BAMSE-projektet har ökat kunskapen om allergi och astma i över 25 år

Idag släpper Centrum för arbets- och miljömedicin jubileumsrapporten "Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet - Viktiga resultat och dess betydelse ur ett folkhälsoperspektiv". Rapporten ger en översikt över forskningsprojektet BAMSE:s bidrag till kunskapen om allergisjukdomar och deras orsaker hos barn och unga.

- BAMSE-projektet har gett oss en mängd viktig kunskap om riskfaktorer för att utveckla allergi, astma och andra hälsoeffekter hos barn, ungdomar och unga vuxna. Resultaten från projektet har stort vetenskapligt värde och vi ser att BAMSE kommer fortgå under många år framöver och fortsätta ge ny kunskap som kan användas i arbetet för en mer jämlik folkhälsa i Region Stockholm, säger Theo Bodin, verksamhetschef för Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) inom Region Stockholm.

Betydelsefulla forskningsfynd

Några exempel på forskningsresultat från BAMSE-projektet genom åren:

• Att utsättas för högre nivåer av luftföroreningar från trafiken under första levnadsåret är kopplat till sänkt lungfunktion i skolåldern som kvarstår upp i tonåren och även ung vuxen ålder.
• Forskare inom BAMSE-projektet var bland de första i världen som kunde klargöra om ett testresultat som visar en reaktion mot jordnöt är tecken på en korsallergi mot björkpollen med lindrigare symtom eller en betydligt allvarligare allergi mot jordnöt.
• Amning i minst fyra månader kan minska risken för astma och eksem.
• Att äta fisk regelbundet under småbarnsåren kan minska barnets risk för allergisjukdom.
• Rökning under graviditeten ökar risken för astma hos barnet även om mamman slutar röka vid barnets födelse.
• Rökning leder också till DNA-förändringar hos barnet, och dessa förändringar kan kvarstå under hela uppväxten.
• Ungdomar med astma har sämre skolresultat jämfört med ungdomar utan astma.
• Exponering för luftföroreningar kan öka risken för covid 19-infektion hos unga vuxna

Det här är BAMSE-projektet

BAMSE-projektet är ett pågående forskningsprojekt där drygt 4000 deltagare följts från spädbarnsåldern upp till ung vuxen ålder med start 1994. Data har samlats in genom återkommande enkäter och kliniska undersökningar. Det ursprungliga syftet var att undersöka riskfaktorer för utveckling av astma och allergisjukdom. Över tid har syftet utökats till att också inkludera andra folksjukdomar såsom övervikt, hjärt-kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det har också gjorts en specifik uppföljning för att undersöka riskfaktorer och konsekvenser av covid-19-sjukdom. Projektet har hittills resulterat i över 40 doktorsavhandlingar och mer än 300 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Bokstäverna i BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi.

Ett samarbetsprojekt

BAMSE är ett samarbetsprojekt mellan Region Stockholm och Karolinska Institutet, vilket är en viktig faktor bakom projektets framgång. Det långvariga stödet från Region Stockholm har möjliggjort stabilitet och kontinuitet, och underlättat genomförandet av regelbundna uppföljningar över lång tid. Samarbetet med forskare från Karolinska Institutet har gjort att upptäckter från BAMSE nått ut internationellt och lett till viktiga insikter om miljö och hälsa under uppväxten.

Vad händer framåt?

Det finns flera frågeställningar som kan bli aktuella att undersöka inom ramarna för BAMSE-projektet i framtiden. Några exempel är att undersöka vad som kan påverka att vissa personer växer ur sin allergi, att hitta nya biomarkörer för allergi och astma och studera om astma och allergisjukdom påverkar arbete och hälsa. I framtiden är förhoppningen att även kunna inkludera deltagarnas barn i studien.

Läs mer om BAMSE-projektet på ki.se

Foto: Derek Finch/Unsplash  

Publicerad 2023-02-22

Senast ändrad 2024-03-11