper med höga fysiska krav.

 

Forskning pågår: Lika bedömning i lika arbete? Riskbedömning av handintensivt arbete hos kvinnor och män - Gunilla Dahlgren, doktorand, leg. fysioterapeut, ergonom, specialist i ergonomi och ortopedi, AMM Norr

Gunilla har en bakgrund som ergonom inom företagshälsan och arbetar på Arbets- och Miljömedicin. Gunillas doktorandprojekt inom handintensivt arbete har ett speciellt fokus på lika riskbedömning av kvinnor och män. Riskbedömning är en viktig inledande del inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skattad handaktivitet och kraft är viktiga komponenter, och det är inte känt om kvinnor och män bedöms lika vad gäller dessa exponeringar. Det är därför viktigt att ta reda om kvinnor och män riskbedöms lika.

Framtida forskning avser att jämföra skattningar och tekniska mätmetoder, jämföra belastning baserad på tekniska mätningar i samma arbetsmoment hos kvinnor och män, samt inflytande av gender vid exponeringsbedömning. Denna forskning kan i förlängningen bidra till kunskap om kvinnor och män bedöms lika och adekvat, och i förlängningen stödja ett hållbart och inkluderande arbetsliv.

 

Tekniska mätmetoder: Hur svårt kan det vara? - Gunilla Käller och Carina Hjärtström, AMM Örebro

Gunilla Käller
Jag arbetar som ergonom och enhetschef på AMM i Örebro. Dessförinnan har jag en 18-årig bakgrund som ergonom inom Företagshälsovården. Där arbetade jag med belastningsergonomiska riskbedömningar på individ- och gruppnivå och vid olika omorganisationer mot många olika typer av branscher så som industri, kommun, bryggeri och bygg. Vidare har jag arbetat som både platschef och verksamhetschef inom Företagshälsovården.
Tillsammans med Carina Hjärtström kommer jag att prata om hur tekniska mätmetoder inom det belastningsergonomiska området kan användas i praktiken.

Carina Hjärtström
Jag arbetar som ergonom på AMM i Örebro. Dessförinnan som rehabiliteringsspecialist och ergonom inom Arbetsförmedlingen samt företagshälsovården. Jag har bland annat arbetat med belastningsergonomiska riskbedömningar på individ- och gruppnivå, varit stöd vid utformning av arbetsplatser samt utbildat i arbetsteknik och belastningsergonomi.
Tillsammans med Gunilla Käller kommer jag att prata om hur tekniska mätmetoder inom det belastningsergonomiska området kan användas i praktiken.

Ett hållbart arbetsliv från start till mål (del 1)

Graviditet: Nya rön om risker för mor och barn - Jenny Selander, IMM, KI

Jag är docent i arbets- och miljömedicin, forskargruppsledare och enhetschef för den Arbetsmedicinska enheten, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet. Jag är även programdirektor för Magisterprogrammet i Arbete och hälsa, KI.

Min forskning fokuserar på hur olika exponeringar i arbets- och boendemiljön samverkar för utveckning av sjukdom. Men jag har även ett särskilt fokus på buller, luftföroreningar, vibrationer och kemikalier i arbets- och boendemiljön och dess koppling till hälsa. Som utfall är fosterpåverkan, hjärt-kärlsjukdom och cancer i fokus.

Jag har som huvudhandledare handlett två doktorander till disputation och är nu huvudhandledare till en tredje doktorand. Jag har varit/är bihandledare till ett flertal doktorander. Jag handleder även post docs och biträdande lektorer. 

Utöver detta samarbetar jag med berörda myndigheter för att kunna hjälpa till med riskbedömning, främst inom bullerområdet.

Ung med NPF: vägen till arbete - Marina Jonsson, CAMM

Marina Jonsson är specialistsjuksköterska, med dr och projektledare i HINTA (AMM-Nätverket för Hälsosamt INTräde i Arbetslivet).

HINTA är ett nationellt samarbete för ett hållbart arbetsliv. Det finns arbets- och miljömedicinska kliniker på sju orter i landet. Vi tar emot patienter med ohälsa eller skador som har orsakats eller försämrats av arbetsmiljön. På senare år har vi sett ett ökat behov av förebyggande insatser och kunskaper om arbetsmiljö i skolan.

Många unga kommer till oss på grund av besvär i arbetet och ibland medan de fortfarande går i skolan. Vanliga problem är astma, eksem, diabetes, bullerskador, vibrationsskador och besvär i muskler och leder. Även psykisk ohälsa kan kopplas till olika villkor i arbetet. I många fall leder problemen till sjukskrivning, att man måste byta arbete eller skola om sig, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

Vi vill bidra till att unga får ett hållbart arbetsliv. Det vill vi göra genom att till exempel ge skolorna bättre förutsättningar att vägleda ungdomar till ett hälsosamt och långsiktigt hållbart studie- och yrkesval. Många problem går att förebygga om man redan från början får rätt information om arbetsmiljö, lagar och regler och vad man bör tänka på i utifrån sina egna medicinska förutsättningar.

