Eftertraktad specialiseringstjänstgöring för företagsläkare

Det är brist på företagsläkare i Sverige men att utbilda specialister i Arbetsmedicin är kostsamt och de nödvändiga praktikplatserna på arbets- och miljömedicinska kliniker är få. Lars Hansson är en av läkarna som fått möjligheten att gå den nya specialistutbildningen i Arbetsmedicin som infördes 2015.

Lars Hansson har jobbat heltid som läkare på en företagshälsa i sammanlagt fem år. I februari i år blir han färdig med sin sex månader långa praktik vid den Arbets- och miljömedicinska patientmottagningen i Stockholm och kan kalla sig specialist i Arbetsmedicin. Det är inte ett absolut krav från företagshälsovården att man har den här specialistkompetensen för att kunna jobba där som läkare men det är givetvis ett önskemål.

– Ska man jobba som företagsläkare så tycker jag att det är viktigt att vara specialist inom sitt område. Jag kommer att jobba i kanske tjugo år till och då behöver jag ha god kunskap i frågor som rör arbetsmiljö. Här på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), som patientmottagningen är kopplad till, erbjuds fördjupade specialkunskaper som man inte får genom att bara jobba på en företagshälsa, säger Lars Hansson.

Tilläggsspecialitet med kortare ST

Specialiteten Arbetsmedicin är en så kallad tilläggsspecialitet som infördes under 2015 enligt Socialstyrelsens nya regler för specialiseringstjänstgöring (ST). Istället för de fem år som ingår i en basspecialitet så krävs två och ett halvt års ST, varav cirka två år på en företagshälsa och fyra till sex månader på en arbets- och miljömedicinsk klinik. För att kunna söka utbildningen krävs att man redan har en klinisk specialistutbildning. Företagsläkarutbildningen utgjordes tidigare av en kortare tilläggsutbildning alternativt fem års utbildning i basspecialiteten Arbets- och miljömedicin.

– Den nya specialiteten har mindre betoning på miljömedicin och allmän miljö och mer fokus på det som företagshälsovården arbetar med, till exempel arbetsorganisation och bedömning av arbetsförmåga, säger Lena Hillert, överläkare och studierektor för läkare som gör sin ST på CAMM.

Det är brist på läkare inom företagshälsovården i Sverige och att utbilda specialister inom området innebär vissa utmaningar. Dels ekonomiskt, eftersom företagshälsovården idag måste finanisera sig själv och det innebär stora kostnader att ha en medarbetare under utbildning under en lång period. Dels på grund av det begränsade antalet arbets- och miljömedicinska kliniker i Sverige.

– Det finns bara åtta arbets-och miljömedicinska kliniker i Sverige vilket gör att vi inte har kapacitet att utbilda så många åt gången. Hur många vi tar emot här på CAMM beror på hur stor möjlighet vi har att erbjuda arbetsuppgifter och handledning. Just nu har vi två läkare från företagshälsovården här på arbetsmedicinsk praktik varav Lars är den ena, förklarar Lena Hillert.

Annan typ av patienter

– Tanken med min praktik här är att jag ska se och lära av ett antal patientfall. När man diskuterade hur den här specialiteten skulle utformas fanns tydliga önskemål från de arbets- och miljömedicinska klinikerna om att praktiken inte fick bli kortare än sex kalendermånader för att man skulle hinna följa tillräckligt många patientfall från början till slut. Det har varit en mycket värdefull placering för mig, säger Lars Hansson.

På CAMM:s arbets- och miljömedicinska mottagning möter Lars Hansson en helt annan typ av patienter än i sitt jobb på företagshälsovården. Arbetssättet är också ett helt annat.

– Här på CAMM utreder man vilka typer av exponeringar som patienten haft i sitt arbete och undersöker om exponeringen har något samband patientens hälsobesvär. Det är färre patienter än vad jag är van vid från företagshälsovården och det finns möjlighet att gå på djupet med varje patient. En annan sak jag tar med mig härifrån är att jobba evidensbaserat – det vill säga att utgå ifrån vetenskapligt bevisade metoder och kunskap, säger Lars Hansson.

Oberoende expertresurs

Han förklarar att man inom företagshälsovården jobbar mer lösningsorienterat, till exempel med rehabiliteringsärenden där det gäller att få tillbaka patienten i arbetsuppgifter som fungerar utan att hälsobesvären återkommer. Syftet är att utgöra en oberoende expertresurs för att hjälpa både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivaren kan kontakta företagshälsovården om en arbetstagares arbetsförmåga har sjunkit och få hjälp och stöd för att återställa arbetstagarens hälsa. Ofta handlar det idag om någon typ av stressrelaterad psykisk ohälsa hos en individ eller grupp.

– Det finns ett uttalat mål inom företagshälsovården att jobba mer förebyggande och hälsobefrämjande men idag jobbar vi fortfarande mycket med rehabilitering. Tanken är att vi framöver ska kunna komma in mycket tidigare i processen och utbilda och ge råd hur man skapar en hälsosam arbetsmiljö INNAN det börjar lysa rött och människor blir sjuka, säger Lars Hansson.

 

Text och foto: Sarah Wiklund