Framgångsfaktorer, viktig ny kunskap och framtiden – en intervju med två forskare från BAMSE-projektet

BAMSE-projektet, ett forskningsprojekt som drivs gemensamt av Region Stockholm och Karolinska Institutet, har bidragit med viktig kunskap kring allergi och dess orsaker i snart 30 år. Projektet har legat till grund för över 40 doktorsavhandlingar och mer än 300 artiklar i vetenskapliga tidskrifter, siffror som hela tiden växer. Men hur startade det? Och vad är det som har gjort att projektet levt så länge och blivit så framgångsrikt? Om det och mer berättar Göran Pershagen, en av BAMSE-projektets grundare, och Erik Melén, nuvarande huvudprojektledare för BAMSE. Båda är professorer vid Karolinska Institutet.

BAMSE-projektet är ett pågående forskningsprojekt där drygt 4000 deltagare följts från spädbarnsåldern upp till ung vuxen ålder med start 1994. Data har samlats in genom återkommande enkäter och kliniska undersökningar. Det ursprungliga syftet var att undersöka riskfaktorer för utveckling av astma och allergisjukdom. Över tid har syftet utökats till att också inkludera andra folksjukdomar såsom övervikt, hjärt-kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det har också gjorts en specifik uppföljning för att undersöka riskfaktorer och konsekvenser av covid-19. Bokstäverna i BAMSE står för Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi.

Göran Pershagen är epidemiolog och professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet. Han grundade BAMSE-projektet tillsammans med barnläkarna och allergispecialisterna Magnus Wickman och Lennart Nordvall, och jobbade i många år som delprojektledare i BAMSE.

Du är en av tre läkare som grundade BAMSE-projektet för nu snart 30 år sen. Varför behövdes ett forskningsprojekt som BAMSE?

Göran:

- I början av 90-talet blev det alltmer klart att förekomsten av allergi ökade, särskilt hos barn. Det hade gjorts flera så kallade tvärsnittsstudier runtom i världen där forskarna hade tittat på förekomst av astma, hösnuva och eksem men tvärsnittsstudier lämpar sig inte för att analysera orsakssamband. Den snabba ökningstakten gjorde klart att det måste handla om saker som hade med livsstil och miljö att göra men i övrigt så kunde forskarna egentligen bara spekulera om orsakerna. Dessutom var de studier som gjorts ofta inriktade på riskgrupper, vilket innebar att resultaten inte kunde generaliseras till hela befolkningen. Vi ville ta reda på orsakerna till astma och allergi för att kunna föreslå effektiva förebyggande åtgärder. För att det ska vara möjligt att dra slutsatser om orsakssamband som dessutom är relevanta för en hel befolkning krävs studier som är stora, befolkningsbaserade och longitudinella. Ett longitudinellt studieupplägg innebär att undersökningsdeltagarna följs under en lång tid vilket också gör att information om exponeringar kan samlas in innan deltagarna insjuknar, vilket är centralt. Idén till BAMSE-projektet föddes 1991 och i början av 1994 startade rekryteringen av nyfödda barn till det som blev BAMSE-kohorten*. Vi var först i Europa med att lägga upp en sådan här stor studie bland nyfödda som studerade astma och allergiutveckling och dess orsaker hos barn.

Erik Melén är professor i pediatrik vid Karolinska Institutet. Erik tog över som huvudprojektledare för BAMSE-projektet efter Magnus Wickman år 2014.

Hur kom det sig att du blev intresserad av att jobba med BAMSE-projektet?