Marina kommer att presentera faktorer som kan vara viktiga för en god vägledning till unga med NPF, samt möjliga anpassningar som kan behövas i arbetslivet vid NPF.

Kvinnor och ADHD i arbetslivet - Martina Nelson, SMART Psykiatri

Martina Nelson är legitimerad psykolog, specialist inom neuropsykologi, ADHD och autism i arbetslivet. Hon är utbildad i kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi och är verksamhetschef/psykologiskt ledningsansvarig på SMART Psykiatri.

Martina är en erfaren och uppskattad föreläsare och föreläser bl. a. för chefer och ledare, personal inom HR, personer med diagnos och deras närstående om ADHD och psykisk hälsa. Martina är författare till ADHD på jobbet - om hjärnan, forskning och strategier och Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i NPF-familjer.

Äldre i arbetslivet - Daniel Falkstedt, IMM, KI

Daniel Falkstedt är docent i folkhälsovetenskap och arbetar som senior forskare och forskargruppsledare på Enheten för arbetsmedicin, IMM, Karolinska Institutet.

Daniel leder forskningsprogrammet Ett hållbart arbetsliv för alla – utmaningar och framtida möjligheter, som sträcker sig över åren 2022–2027. Han leder också projekt om risk för psykisk ohälsa på svensk arbetsmarknad.  

Presentationen kommer att belysa arbetsmiljöfaktorer och hälsoeffekter som ökar risken för utslagning av äldre förvärvsarbetande, och som därmed utgör utmaningar för politiska mål om flexiblare och högre pensionsålder.

Inga arbetsorsakade dödsfall - Maria Albin, KI, CAMM och Lunds universitet

Maria Albin är överläkare på Centrum för arbets- och miljömedicin och professor i arbets- och miljömedicin på Enheten för arbetsmedicin, IMM, Karolinska Institutet och är också affilierad till Lunds universitet. Maria leder forskningsprogrammet Ett hållbart nytt arbetsliv: Exponering, hälsoeffekter och styrning.

Hon var tidigare bl.a. medlem i den nationella kommissionen för jämlik hälsa och under ett flertal år i Arbetsmiljöverkets insynråd, samt i Toxikologiska rådet. Hon är aktuellt medlem i Folkhälsomyndighetens externa expertgrupp för Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet och vetenskapligt råd åt Socialstyrelsen.

Kunskapen växer snabbt om samband mellan allvarliga (ofta dödliga) sjukdomar och exponeringar i arbetslivet. Omkring 50 % av alla arbetsorsakade dödsfall beror på cancer, ca 30 % på hjärt-kärlsjukdom och resterande bl a av lungsjukdomar. I både den europeiska och svenska arbetsmiljöstrategin finns en tydlig nollvision vad gäller dödsfall orsakade av arbetet. Förverkligandet av den kräver stora insatser, med bl.a. behov av ökad kompetens för riskbedömning på arbetsplatserna och myndighetsstöd för detta.

Risk- och konsekvensbedömningar

Höga halter av PFAS i dricksvattnet i Ronneby - Kristina Jakobsson, professor i miljömedicin, Göteborgs universitet

När hög PFAS-förorening i dricksvatten i Ronneby uppdagades december 2013 kontaktades AMM i Lund av miljöförvaltningen i Ronneby. Det blev upptakten till ett långvarigt kliniskt och forskningsmässigt engagemang i kommunen. Kristina kommer att berätta om detta, samt om aktuell riskbedömning av PFAS.

PFAS är ett samlingsnamn för över tusentals olika ämnen med liknande kemisk struktur. PFAS är en förkortning för per- och polyfluorerade alkylsubstanser. De kallas även per- och polyfluorerade ämnen, och högfluorerade ämnen.

Hur mycket skulle lägre partikelhalter kunna minska dödsfallen i Sverige? - Bertil Forsberg, senior professor i miljömedicin, Umeå universitet

Det finns en övertygande enighet bland experter om att halten av partiklar i omgivningsluften påverkar både sjuklighet och dödlighet. När det kommer till frågan om hur mycket som sänkta halter skulle minska dödsfallen skiljer sig däremot slutsatserna väldigt mycket mellan olika rapporter och myndigheter. De olika budskapen skapar frustration och ifrågasättande av hur säkra sambanden egentligen är. Bertil Forsberg och andra forskare har därför kritiserat beräkningar för WHO och EU för att vilseleda beslutsfattare och allmänhet.

Bertil Forsberg är senior professor i miljömedicin vid Umeå universitet med lång erfarenhet av epidemiologisk forskning om främst hälsoeffekter av luftföroreningar och klimatförändring. Han medverkar även som expert i internationella och svenska hälsokonsekvensbedömningar och underlag gällande mål- och gränsvärden för luftföroreningar.

Buller: WHO Environmental Noise Guidelines i en svensk kontext - Charlotta Eriksson, CAMM

Charlotta Eriksson är epidemiolog och handläggare vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm, samt anknuten forskare vid Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet (KI). Charlotta disputerade år 2012 med en avhandling om hjärtkärleffekter och metabol påverkan av trafikbuller. Hon har sedan dess arbetat med såväl tillämpad verksamhet som med hälsoriskbedömningar och forskning inom det miljömedicinska området vid både CAMM och IMM.

