Luftföroreningar engagerade på symposium

Ett 70-tal personer kom för att diskutera frågor om utomhusluft, inomhusluft, sjukdomsrisker och stadsbygdens förtätning, när Centrum för arbets- och miljömedicin bjöd in till symposium i slutet av september. 

Enligt Världshälsoorganisationen WHO bidrar luftföroreningar varje år till 3,7 miljoner dödsfall i världen. Oftast via hjärtsjukdom och stroke, men också genom att luftföroreningarna bidrar till förekomsten av kronisk lungsjukdom och lungcancer. Men hur ser det ut i Stockholms län?

- En viktig källa till luftföroreningar i Stockholms län är trafiken. Genom personbilars, lastbilars och bussars bränsleförbränning och väg- och däckslitage frisätts partiklar i luften, berättade en av de inbjudna föreläsarna vid symposiet: Christer Johansson, professor vid institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet och utredare vid Stockholms stads miljöförvaltning.

- Luftföroreningar från trafiken beräknas bidra till ungefär 450 för tidiga dödsfall per år i Stockholms län. 

Står sig bra i europeisk jämförelse

Samtidigt visar undersökningar att mängden PM10 i utomhusluften, alltså partiklar mindre än 10 mikrometer, har minskat i Stockholm sedan början av 2000-talet. Bland annat till följd av sänkt dubbdäcksanvändning och användning av så kallat dammbindningsmedel som håller vägbanorna fuktiga, vilket minskar uppvirvlingen av partiklar från vägbanorna. Samtidigt, på grund av att andelen dieselfordon i fordonsparken ökar, minskar inte halterna av sotpartiklar och kvävedioxid i önskvärd takt, enligt Christer Johansson.

- I en europeisk jämförelse har vi en bra luftkvalitet i Stockholm. Men problemen är lokala och årstidsberoende. Hornsgatan i Stockholm har exempelvis bland de högsta partikelhalterna om man jämför med likvärdiga gator i andra europeiska städer.

Komplext beskriva inomhusluften

Större delen av dygnet befinner sig de flesta inomhus och hur står det då till med kvaliteten på inomhusluften? Det var ytterligare en frågeställning under symposiet Luft och hälsa.

Inomhusluften påverkas av många faktorer – möbler, material, pågående verksamhet i huset, skötsel, fukt, ventilation och utomhusluft. Det är känt att fukt och mögelskador i byggnader påverkar luften negativt och leder till en ökad risk för framförallt astma och luftvägsbesvär. Men sammanfattningsvis kan man säga att situationen inomhus är både komplex och outredd.

- Ofta handlar det om oprövade material, komplicerade och fuktkänsliga konstruktioner och, enligt Kemikalieinspektionen, om mer än 50 000 kemiska ämnen och produkter, de flesta med okända miljö- och hälsoeffekter. Det innebär i sin tur att de hälsobesvär som uppstår till följd av luftkvaliteten inomhus ofta är diffusa och svårutredda, sa föreläsaren Gunnel Emenius, miljöhygieniker vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

Viktigt ta del av kunskap

Syftet med symposiet var att sprida aktuell kunskap om hur luften omkring oss kan leda till uppkomst av, eller förvärra befintlig, luftvägssjukdom. Men symposiet blickade även framåt och tog upp frågeställningar om vad storstadens pågående förtätning innebär för omgivningsmiljön och befolkningens hälsa. Bland åhörarna fanns bland annat politiker, tjänstemän, miljö- och hälsoplanerare och förbundsrepresentanter.

- På Astma- och allergiförbundet jobbar vi för dem som är allra känsligast för dålig luftkvalitet. Det är de som, långt innan andra gör det, känner av problem med exempelvis fukt eller dålig ventilation i byggnader och på arbetsplatser och skolor. Jag är här för att det är viktigt att ta del av kunskapsläget kring både inomhus- och utomhusluft och hur de påverkar varandra, sa åhöraren Marie-Louise Luther, ombudsman för inomhusmiljöfrågor vid Astma- och allergiförbundet.

Helena Edström