Erik:

- Mitt intresse för allergiforskning väcktes under en resa till USA 1996, som jag gjorde i samband med min läkarutbildning för att få erfarenhet från forskning. Jag kom till ett väldigt bra laboratorium i Charlottesville i Virginia, som höll på med kackerlacksallergi och blev väldigt fascinerad. Varför blir man allergisk, mot vilka ämnen och så vidare. Och kan man verkligen bli allergisk mot kackerlackor? Så där och då väcktes mitt intresse för allergiforskning. Sen när jag om tillbaka till Sverige kom jag i kontakt med Magnus Wickman och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och kunde fortsätta med forskningen parallellt med läkarstudierna. Så det var så det började. Under 2001 blev jag registrerad som doktorand vid Centrum för Allergiforskning och så småningom doktorerade jag och gjorde sedan en postdok* i USA men det var alltid självklart att jag skulle komma tillbaka till en så spännande och väl fungerande forskning med så stora utvecklingsmöjligheter.

BAMSE-projektet är framgångsrikt på många olika sätt, bland annat när det handlar om att få forskningsanslag, om att få artiklar publicerade i ansedda vetenskapliga tidskrifter och också när det gäller att rekrytera doktorander och andra medarbetare. Projektet har också ett mycket gott anseende utomlands och är en eftertraktad samarbetspart i internationella projekt. Vilka tror ni är de främsta förklaringarna till det här?

Erik:

- En av de största framgångsfaktorerna har varit att vi har haft så otroligt fina data med hög kvalitet på ett tillräckligt stort antal individer som är representativa för den här populationen, det vill säga personer som föddes i olika delar av Stockholm på mitten av 90-talet.

Göran:

- BAMSE-projektet är sannolikt det forskningsprojekt som har haft det minsta bortfallet och den längsta uppföljningstiden om man jämför med liknande forskningsprojekt. Så vi har kunnat följa de här barnen som föddes vid mitten av nittiotalet ända upp till 25-årsåldern utan särskilt stora bortfall, vilket är oerhört värdefullt. I många andra liknande projekt så har man inte riktigt orkat med den här långa uppföljningen. Det har inte funnits pengar och kanske bortfallet har varit större och ju större bortfall desto mindre säker kan man vara på slutsatserna om samband och även om förekomst av allergi. En avgörande orsak till att vi har lyckats här och att vi också har så bra ordning på våra data är stödet ifrån Region Stockholm, som har varit en ryggrad under hela tiden. Det har inneburit att vi under hela projektets gång har kunnat ha det så kallade BAMSE-sekretariatet på Centrum för arbets- och miljömedicin, som har gett oss stabilitet över tid.

Erik:

- Jag håller helt med om att den här långsiktiga satsningen från Regionen och CAMM (Centrum för arbets- och miljömedicin) och från Karolinska Institutet har varit central. En annan framgångsfaktor har varit att vi har lyckats ha flera generationer forskare i BAMSE-projektet. Magnus, Göran och Lennart startade studien då för 30 år sedan och nu har nästa generation forskare tagit över men stödet från Göran, Magnus och många andra seniora forskare som har drivit och forskat i projektet har ju varit helt centralt för möjligheterna att bygga vidare på BAMSE-kohorten och utveckla den. Den kontinuiteten och den stabiliteten har också gjort att vi vågat göra nya satsningar.

Apropå nya satsningar. Från början var syftet med BAMSE-projektet att undersöka allergi, astma och luftvägsbesvär. Det syftet har nu utökats till att också inkludera andra folksjukdomar som övervikt, hjärt-kärlsjukdom och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) och nu senast covid-19. Berätta mer om tankarna bakom det.

Erik:

- Det är någonting som jag är fantastiskt stolt över som projektledare, att vi har kunnat följa med och utveckla projektet med nya frågeställningar och kunnat använda BAMSE som en plattform för utvidgade frågeställningar kring det som är mest relevant här och nu. Det tydligaste exemplet är ju i samband med covidpandemin. Vi insåg väldigt tidigt på vårkanten 2020 att i och med att vi precis avslutat 24-årsuppföljningen för ett halvår sedan så hade vi ju data på flera tusen unga vuxna personer, inklusive biologiska prover, resultat på lungfunktionstester, data på exponering för luftföroreningar och livsstil och så vidare. Helt färska data insamlade precis innan pandemin slog till. Så vi inser att vi har en unik möjlighet att jämföra före och efter. Hur påverkas livsstilen under pandemin? Hur är det med astma och allergier, med lungfunktionen? Och hur är det med immuniteten i en sådan här del av befolkningen och hur utvecklas den? Det är en otrolig styrka att vi har kunnat och vågat hoppa på nya frågeställningar och ändå aldrig tummat på kvalitet och naturligtvis inte heller på etik och ansvar gentemot studiedeltagare och anslagsgivare.

