Arbetsanpassning och arbetsskada
Arbetsgivaren har ansvar att anpassa arbetet vid nedsatt arbetsförmåga, vilket kan förebygga risken för skador och ohälsa till följd av arbetet, men också vara en åtgärd för återgång i arbete. Vid skada eller sjukdom som har uppkommit eller förvärrats av arbetet ska en anmälan göras av arbetsgivaren.
Arbetsanpassning
I de fall där ohälsa har uppstått har arbetsgivaren även ansvar för efterhjälpande insatser i form av arbetsanpassning. Med arbetsanpassning menas en individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska eller sociala arbetsmiljön, för att en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga ska kunna fortsätta sitt arbete, eller återgå i sitt arbete efter sjukskrivning. Det kan alltså handla om anpassningar i ett tidigt skede för att kunna fortsätta arbeta utan risk för skador och ohälsa eller som en del i att en medarbetare som är sjukfrånvarande snabbare ska kunna komma tillbaka i arbete. Mer om ansvar och insatser finns definierat i Föreskriften om Arbetsanpassning AFS 2020:5. Läs hela föreskriften på Arbetsmiljöverkets hemsida (av.se).
Arbetsanpassningarna behöver vara individuellt anpassade och kan behöva justeras efter hand, de kan också behöva omfatta både fysiska, psykiska och organisatoriska aspekter. Även om man har en fysisk skada kanske det inte räcker med en anpassning av den fysiska arbetsmiljön, utan även psykiska eller organisatoriska anpassningar krävs. En medarbetare med ryggsmärta kanske förutom att inte kunna lyfta tungt även är i behov av extra pauser på grund av smärta, eller förändrade arbetstider om smärtan till exempel är värre på morgonen. Det är dock viktigt att en individuell arbetsanpassning inte leder till ökade risker för övriga medarbetare.
Exempel på arbetsanpassningar:
- Fysiska: Tillföra ett hjälpmedel, till exempel en anpassad stol för ett stående arbete.
- Psykiska/kognitiva: Ge arbetstagaren ökad kontroll över upplägget av arbetet.
- Organisatoriska: Förändra schemat för att till exempel inte behöva arbeta tidigt på morgonen eller sent på kvällen eller sätt av mer tid för att kunna utföra arbetsuppgiften.
Mer om arbetsanpassning
Arbetsmiljöverket har utvecklat en vägledning för hur man kan gå tillväga för att arbeta med arbetsanpassning. Här står bland annat vem som bör göra vad, att man som arbetsgivare kan söka ekonomiskt bidrag från Försäkringskassan för stöd i arbetsanpassningsarbetet och fler exempel på vad arbetsanpassningar kan innebära. Läs mer i vägledningen på Arbetsmiljöverkets hemsida (av.se).
Även Sunt arbetsliv, som drivs gemensamt av fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona beskriver hur man på olika sätt kan anpassa arbetet vid nedsatt arbetsförmåga. Läs mer i "prehabguiden" på Sunt Arbetslivs hemsida (suntarbetsliv.se).
Arbetsskada – om skadan eller sjukdomen har samband med arbetet
Med arbetsskada menas skada eller sjukdom som har uppkommit, eller förvärrats på grund av arbetet. Begreppet arbetsskada kan delas upp i Arbetsolycka och Arbetssjukdom.
Arbetsolycka
En arbetsolycka innebär en olycka som inträffat på arbetsplatsen eller på annan plats där den skadade varit i arbete. Arbetsolyckan kan vara allvarlig eller mindre allvarlig. För att en händelse ska räknas som ett olycksfall ska förloppet vara kortvarigt och uppkommit i samband med en särskild händelse. Arbetsskadeanmälan ska göras av arbetsgivaren i samråd med skyddsombud och den drabbade.
Arbetssjukdom
Med en arbetssjukdom menas sjukdom som beror på skadlig inverkan i arbetet under längre tid. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar hälsan ogynnsamt, som till exempel tunga lyft eller ensidigt arbete där muskel- eller ledbesvär uppstått som följd. För arbetssjukdomar gäller också att arbetsskadeanmälan ska göras av arbetsgivaren i samråd med skyddsombud och den drabbade.
Läs mer på Försäkringskassans hemsida (forsakringskassan.se) om vilka ersättningar som kan vara aktuella att söka, och hur en anmälan om arbetsskada går till.
Foto: Andrey Popov/Most Photos