I projektet AMOSH undersöker forskarna hur hälsan hos svenska lager- och transportarbetare påverkas av algoritmisk arbetsledning. Intervjuer har nu genomförts med arbetstagare, chefer och fackliga representanter. Resultaten visar på risker som låg kontroll, högt tempo och övervakning men också att ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan vara en viktig positiv faktor. Projektet är ett samarbete mellan Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Karolinska Institutet.
− Det har gjorts en del forskning om algoritmisk arbetsledning men då handlar det ofta mer om sociologiska teorier kring samhällsomvälvningar, om hur arbetskvaliteten försämras eller hur yrken utarmas. Men vi vill undersöka hur människorna på de här arbetsplatserna faktiskt mår! Blir det en försämring av arbetsmiljön? Leder det till mer risker i arbetsmiljön som faktiskt får en effekt på arbetstagarnas hälsa? Finns det fördelar och i så fall vilka, säger Karin Nilsson, doktorand på Enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet och psykolog på CAMM.
Algoritmisk arbetsledning (Algorithmic management på engelska) innebär att datorprogram, eller datoralgoritmer, används för att organisera, planera, och fördela arbetsuppgifter och övervaka och utvärdera arbetsprocesser. Syftet är att effektivisera arbetsprocesser och resursanvändning, vilket kan leda till ökad produktivitet och bättre resultat. Systemen kan vara mer eller mindre intelligenta.
Varför arbetstagare inom just lager och transport?
− Algoritmisk arbetsledning används alltmer och inom allt fler branscher och yrken i Sverige men inom transport och lager är det väldigt vanligt redan idag. De gör dem till väldigt relevanta branscher att undersöka, säger Karin Nilsson.
Forskarna i AMOSH-projektet kommer att studera hur den här typen av system påverkar den arbetsrelaterade hälsan hos arbetstagarna genom att titta på olika möjliga effekter, såsom upplevd psykisk ohälsa, arbetsolyckor och smärta i kroppen, till exempel förslitningsskador. De kommer också att undersöka vilka framgångsfaktorer som finns för en lyckad implementering* av algoritmisk arbetsledning. Kunskap som sen kommer kunna användas som beslutsunderlag för verksamheter som funderar på att införa den här typen av system.
Projektet är uppdelat i två faser där fas ett nyligen har avslutats. I denna fas har forskarna intervjuat dels representanter från arbetsgivarorganisationer och fackföreningar, dels chefer, skyddsombud, tekniker, arbetstagare och fackliga representanter på två olika företag inom lager och transport.
− Det här är ju ett område som det har forskats väldigt lite kring, så intervjuerna var ett sätt för oss att lära oss mer och få bättre inblick i hur det ser ut i Sverige kring algoritmisk arbetsledning, hur det fungerar ute på företagen och vad till exempel facken har sett vad gäller arbetsmiljön, säger Karin Nilsson.
Resultatet från intervjuerna kommer att ligga till grund för en enkät som ska skickas ut till arbetstagare inom lager och transport.
Som ett resultat av intervjuerna kunde forskarna identifiera flera olika möjliga risker arbetsmiljön, däribland låg kontroll* över arbetet, högt tempo, standardisering –arbetstagarna upplevde att arbetsuppgifterna blev mer monotona och krävde mindre kompetens hos den som utförde dem – och att arbetstagarna kände sig konstant övervakade av systemet. Fackföreningarna beskrev också en form av “funktionsglidning”, där data som samlats in ett syfte, till exempel för att redovisa transportchaufförernas bränsleanvändning, börjar användas av chefer för att kontrollera att chaufförerna arbetar på önskat sett. En form av övervakning och användning av arbetstagarnas data som de inte fått godkänt för.
I intervjuerna blev det också tydligt att arbetstagarna på de två olika företagen som ingick i undersök ingen beskrev sin arbetssituation och hur de såg på det algoritmiska systemet på väldigt olika sätt. På det ena företaget var de mycket mer missnöjda än på det andra.
− Vi tror att det i alla fall delvis kan förklaras av hur företagen var organiserade. På företaget med de nöjdare arbetstagarna fanns ett väl fungerande samarbete mellan fackföreningar och arbetsgivare som inte fanns på det andra företaget. De jobbade mycket med systematiskt arbetsmiljöarbete och det var väl integrerat i företagets processer. I alla beslut som rörde tekniken involverades fack och arbetstagare, säger Karin Nilsson.
− Det kan ju så klart också finnas fler förklaringar och vi behöver mer data som är systematiskt insamlad där vi jämför grupper för att egentligen kunna uttala oss om någonting. Det är den datan vi samlar in igenom vår enkätundersökning i nästa fas i projektet. Då hoppas vi till exempel kunna göra jämförelser mellan arbetsplatser med stark algoritmisk arbetsledning och de som kanske inte har någon eller en väldigt begränsad sådan.
Två vetenskapliga artiklar baserade på resultat från intervjuerna kommer att publiceras under vinter/våren 2024.
AMOSH står för Algorithmic Management and Organizational Safety and Health. Projektet är AFA-finansierat och bedrivs av Centrum för arbets- och miljömedicin i samarbete med Arbetsmedicinska enheten, Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet (ki.se) under 2022-2025.
Foto: Most Photos
Publicerad 2024-01-05