- En viktig faktor när det gäller att utvidga syftet till nya typer av frågeställningar är ju dock att det måste finnas kompetens för att genomföra forskning med andra utfall eller annan typ av exponering. Vi är ju en relativt stor grupp av forskare inom BAMSE-projektet- det är säkert 25-30 forskare som är involverade på olika sätt - så vi har en väldigt bred kompetens inom många olika områden men vi är så klart inte experter på allt. Nyckeln här är att vara öppen för samarbete och att samarbeta med ledande forskare inom andra fält och att vi har den här datan som håller så hög kvalitet gör BAMSE-projektet till en väldigt attraktiv samarbetspartner internationellt.

Göran:

- Och även om BAMSE-kohorten är relativt stor med många studiedeltagare så finns det frågeställningar som man ändå inte kan besvara i bara BAMSE utan där måste man samarbeta internationellt. Vi har varit ledande och drivande när det gäller vissa typer av vetenskapliga frågeställningar men vi måste också vara generösa och låta andra leda och utnyttja våra data.

Det har gjorts oerhört mycket spännande forskning inom BAMSE-projeket genom åren, men finns det några resultat som ni tycker är lite extra viktiga?

Göran:

- Ett resultat som jag tycker är både oerhört viktigt och faktiskt också lite överraskande är de starka samband vi har hittat mellan exponering för luftföroreningar och lungfunktion. Vi har alltså sett att exponering för högre nivåer av luftföroreningar från trafiken under barnets första levnadsår är kopplat till sänkt lungfunktion i skolåldern och även i ung vuxen ålder. Det här är extra intressant eftersom vi har förhållandevis låga nivåer av luftföroreningar i Sverige och Stockholm. Det är inte så svårt att tänka sig att det blir effekter i Indien eller Kina där luftföroreningarna når skyhöga nivåer, men det är mer intressant, vetenskapligt och när det gäller gräns- och riktvärden, hur sambanden ser ut vid förhållandevis låga exponeringsnivåer.

Erik:

- Jag håller med och jag är också fortfarande lite överraskad över de starka samband vi ser med luftföroreningar, givet då igen att halterna var ganska låga. Förra våren kunde vi också visa att även den här kortvariga exponeringen som man utsätts för varje dag påverkar inte bara risken för astma och försämrad lungfunktion utan också risken för att bli sjuk i covid! Ju högre halter man utsätts för desto större risk för att insjukna i covid.

- Det här är verkligen viktig kunskap. Som jag ser det så är vi nu där med luftföroreningar där vi kanske var med cigaretter och tobaksrök för ett antal år sedan. Att vi förstår att all exponering potentiellt kan vara skadlig eller ha negativa hälsoeffekter och det gäller då särskilt tidigt i livet. Därför måste vi jobba mot att reducera nivåerna så mycket som möjligt. Det här är ju jätteviktiga budskap för samhället i stort, men kanske särskilt för beslutsfattare och till exempel stadsplanerare.

- Jag har jobbat mycket med lungornas utveckling, lungfunktion och lungsjukdomar och där har vi också gjort flera viktiga studier där vi har kunnat se betydelsen av ifall man har astma eller återkommande infektioner för hur lungorna utvecklas senare. Vi har då också sett tecken på att kronisk obstruktiv lungsjukdom, alltså KOL, faktiskt börjar väldigt tidigt. Att det går att se påverkan på lungfunktionen som påminner om KOL redan hos barn och ungdomar och det är något som är väldigt viktigt att förstå - att kroniska sjukdomar hos vuxna inte bara är en fråga för vuxna. Då är det för sent att börja tänka förebyggande insatser!

