Hur påverkar trångboddhet barns hälsa och skolgång?

Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) har påbörjat en studie som ska öka kunskapen kring trångboddhet och dess effekter på barns hälsa och skolgång genom intervjuer med bland annat lärare.

 Trångboddheten har ökat på senare tid, framförallt i storstäderna. Huvudsakligen är det familjer i utsatta områden som berörs. Trångboddhet kan ha flera negativa effekter på människors hälsa. Bland annat leder det sannolikt till ökad smittspridning, det påverkar människors psykiska hälsa negativt och det försvårar (trångbodda) barns skolgång. Få studier har trots det publicerats om trångboddhet vilket betyder att behövs mer kunskap, också om situationen i Stockholms län där CAMM verkar. Framförallt saknar vi en sammanställning av de olika perspektiv som sannolikt finns hos olika aktörer inom länet som ser problematiken och vill bidra med sina erfarenheter. Mot den här bakgrunden har vi på CAMM i samarbete med Transkulturellt Centrum inlett ett projekt där vi intervjuar personer från olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med problematiken kring barn och trångboddhet.

Intervjuar pedagoger, skolsköterskor och poliser

Genom intervjuerna vill vi samla kunskap om trångboddhetens effekter på barn och ungdomars hälsa och miljö, både den fysiska, psykiska och sociala. Exempel på yrkesgrupper som intervjuas är förskolepedagoger, socialtjänst, lärare, skolsköterskor, miljöinspektörer och poliser. Eftersom vi också kommer att hänsyn till att byggnader och bostäder kan få skador som orsakas av trångboddhet kommer vi även att intervjua personer från fastighetsbranschen.

Viktigt underlag för framtida insatser

Resultaten kommer publiceras i en rapport som om effekterna av trångboddhet på barns hälsa och skolgång och som kan bli ett viktigt kunskapsunderlag för framtida insatser. Målet är också att bidra till att det bildas nätverk kring trångboddhet där länets kommuner men även privata och ideella aktörer ingår.

 

Text: Johnny Lorenzten

Publicerad 2018-10-01