Många med diabetes typ-1 utvecklar livslång kontaktallergi mot lim i insulinpumpar och blodsockersensorer

Nio av tio personer med diabetes typ-1 och hudbesvär var allergiska mot något ämne som kan kopplas till användning av sensor för blodsockermätningar och/eller insulinpump. Det visar en undersökning som gjorts vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

39 av totalt 45 testade personer med diabetes typ-1 och hudbesvär var allergiska mot något ämne som kan kopplas till användning av sensor för blodsockermätning och/eller insulinpump. Två tredjedelar uppvisade någon allergi mot akrylater (limämnen) eller klistret på sensor och eller pump. Det visar rapporten ”Kontaktallergi vid behandling av diabetes typ-1” från Centrum för arbets- och miljömedicin. Syftet med undersökningen var att kartlägga hudbesvär bland personer med diabetes typ-1, som orsakats av sensorer för blodsockermätning och insulinpumpar. Ytterligare ett syfte var att få mer kunskap om vilka ämnen och produkter som ofta orsakar hudallergier. Personerna som undersöktes hade själva valt att delta i undersökningen på grund av att de upplevde att de fått hudbesvär på grund av sin behandling.

- Sen 2016 har vi på Hudmottagningen på CAMM sett fler och fler personer som utvecklar kontaktallergi mot de här limmerna. Ibland har patienten fått så kraftiga reaktioner med blåsor och till och med sårbildningar så att de inte längre kan fortsätta med behandlingen, säger Ina Anveden-Berglind, författare till rapporten och hudläkare på CAMM.

Livslånga kontaktallergier

Insulinpumpar och sensorer för blodglukosmätning används allt oftare för att behandla diabetes typ-1 eftersom behandlingen avsevärt förbättrar livskvalitén och minskar risken för biverkningar hos personer med diabetes. Drygt 97 procent av barn med diabetes typ-1 använder sensor och motsvarande siffra för vuxna är drygt 80 procent. Samtidigt har användning av sensor och pump gjort att många, ofta barn, har drabbats av svåra hudbesvär och livslånga kontaktallergier mot de akrylater som finns i limmet som används för att fästa sensorer och pumpar.

Detta visade undersökningen

Totalt 45 personer testades, varav 17 barn.

• 39/45 uppvisade en eller flera relevanta kontaktallergier som kan kopplas till sensor och pumpanvändning.
• 31/45 uppvisade allergi mot någon akrylat (limämne) i testserien eller mot klisterdelen på sensor eller pump.
• 24/45 var allergiska mot parfym och 8/45 mot konserveringsmedel. Konserveringsmedel och parfym är vanligt i schampo, dusch- eller hudkräm.

Inga lagkrav på att redovisa de produkter som ingår

När en person utvecklar hudbesvär behöver det göras tester för att ta reda på exakt vilket ämne som orsakar besvären. Det görs på Hudallergimottagningen på CAMM med hjälp av ett så kallat ”lapptest”, där små mängder av olika ämnen fästs på personens rygg. I det här fallet försvåras detta av att det är svårt att få fram information från företagen som tillverkar pumpar och sensorer om vilka ämnen som ingår i limmerna. Det finns idag nämligen inte några lagkrav på att företagen som tillverkar medicintekniska produkter måste redovisa vilka ämnen som finns i produkterna.

- Konsekvensen är att användarna riskerar livslånga kontaktallergier som hade kunnat undvikas om innehållet hade varit känt. Regelverket för medicintekniska produkter behöver ändras så att det blir ett krav att deklarera innehållet i produkterna, säger Ina Anveden Bergling.

Mer om undersökningen och deltagarna

Undersökningen genomfördes på Hudallergimottagningen på Centrum för arbets-och miljömedicin (CAMM). Personer med diabetes typ-1 och hudbesvär som de själva relaterade till behandling med sensor/pump erbjöds att vända sig till Hudallergimottagningen för att göra en lapptest på ryggen. De testades med sina egna produkter, svensk basserie, ytterligare parfymämnen och en speciell testserie för akrylater/limprodukter. Undersökningen pågick mellan juni 2020 och hösten 2021. 45 personer med hudbesvär testades, varav 17 barn.

Foto: Yanan Li

Publicerad 2022-04-25

Senast ändrad 2024-03-11