- Jag vill också säga något om allergidiagnostik, som var Magnus Wickmans stora område och där vi inom BAMSE-projektet gjort banbrytande insatser och fynd. Med hjälp av modern molekylär allergologi var forskare inom BAMSE-projektet bland de första i världen som kunde klargöra om ett allergitestresultat som visar på en reaktion mot jordnöt var förknippat med samtidig björkpollenallergi, vilket innebär att testpersonen har en så kallad korsallergi som vanligen ger lindriga symptom, till skillnad från äkta jordnötsallergi som kan vara livshotande.

Nu har vi pratat om det förflutna och vi har pratat om nuet: Men vad händer inom BAMSE-projektet i framtiden? Vilka frågeställningar planerar ni att gå vidare med?

Erik:

- Vi har fått ett stort anslag från Vetenskapsrådet och har nu möjlighet att göra en ny uppföljning av våra deltagare med frågeformulär och även blodprovstagning i hemmet. Det har vi börjat förbereda och vi siktar på en att enkätutskick och provtagning kommer att ske senare i höst. Vi kommer också fortsätta att vidga våra frågeställningar. Vi är självklart fortfarande jätteintresserade av astma och allergier men det finns flera andra viktiga områden som vi också vill undersöka, till exempel övervikt, kardiovaskulär sjukdom och mental hälsa. Vi kommer också att fortsätta med covid och titta på konsekvenserna och följdeffekterna av pandemin. Särskilt hur människor faktiskt mår nu efter pandemin och om det är många som till exempel har tecken till postcovid. Det som är otroligt spännande där och som vi kommer utveckla är insamlingen av biomarkörer*. Att med ett enkelt blodprov kunna fånga hundratals kanske tusentals olika biomarkörer och analysera dem för att kunna förstå om personerna i fråga har tecken till inflammation, infektion eller andra processer som potentiellt kan kopplas till senare sjukdom eller ohälsa. Och där samarbetar vi med kollegor på Karolinska Institutet men också med KTH och SciLifelab.

Göran:

 -Insamlingen av biomarkörer tycker jag jätteviktig. Våra undersökningsdeltagare är ju fortfarande unga så vi förväntar oss inte hjärtinfarkter eller uttalad åldersdiabetes eller något sådant men däremot så kan man via biomarkörer se tidiga tecken till en störd ämnesomsättning. Det är viktigt att kunna fånga upp det och ställa det i relation till livsstils- och miljöfaktorer och även till vad som har hänt långt bak i tiden under barndomen och där har vi ju unika möjligheter. Vi har ju blodprov, biologiska prov, sparade på de här individerna från 4 årsålder, vilket gör det möjligt att gå tillbaka och jämföra med biomarkörer som samlas in senare.

Erik:

- Ett annat framtida forskningsområde i BAMSE-projektet är kopplingen mellan arbete och hälsa och vi planerar att utöka de exponeringar vi tittar på så att vi också kan undersöka hur exponeringar i arbetslivet påverkar hälsan. Här är ju CAMM experter, så det känns jättespännande.

Ny rapport - Ett kvartssekel med BAMSE

Centrum för arbets- och miljömedicin har nyligen publicerat jubileumsrapporten ”Ett kvarts sekel med BAMSE-projektet. Viktiga resultat och dess betydelse ur ett
folkhälsoperspektiv”. I rapporten hittar du bland annat mer information om BAMSE-kohorten (studiedeltagarna) och om de datainsamlingar som har gjorts genom åren men också en sammanfattning av viktiga forskningsfynd och deras betydelse för folkhälsan. Länk till rapporten hittar du till höger på sidan (dator)/härunder (mobil).

Text/Intervju: Sarah Wiklund
Foto Erik Melén: Stefan Zimmerman/Karolinska Institutet

Publicerad 2023-03-16

Senast ändrad 2024-03-11