WHO Environmental Noise Guidelines i en svensk kontext

År 2018 publicerade Världshälsoorganisationen, WHO, nya hälsobaserade rekommendationer om riktvärden för trafikbuller. De värden som angavs av WHO är väsentligt striktare än de vi tillämpar i Sverige. Men hur tillämpbara är WHO Noise Guidelines i en svensk kontext? Det fick Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet (KI) i uppdrag av den Nationella Bullersamordningen att utreda.

WHO-noise-guidelines-eng.pdf (who.int)

WHO Environmental Noise Guidelines i en svensk kontext (naturvardsverket.se)

Bättre ergonomi i vårdsektorn

Implementering av en ny guide för säkra personförflyttningar - Charlotte Wåhlin och Sebastian Buck, AMM Linköping

Personförflyttningar är ett område där skaderisken är stor för både vårdpersonal och vårdtagare.

Sedan 2019 har Charlotte, Sebastian och forskargruppen ett speciellt fokus på säkrare personförflyttningar genom forskningsstudien "Patient and Workers Safety Study" (PAWSS).

Forskargruppen fick uppdraget av Myndigheten för arbetsmiljökunskap att skriva en forskningsbaserad guide om säkra personförflyttningar. Den lanserades december 2022.

Vid vårmötet presenteras guiden som består av två delar.

I den första delen ges en bakgrund till området och förutsättningar som behövs för säkra personförflyttningar.

Den andra delen är praktiskt inriktad och beskriver en arbetsprocess. Under 2023 implementeras guiden och dess arbetssätt i en randomiserad studie för säkra personförflyttningar. I studien deltar arbetsplatser, vid vårdavdelningar och vårdboenden runtom i Sverige.

Kirurgers belastning: hjälper prismaluppar? - Magnus Kjellman, kirurg, KS

Hygieniska gränsvärden

EU:s arbete med hygieniska gränsvärden - Linda Schenk, IMM, KI

Min forskning handlar om hur vi identifierar, bedömer och hanterar kemiska risker. Jag är intresserad av alla aspekter av riskhanteringen, allt från regulatoriska beslut och expertgruppsbedömning till hur individer resonerar och agerar i relation till kemiska risker.

Mitt huvudfokus har varit kemiska risker i arbetsmiljön, till exempel hur hygieniska gränsvärden sätts av våra myndigheter och hur de används på arbetsplatser.

Kriteriedokument på gång hos Nordiska expertgruppen (NEG) - Gunnar Johanson, IMM, KI

My research interests cover several areas in toxicology, toxicokinetics and health risk assessment, all the way from indoor air quality over work place exposure to chemical disasters and from experimental studies in vitro with Zebrafish embryos and cell cultures to studies in vivo with human volunteers. Much focus is on experimental studies and computer modeling of dermal and inhalation exposures and on acute effects of inhaled chemicals. For example, we were the first to show that skin penetration of certain organic solvents (glycol ethers) increases following dissolution in water and that the uptake of vapors of these solvents is far higher than that via inhalation uptake.

I have served in various expert groups, including the Swedish Criteria Group for OELs (vice chair), the EU SCOEL committee (vice chair), the EU-LCI working group and the AEGL committee. Since 1999, I chair the Nordic Expert Group for Criteria Documentation of Health Risks from Chemicals (NEG).

I received a PhD in toxicology at Karolinska Institutet 1988 and became professor of occupational toxicology and risk assessment at the same institute 1999.

När det saknas riktvärden för omgivningsmiljö - Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker, Arbets- och miljömedicin Göteborg, och Mathias Holm, överläkare och docent, Arbets- och miljömedicin Göteborg

Det händer relativt ofta att vi inom miljömedicin får frågor om hälsoriskbedömningar av ämnen där det saknas rikt- eller gränsvärden för omgivningsmiljön. Ibland handlar det om industriutsläpp av lösningsmedel som har ett hygieniskt gränsvärde för arbetsmiljön.

Vi har på senare tid i flera fall ombetts att ge våra synpunkter på riskbedömningar där man på ett schablonmässigt sätt skapat ett riktvärde för omgivningsmiljön genom att dividera det hygieniska gränsvärdet med en faktor, vanligen 100 eller 1000. Med hjälp av spridningsmodellering har halter i omgivningsluften beräknats och sedan jämförts med det framräknade värdet som brukar benämnas ”lågrisknivåvärde” eller ”omgivningshygieniskt riktvärde”. Men är det oproblematiskt att utifrån hygieniska gränsvärden för arbetsmiljön schablonmässigt skapa riktvärden för omgivningsmiljön?

Vi har även fått frågan hur aktörer inom området bör göra riskbedömningar om det saknas riktvärden. Och behöver man alltid ha ett riktvärde att jämföra med? Vi vill bjuda in till en diskussion om dessa frågor.

Ett hållbart arbetsliv från start till mål (del 2)

Panelsamtal med Daniel Falkstedt, Henrik Strohmeyer, Jenny Selander, Maria Albin och Marina Jonsson.