Hur påverkas stockholmarna av minskat flygbuller under covid-19 pandemin?

I en ny stor enkätstudie vill Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) ta reda på hur minskat buller från flygtrafiken vid Bromma påverkat stockholmarna under covid-19 pandemin. Totalt har drygt 3 500 personer besvarat en webbenkät med frågor om välbefinnande och hälsa kopplat till flygbuller.

Trafikbuller är en vanligt förekommande miljöexponering som kan påverka många människors välbefinnande och hälsa. Vid en jämförelse mellan trafikslagen (väg-, spår- och flygtrafik) ger flygtrafik upphov till den högsta andel störda och sömnstörda i befolkningen, något som till exempel kan bero på flygbullrets oregelbundna och oförutsägbara karaktär. För att kunna minska och förebygga negativa effekter av flygbuller i länets befolkning är det viktigt att kartlägga invånarnas upplevelse av hur bullret påverkar deras välbefinnande och hälsa.

Unik möjlighet

Till följd av coronapandemin minskade flygtrafiken till och från Bromma flygplats kraftigt mellan mars och juni 2020, något som även inneburit minskat flygbuller i många områden inom Stockholm. Denna situation har lett till en unik möjlighet att genom ett ”naturligt experiment” studera hur stockholmarna påverkats av att flygbullret kring Bromma i princip upphörde helt under våren. Syftet med studien är att undersöka om personer som bor i områden som vanligtvis är utsatta för mycket flygbuller har upplevt en förändring i hur de mår och i vilken utsträckning minskat flygbuller har inverkat på deras vardag.

- Att flygtrafiken minskade med nästan 98% på väldigt kort tid ger oss unika möjligheter att studera flygbullers inverkan på välbefinnande och livskvalitet, säger Antonios Georgelis, enhetschef för miljöhälsa på CAMM.

Undersökningen baseras på 10 000 slumpmässigt utvalda invånare boende i närheten av Bromma flygplats eller i Nacka kommun (svarande i Nacka utgör referensgrupp). Av dessa har drygt 3 500 personer svarat på en webbenkät med frågor om välbefinnande och hälsa kopplat till flygbuller, både före och under pandemin (mars till juni 2020). Enkätfrågorna berör till exempel allmänt hälsotillstånd, allmän störning, störning av aktiviteter (bland annat effekter på taluppfattning, koncentration, vila/avkoppling och sömn, och möjligheter att vistas på uteplats), samt stressrelaterade symptom (däribland trötthet, huvudvärk och irritation).

Insamlade data från undersökningen ska nu börja sammanställas och resultat kommer att publiceras i CAMM:s rapportserie till hösten 2021. Forskningshuvudman och ansvarig för studien är Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och Centrum för Arbets- och miljömedicin, Region Stockholm.

Text: Charlotta Eriksson

Publicerad 2020-12-09